Vad är sura uppstötningar?
Sura uppstötningar eller gastroesofageala uppstötningar är när vätskan i magsäcken flödar tillbaka in i matstrupen.
När du äter flödar maten genom matstrupen och in i magsäcken. Mellan matstrupen och magsäcken finns en cirkulär muskel som kallas den nedre matstrupsfinktern (LES). Vid normal funktion slappnar LES av för att släppa igenom maten och drar sedan ihop sig för att förhindra återflöde till matstrupen.
Även hos friska människor kan magsyra ibland sköljas tillbaka in i matstrupen. Detta är normalt korta perioder utan symtom.
Vad är GERD?
Syraåterflöde/GER blir GERD (gastroesofageal refluxsjukdom) när det orsakar skador på matstrupen eller besvärande symtom. Skador på matstrupen är mer sannolika när sura återflöden är frekventa, det vill säga inträffar 2 eller fler gånger i veckan.
GERD Symtom
- Härtsbränna – en brännande känsla i bröstet, oftast efter att ha ätit. Halsbränna kan vara värre på natten när du ligger ner.
- Bröstsmärta
- Svårt att svälja
- Regurgiterar mat eller sur vätska
- Känsla av att ha en klump i halsen
Syraåterflöde på natten kan orsaka:
- Hosta
- Laryngit
- Astma
- Sömnstörningar
När du ska söka läkare: Om du har bröstsmärta, andfåddhet eller smärta i käken eller armen – sök omedelbar vård. Detta kan vara tecken på en hjärtattack.
Sök tid hos en GERD-specialist om du:
- Har frekventa eller svåra symtom på GERD
- Tar receptfria halsbränna-mediciner två eller fler gånger i veckan
GERD-orsaker
Frekventa sura återflöden orsakar GERD.
Den nedre esofageala sfinktern (LES) hindrar magsyra från att spolas tillbaka in i matstrupen. Om LES är försvagad, utsträckt eller onormalt avslappnad kan magsyra strömma tillbaka in i matstrupen (sura uppstötningar).
Den sura vätskan kan irritera och skada matstrupens slemhinna, vilket ofta orsakar inflammation och med tiden allvarligare tillstånd.
Riskfaktorer för GERD
Tillstånd som ökar risken för GERD är bland annat:
- Fetma
- Hiatalbråck (försvagning i diafragman, vilket gör att magsäcken glider genom diafragman in i bröstkorgen)
- Graviditet
- Sjukdomar i bindväven (t.ex. sklerodermi)
- Gastropares (fördröjd tömning av magsäcken)
Livstilsfaktorer kan öka risken för sura uppstötningar och GERD:
- Rökning
- Äta stora måltider
- Äta sent på kvällen eller lägga sig ner efter att ha ätit
- Äta fet eller stekt mat
- Dricka alkohol eller kaffe
- Inta vissa mediciner (t.ex.g. aspirin)
GERD-diagnos
Din läkare kan diagnostisera GERD eller sura uppstötningar genom att undersöka din sjukdomshistoria, diskutera dina tecken och symtom och utföra en fysisk undersökning.
Det är viktigt att utesluta andra tillstånd eller komplikationer samtidigt som diagnosen GERD bekräftas.
För att göra detta kan din läkare rekommendera:
- Övre endoskopi – Detta är ett vanligt förfarande som används för att inspektera och utvärdera matstrupen. Ett litet, flexibelt rör med ett ljus och en kamera förs genom matstrupen, magsäcken och tunntarmen. Detta gör det möjligt för din läkare att utvärdera eventuella skador på matstrupen som orsakats av sura uppstötningar eller GERD. Din läkare kan ta ut ett litet vävnadsprov (biopsi) för ytterligare undersökningar.
Komplikationer av GERD och sura uppstötningar
Sår – Magsyra i matstrupen kan orsaka sår. Dessa sår har potential att blöda. För att kontrollera om det finns blödande sår kan din läkare rekommendera ett avföringsprov som kallas hemokult.
Striktur – Skador orsakade av sura uppstötningar kan leda till att matstrupen blir ärr och trång. Detta kallas striktur. Med tiden kan striktur orsaka en blockering av mat och kräva behandling. Ärrvävnaden är ett resultat av sår som uppstår och läker med tiden.
Lung- och halsbesvär – Syreåterflöde i halsen kan leda till irritation eller inflammation av stämbanden eller ont i halsen. Om syran andas in i lungorna kan den orsaka aspirationspneumoni eller symtom på astma. Om syreåterflödet är kroniskt kan det så småningom orsaka permanenta lungskador inklusive lungfibros eller bronkiektasi.
Barretts matstrupe – Barretts matstrupe uppstår när cellerna i nedre delen av matstrupen omvandlas. Omvandlingen orsakas vanligen av skador på matstrupens slemhinna, oftast på grund av kronisk sura uppstötningar eller GERD. Det finns en liten risk att dessa celler kan utvecklas till cancer. Patienter med Barretts matstrupe bör få en övre endoskopi gjord med jämna mellanrum för att leta efter tidiga tecken på cancer.
Sofaguscancer – Barretts matstrupe är en stor riskfaktor för att utveckla matstrupscancer. Frekvensen av matstrupscancer ökar, men relativt få personer med GERD utvecklar Barretts esofagus och ännu färre personer med Barretts esofagus utvecklar matstrupscancer.
GERD-behandling
Reduktion av syra i matstrupen är målet för behandling av GERD och sura uppstötningar. Din läkare kommer troligen att rekommendera livsstilsförändringar och receptfria läkemedel till en början. Om dessa inte fungerar kan din läkare rekommendera receptbelagda läkemedel eller operation för GERD.
