Med tanke på pandemin av coronavirus varnas vi för en ”andra våg” av psykiska problem som hotar att överväldiga en redan försvagad psykisk hälsovård.
När vi tar oss ur denna kris kan alla dra nytta av strategier för att förbättra den psykiska hälsan, även om vissa människor kan behöva specialisthjälp för att behandla psykisk sjukdom.
Detta beror på att psykisk hälsa är mer än bara avsaknaden av psykisk sjukdom. Positiv psykisk hälsa är en kombination av att må bra och att fungera väl.
Mental sjukdom vs psykisk hälsa: vad är skillnaden?
Mental hälsa och psykisk sjukdom är inte bara två sidor av samma mynt. Psykisk hälsa, precis som fysisk hälsa, finns på ett spektrum från dålig till optimal.
Med fysisk hälsa känner vi oss naturligtvis vissa dagar starkare och mer energiska än andra. På samma sätt är vår psykiska hälsa vissa dagar sämre än andra, och även det är en naturlig del av att vara människa. Vi kan känna oss trötta, griniga, ledsna, arga, ängsliga, deprimerade, stressade eller till och med lyckliga när som helst. Dessa är alla normala mänskliga känslor och är inte i sig ett tecken på psykisk ohälsa.
En person som lever med en psykisk sjukdom kan när som helst uppleva optimal psykisk hälsa, medan någon annan kan känna sig ledsen eller nedstämd även i avsaknad av en psykisk sjukdom.
Differentieringen mellan dålig psykisk hälsa och symtom på en psykisk sjukdom är inte alltid entydig. När dålig psykisk hälsa har en ihållande negativ inverkan på någons förmåga att arbeta, ha meningsfulla relationer och utföra vardagliga uppgifter kan det vara ett tecken på psykisk sjukdom som kräver behandling.
Hur ser positiv psykisk hälsa ut?
Mental hälsa är mer än bara frånvaro av psykisk sjukdom.
Positiv psykisk hälsa och välbefinnande är en kombination av att må bra och att fungera väl. Viktiga komponenter är bland annat följande:
-
uppleva positiva känslor: lycka, glädje, stolthet, tillfredsställelse och kärlek
-
ha positiva relationer: Människor du bryr dig om och som bryr sig om dig
-
Känsla av att vara engagerad i livet
-
Syfte och mening: Känna att ditt liv är värdefullt och värt att leva
-
En känsla av att ha uppnått något: Att göra saker som ger dig en känsla av prestation eller kompetens
-
emotionell stabilitet: Att känna sig lugn och kunna hantera känslor
-
resiliens: Förmåga att klara av vardagslivets påfrestningar
-
optimism: Att känna sig positiv till sitt liv och sin framtid
-
Självkänsla: Att känna sig positiv till sig själv
-
Vitalitet: Att känna sig energisk.
Hur kan jag odla min psykiska hälsa?
Din psykiska hälsa formas av sociala, ekonomiska, genetiska och miljömässiga förhållanden. För att förbättra den psykiska hälsan i samhället i stort måste vi ta itu med de sociala bestämningsfaktorerna för dålig psykisk hälsa, däribland fattigdom, ekonomisk otrygghet, arbetslöshet, låg utbildning, sociala nackdelar, hemlöshet och social isolering.
På individnivå finns det åtgärder du kan vidta för att optimera din psykiska hälsa. Det första steget är att identifiera dina befintliga stödnätverk och de copingstrategier som du har använt tidigare.
Det finns också små saker du kan göra för att förbättra din psykiska hälsa och hjälpa dig att klara dig i svåra tider, t.ex:
-
Hjälpa andra
-
Hitta en typ av motion eller fysisk aktivitet som du tycker om (som yoga)
-
Få god sömn
-
Äta hälsosam mat
-
Kontakter med andra, bygga upp och upprätthålla positiva relationer
-
lär sig strategier för att hantera stress
-
ha realistiska förväntningar (ingen är lycklig och positiv hela tiden)
-
lär dig sätt att slappna av (till exempel meditation)
-
motverka negativt eller överkritiskt tänkande
-
göra saker som du tycker om och som ger dig en känsla av att lyckas.
Hur vet jag om jag behöver extra stöd?
Oavsett om du upplever en psykisk sjukdom har alla rätt till optimal psykisk hälsa. Förslagen ovan kan hjälpa alla att förbättra sin psykiska hälsa och sitt välbefinnande, och det finns hjälp att få om du inte vet hur du ska börja.
När ångest eller dålig psykisk hälsa stör vårt dagliga liv, arbete, studier eller relationer räcker dessa förslag kanske inte till i sig själva, utan det kan behövas ytterligare, individualiserad behandling.
Om svaret på RUOK? är nej, eller om du eller dina nära och kära behöver hjälp, är det ett viktigt steg att nå ut till din lokala husläkare. Om du är berättigad kan din husläkare hänvisa dig till gratis eller billiga sessioner med en psykolog, träningsfysiolog, dietist eller andra stödtjänster inom hälsovård eller medicin.
Denna artikel stöds av Judith Neilson Institute for Journalism and Ideas.