- Ett fall till på vägen! möt fallet ”dativ” – det lataste av alla fall!
- Håll fast vid dina Bratwürste, du är på väg att lära dig…
- Fler delar av en mening
- Dativ del 1: Indirekta objekt
- Nu tar du ett djupt andetag, det är på väg att bli galet
- Pluralord i dativ:
- Vi ger det en chansning: Exempel på meningar med dativ
- Intermission: Du har rätt – det här är svårt.
- Dativ del 2: Dativprepositioner
- Dativprepositioner
- Tycker du att det här är snyggt? Dela det med dina vänner!
Ett fall till på vägen! möt fallet ”dativ” – det lataste av alla fall!
Håll fast vid dina Bratwürste, du är på väg att lära dig…
- Hur man känner igen det ”indirekta objektet” i en mening (och vad man ska göra när man hittar det!)
- Mer fall! Den här gången ska vi titta på fallet ”dativ”
- Dativa prepositioner – dvs. situationer när du måste använda fallet dativ
En snabb notering: Om du inte redan har kollat in den tidigare lektionen om nominativ kasus och ackusativ kasus, börja där. (Du kommer att vilja ta itu med den först.)
Efter det kommer du att vara redo att gräva i dativfallet!
Fler delar av en mening
I förra lektionen introducerade vi dig till dessa delar av en mening:
- Subjekt: Vem/vilket gör handlingen
- Verb: Handlingen
- Direkt objekt:
För att förstå dativfallet måste vi lägga till ytterligare en del:
- Indirekt objekt:
: Indirekt objekt: Vem/vilket tar passivt emot handlingen eller bara hänger med i meningen och gör ingenting?
Vad i hela friden menar vi med det? Här är några meningar för att illustrera vad vi menar med att ”bara lämna ut och göra ingenting”:
- Jens spelar dragspel för sin flickvän.
(Vem/vilket utför handlingen?)
(Handlingen)
(Vad ”verbas”?)
(dragspelet spelas)
(Vad är det som passivt tar emot handlingen, eller bara liksom hänger med?)
- Jag gav min vän nycklarna
(Vem/vilket utför handlingen?)
(Handlingen)
(Vad ”verbas”?)
(Nycklarna ges)
(Vad är det som passivt tar emot handlingen, eller bara liksom hänger med?)
- Mary öppnade dörren för den gamle mannen.
(Vem/vilket utför handlingen?)
(Handlingen)
(Vad ”verbas”?)
(dörren öppnades)
(Vad är det som passivt tar emot handlingen, eller bara liksom hänger med?)
Okej, nu prövar du några. Ta en titt på exempelmeningen. Identifiera subjektet, handlingen, det direkta objektet och det indirekta objektet. Klicka sedan på meningen för att se om du hade rätt!
Verb: läser
Direkt objekt:
Indirekt objekt: pojken
Verb: förklarade
Direkt objekt: problemet
Indirekt objekt: eleven
Verb: skickades
Direkt objekt: brevet
Indirekt objekt: kontoret
(Ha ha! Den här är knepig! I den här meningen fanns det inget subjekt. Detta är något som kan hända. Kom du på det?)
Genial! Nu när du kan identifiera direkta och indirekta objekt ska vi prata om dativ kasus.
Dativ del 1: Indirekta objekt
Du har redan lärt dig att vi använder nominativ kasus för meningens subjekt och ackusativ kasus för meningens direkta objekt.
Här kommer den tredje pusselbiten: Om det finns ett indirekt objekt i en mening måste det stå i dativ kasus.
- Mannen läser en bok för barnen
Det kan hjälpa att komma ihåg detta fall som den lata dativformen.
Nu tar du ett djupt andetag, det är på väg att bli galet
Så hur ser dativfallet ens ut?
Håll dig i minnet att vi visar ”kasus” för ett substantiv på tyska vanligtvis genom att ändra de ”små orden” som förekommer framför substantivet, till exempel der/die/das.
Ta en titt på de ord för ”den” som vi använder i dativ kasus:
(Subjekt i meningen)
der
das
die
die.
(Direkt objekt i meningen)
den
das
die
die
(Indirekt objekt för meningen)
dem
dem
der
den
(+n fäst vid substantiv)
Du minns säkert att nominativ- och ackusativfallen var mycket lika varandra. Det enda ord som ändrades i diagrammet var maskulinum. Lätt som en plätt.
Men i dativfallet ändras ALLA ord. Det betyder att vi har mer att memorera. Boooo.
Plus det finns en extra finurlig regel för pluralord:
Pluralord i dativ:
Som om det inte redan var tillräckligt knepigt måste du, om du har ett substantiv i plural och det hör hemma i dativ (eftersom det är det indirekta objektet), lägga till ett ”n” i slutet av substantivet (såvida ordet inte redan slutar på ett ”n” eller ett ”s”).
Låt oss titta på pluralordet ”barn” (die Kinder) som ett exempel.