Antacider
Antacider kan ge kortvarig lindring av sura uppstötningar. De finns tillgängliga över disk och inkluderar produkter som Tums®, Maalox® och Mylanta®.
Histaminantagonister
Histaminantagonister minskar syraproduktionen i magsäcken, men är kanske inte lika effektiva som protonpumpshämmare.
Histaminantagonister som finns tillgängliga i USA inkluderar ranitidin (Zantac®), famotidin (Pepcid®), cimetidin (Tagamet®) och nizatidin (Axid®).
Livstilsförändringar
Förändringar i kost och livsstil kan vara effektiva för vissa personer. Du kanske bestämmer dig för att prova dessa innan du söker medicinsk behandling för milda symtom på sura uppstötningar. Om du har allvarliga symtom bör du utvärderas av en läkare för behandling.
Minska i vikt – De som är överviktiga kan se en minskning av sura uppstötningar genom att gå ner i vikt. Viktminskning har många andra hälsofördelar, bland annat minskad risk för diabetes och hjärtsjukdomar.
Höj sänggaveln 6-8 tum – Vissa personer som upplever sura uppstötningar nattetid kan ha nytta av att höja sänggaveln 6 till 8 tum. Detta kan hjälpa till att hindra magsyra från att tränga in i matstrupen.
Underlåt rökning – Saliv hjälper till att neutralisera magsyra, men rökning kan påverka salivproduktionen och den kemiska balansen. Rökning kan också orsaka en tryckminskning i den muskel som hindrar magsyra från att tränga in i matstrupen. Denna muskel kallas Lower Esophageal Sphincter, eller LES.
Tuggummi eller använd munsugtabletter – Dessa kan bidra till att öka salivproduktionen, vilket kan hjälpa till att rensa matstrupen från magsyra.
Undvik fet mat – Fet mat tar längre tid att smälta i magsäcken och orsakar ytterligare syraproduktion. Du kan fortfarande njuta av magert kött, fisk, fjäderfä osv.
Undvik koffein – För mycket koffein kan slappna av LES som hindrar magsyra från att tränga in i matstrupen.
Undvik choklad – Syrahalten i kakaopulver, koffeininnehållet och ingredienser som kan orsaka att LES lossnar gör att choklad är ett trippelhot. Många människor kanske inte ser några symtom av att äta choklad med måtta. Choklad kan vara mer sannolikt att orsaka problem när den kombineras med andra möjliga utlösare som att äta precis innan man lägger sig.
Undvik pepparmynta – Pepparmynts godis, olja och te får en stor del av sin distinkta smak från sitt mentolinnehåll. Mentolets bedövande/berusande effekt kan slappna av i LES och orsaka sura uppstötningar. Försök med grönmynta som ett alternativ, som innehåller betydligt mindre mentol.
Undervik att äta för mycket – När magen är för full kan LES ha svårt att stänga helt, vilket kan orsaka sura uppstötningar.
Undervik att äta innan du lägger dig – Att äta när du ligger ner eller att gå till sängs strax efter att ha ätit kan öka sura uppstötningar. När du står upp har din kropp gravitationens hjälp för att hindra magsyra från att tränga in i matstrupen. När man ligger ner är det lättare för magsyra att strömma in i matstrupen och orsaka sura uppstötningar. Försök att äta två eller tre timmar före sänggåendet.
Undvik åtsittande kläder – Åtsittande kläder kan orsaka sura uppstötningar genom att de drar ihop magsäcken och tvingar in syra i matstrupen. Exempel är bälten, tajta byxor, shapewear (t.ex. Spanx) eller andra begränsande kläder.
Undervik tunga lyft – Kraftiga övningar som begränsar buken, t.ex. tunga lyft eller magkrympningar, kan orsaka sura uppstötningar. I allmänhet är motion och viktminskning bra för att kontrollera GERD och sura uppstötningar. Din läkare kan hjälpa dig att rekommendera den bästa träningsrutinen för dina mål.
Protonpumpshämmare
De flesta personer med måttlig till svår sura uppstötningar behandlas med protonpumpshämmare (PPI). PPI inkluderar omeprazol (Prilosec®), esomeprazol (Nexium®), lansoprazol (Prevacid®), dexlansoprazol (Kapidex®), pantoprazol (Protonix®) och rabeprazol (Aciphex®).
En typisk PPI-behandling pågår i 8 veckor. Att använda lägsta möjliga dos av dessa läkemedel som hanterar symtomen eller förhindrar komplikationer är den bästa strategin.
Om dina symtom inte hanteras av en PPI kan din läkare rekommendera en annan PPI eller att använda en starkare dos. Ytterligare tester kan vara nödvändiga för att bestämma nästa behandling.
GERD-kirurgi
Kirurgi för GERD är ofta inte nödvändigt på grund av framsteg inom medicinsk behandling. Men om ditt tillstånd inte svarar på andra behandlingar kan din läkare rekommendera ett kirurgiskt alternativ.
Typiskt sett är målet med GERD-kirurgi att reparera hiatushärvan eller förstärka den nedre esofageala sfinktern.
Laparoskopisk Nissen fundoplikation är den vanligaste kirurgiska behandlingen för GERD. Detta förfarande lindar den nedre delen av magsäcken runt den nedre änden av matstrupen.
Din läkare kommer att diskutera riskerna och komplikationerna med GERD-kirurgi, som inkluderar en känsla av uppblåsthet/gas, sväljningssvårigheter och diarré.