Lek på låtsas är en form av symbolisk lek där barn använder föremål, handlingar eller idéer för att representera andra föremål, handlingar eller idéer med hjälp av sin fantasi för att tilldela livlösa föremål eller människor roller.
Lillingar börjar utveckla sin fantasi, med pinnar som blir båtar och kvastar som blir hästar. Deras lek är mestadels ensam och de tilldelar livlösa föremål som dockor och nallar roller.1
Förskolebarn, i åldrarna 3 till 5 år, är mer kapabla att föreställa sig roller bakom sin låtsaslek. Deras lek blir mer social och de tycker om låtsaslekar. De tilldelar sig själva och andra roller som involverar flera sekvenserade steg ofta med en förutbestämd plan, som att låtsas vara hos doktorn eller ha ett teparty.2
Forskning inspirerad av Jean Piaget gav följande beskrivande progression av låtsaslek:
- Enstaka låtsasomvandling mot sig själv (med leksaker som liknar riktiga föremål):
- Objektet är låtsasagent (med leksaker som liknar verkliga objekt behandlas objektet som om det agerar): Barnet låter en docka agera som om den äter leksaksmat.
- Enstaka låtsasomvandling (med leksaker som inte har någon likhet med riktiga föremål): barnet låter en docka agera som om den äter leksaksmat: Barnet skapar en säng av byggklossar; barnet formar en pannkaka av formlerad lera.
- Föreställd roll (med leksaker som är förknippade med en roll och som liknar verkliga föremål): barnet skapar en säng av byggklossar; barnet formar en pannkaka av formlerad lera: Barnet låtsas vara en kock med leksaksmat; barnet låtsas vara polis med en leksaksbricka och en leksaksbil.
- Flera förvandlingar av låtsasroller (med leksaker som liknar verkliga föremål): barnet låtsas vara en kock med leksaksmat; barnet låtsas vara en polis med en leksaksbricka och en leksaksbil: Barnet tar roller som läkare, patient och sjuksköterska medan det leker med dockor eller leksaksdjur.
- Föreställd roll (utan stöd av leksaker som liknar verkliga föremål): Med klossar eller formlering av lera konstruerar barnet de föremål som behövs för låtsasmiljön, till exempel en gård med klossar och bondgårdsdjur från formlering av lera.
- Flera låtsasroller (med leksaker som liknar verkliga föremål): En grupp barn använder leksaker från läkarmottagningen och spelar roller som läkare, patient och sjuksköterska.
- Flera låtsasroller (utan leksaker som liknar verkliga föremål): Barnen använder klossar eller formbar lera för att skapa en låtsasmiljö och välja roller.3
I takt med att barn utvecklas språkligt, kognitivt och socialt börjar deras lek inkludera fantasi, dramatik och imitation. Dramatisk lek är när ett barn låtsas ta på sig en roll som någon annan och imiterar handlingar och tal från en tidigare observerad situation. När en annan person blir involverad i leken kallas det sociodramatisk lek. Sociodramatisk lek är den mest avancerade formen av symbolisk lek och kräver användning av fantasi för att utföra sina roller.4 Barn lär sig färdigheter i att förhandla, lyssna, dela med sig, turas om och respektera andras känslor, tankar, idéer och fysiska utrymme genom sociodramatisk lek.5
Föräldrar, daghem och skolor kan öka barnets förmåga att leka låtsaslek genom att tillhandahålla lösa delar som har mer än ett syfte, t.ex. byggklossar, lådor och icke-realistiskt material som symboliskt kan föreställa sig som andra föremål. Kostymer, rekvisita och temalokaler, t.ex. lekbutiker eller dockhus, gör det möjligt att leka på låtsas.6
Utomhuslek på lekplatser förbättrar den motoriska utvecklingen och de sociala färdigheterna som gör det möjligt att uttrycka sig mer fullständigt och fritt genom aktiv rörelse och högljutt prat. Utomhusmiljön erbjuder större tillgång till lågstrukturerade, icke-realistiska, naturliga material och rymd som uppmuntrar till låtsaslek. Pojkar ägnar sig åt mer dramatisk lek och flickor är mer självsäkra när de leker utomhus.7
Nya innovativa lekplatser utformas som i hög grad uppmuntrar till låtsaslek. Gamla västernstäder, fort, slott, piratskepp, brandbilar, tåg och rymdskepp är några av de teman som byggs in i dagens lekplatser.8 Rutschbanor, brandposter, stegar, klättrare, broar och fjädrande gungor främjar låtsaslek, liksom däck, tak, tunnlar, pratrör och bubbelpaneler. Plattformar med fönster- och dörröppningar skapar platser där barnen kan ägna sig åt låtsaslek.9
- 1. Frost, Joe L., Pei-San Brown, John A. Sutterby, Candra D. Thornton, The Developmental Benefits of Playgrounds Olney, MD: Association for Childhood Education International, 2004. s. 23.
- 2. Ibid., s. 24.
- 3. Frost, Joe L., Sue Wortham och Stuart Reifel. Play and Child Development. Upper Saddle Valley, NJ: Prentice-Hall, 2001. s. 48.
- 4. Ibid. s. 186.
- 5. Op. cit., Frost, Brown, Sutterby, Thornton. s. 24-25.
- 6. Trawick-Smith, Jeffrey. ”Symbolic Thought: Play, Language, and Literacy in the Preschool Years” Early Childhood Development: A Multicultural Perspective, 3rd ed., Prentice Hall. < http://wps.prenhall.com/chet_trawick-smith_early_3/5/1495/382746.cw/index.html > 20 aug 2010.
- 7. Op. cit., Frost, Wortham, Reifel. pp. 430-431.
- 8. ”Teman”. Landscape Structures. < http://www.playlsi.com/Explore-Products/Park-Themes/Pages/Park-Themes.aspx > 20 aug 2010.
- 9. Brown, Pei-San, John Sutterby och Candra Thornton. ”Dramatisk lek i utemiljöer”. PTO Today. < http://www.ptotoday.com/play3.html > 23 aug. 2010.