FT Alphaville gillar ekonomisk historia, inte bara för att den ofta är fascinerande att läsa, utan också för att den spelar en viktig roll när det gäller att belysa hur förändringar i den politiska, sociala och tekniska miljön har påverkat tillväxten – och även det ekonomiska tänkandet och beslutsfattandet.
Vi har därför med visst intresse noterat att många ekonomer från den officiella och privata sektorn i allt större utsträckning vänder sig till datamängder som bygger på mycket långa ekonomiska tidsserier. Det är dock få som kan mäta sig med Bank of Englands, som sammanställer nästan ett årtusende av ekonomiska data som sträcker sig ända tillbaka till år 1086.
Hur användbar är denna information? Tja, vi skulle börja med att säga att något inte behöver vara relaterbart till nutiden för att vara värt att veta. Ibland är det så enkelt som att saker och ting är intressanta i sig själva.
När det gäller nyttan av att lära sig av tidigare misstag finns det helt klart vissa perioder som är mer relevanta än andra. Den viktorianska ekonomin hade till exempel mycket mer av den nuvarande ekonomins egenskaper – såsom konjunkturcykler och industrialisering – än de ekonomier som föregick den. Men det finns helt giltiga lärdomar från mycket tidigare perioder som ger oss information om fenomen som påverkar oss i dag. Förvärderingen av valutan var till exempel ett inslag i den romerska ekonomin, som vissa till och med lägger skulden för imperiets fall på. Egentligen är det kanske ett dåligt exempel med tanke på bristen på inflation just nu, men ni förstår vad vi menar.
FT Alphaville har dock mer djupgående farhågor om uppgifternas riktighet. Även om man lägger frågetecknen om huruvida mätningarna av variablerna är korrekta åt sidan, stöter man på problemet att vissa av begreppen bara kom till relativt nyligen.
I sin historia om BNP skriver Diane Coyle att begreppet introducerades på 1940-talet (även om det fanns föregångare som går tillbaka till 1700-talet). Så hur kan vi möjligen ha avläsningar som går flera århundraden tillbaka i tiden? Bank of England kringgår delvis problemet genom att använda mått på sektoriell produktion för perioden 1270-1870:
Banken påstår sig dock ha ett mått på engelsk BNP som går tillbaka till 1086. Vi är något avvisande till detta med tanke på att ”tillväxt”, enligt vad vi kan utläsa av själva uppgifterna, egentligen inte var något som ekonomierna gjorde i någon större utsträckning under århundradena före den industriella eran:
Det är förmodligen därför som ingen riktigt brydde sig om att mäta det.