Om barn är subjektet i meningen (nominativ) använder vi ordet die.
Om barn är det direkta objektet (ackusativ kasus) förblir det die:
Men om barn är det indirekta objektet… BOOM, det förändras! Inte bara blir die till den, utan vi måste också lägga till ett ”n” till ordet eftersom det inte slutade på -n eller -s.
(Kom ihåg att barnen är det indirekta objektet i den här meningen, eftersom de bara passivt tar emot boken. Mannen utför handlingen, boken är det som ges, och barnen får boken utan att behöva göra något arbete. De är de lata dativen i den här meningen.)
Vi ger det en chansning: Exempel på meningar med dativ
Det stämmer. Låt oss sätta ihop allt detta och se hur det fungerar i en mening.
(Maskulint substantiv)
Jag ger mannen boken.
(Neutralt substantiv)
Jag ger barnet boken.
(Det lata barnet! Använd ”lata dativ”)
(Kvinnligt substantiv)
Jag ger kvinnan boken.
(Plural substantiv)
Jag ger barnen boken.
(Och vi lägger till ett -n i slutet av kinder.)
(Plural substantiv)
Jag ger cheferna boken.
(Se upp! Vi behöver inte lägga till ett extra -n om ordet slutar på ”n” eller ”s”.)
Intermission: Du har rätt – det här är svårt.
Jag vill ta en liten paus här bara för att ge lite lugnande besked.
Känn dig inte illa till mods om du tycker att det här är jättesvårt att förstå. Det är en av de svåraste delarna av att lära sig tyska och även de bästa eleverna behöver mycket övning.
Men medan ackusativ och nominativ var ganska okomplicerade tenderar dativ också att vara svårare att lära sig eftersom det ord som du vanligtvis förknippar med maskulinum, der, nu är det som vi använder för femininum. Och det nya ord som vi just memorerat för ackusativ, den, är nu det vi använder för plural.
Det känns som om du har gått på ett middagssällskap, lärt dig vilka alla är, och sedan bestämmer sig alla för att byta namn bara för att jävlas med dig. Arrrgh!
Det hjälper om du börjar lyssna på tyska samtal och läsa tyska berättelser. Det är en av de där sakerna där ju mer du ser det, desto mer börjar det bli begripligt. Men räkna också med att det kommer att ta lite tid innan du förstår och ta inte illa upp om du inte ”fattar” det direkt.
Tyvärr är det inte riktigt möjligt att bara lägga tyska ”fall” i högen ”för svårt” och ignorera dem. Om du gör det riskerar du att säga konstiga saker, som:
- ”Tomatsoppan åt mannen”, eller…
- ”Kan du hjälpa tåget att hitta min vän?”
Det lönar sig att ta sig tid att sätta sig ner och lära sig tabellerna utantill. Gör dig några flashkort. Du kommer att klara det!
Dativ del 2: Dativprepositioner
Den dativa kasus används inte bara för indirekta objekt (eller de saker som passivt tar emot något, eller som bara hänger lat i en mening).
Det finns andra ställen där den dyker upp i det tyska språket.
Samma som vi såg när vi pratade om ackusativ kasus finns det några anslutningsord (prepositioner) som alltid indikerar att dativ måste användas för nästa sak i meningen.
När du ser något av dessa ord betyder det att det inte spelar någon roll om nästa substantiv är ett direkt objekt, indirekt objekt eller subjekt. Det spelar inte ens någon roll. Om det följer efter något av dessa ord måste det alltid använda dativ.
Dativprepositioner
(från/ut)
Jag kommer från Schweiz.
(Schweiz är femininum – die Schweiz ändras till der Schweiz.)
(utom)
Alla talar tyska utom mannen.
(Man är maskulint – der Mann ändras till dem Mann.)
(med / av)
Gemensam sammandragning: bei + dem = beim
Han bor hos kvinnan.
(Kvinna är feminint – die Frau ändras till der Frau.)
(med)
Jag pratar med kvinnan.
(Återigen- die Frau ändras till der Frau.)
(efter/till)
Efter konserten går vi.
Jag går till konserten.
(Konsert är neutralt – das Konzert blir dem Konzert.)
(sedan/för)
Vi har känt varandra sedan konferensen.
(Konferens är feminin – die Konferenz blir der Konferenz.)
(genom / från)
Gemensam sammandragning:
von + dem = vom
Jag kan hämta morfar från arbetet.
(Arbete är feminint – die Arbeit blir der Arbeit.)
(till)
Gemensam sammandragning:
zu + dem = zum
zu + der = zur
Jag går till doktorn.
(Doktorn är maskulint – der Arzt ändras till dem Arzt. Då kontraherar ”zu dem Arzt” till ”zum Arzt”).
Om du har svårt att komma ihåg dessa dativprepositioner finns här en video med en liten dito som hjälper dig. (Lita på mig!)
aus – außer – bei – mit – nach -seit – von – zu