Klassificering av sår
Det är viktigt att fastställa typ och svårighetsgrad av ett sår för att kunna genomföra korrekt sårvård. Såren klassificeras enligt deras svårighetsgrad och djup.1 Exempel på akuta sår är skrubbsår, punkteringar och sårskador.1 Skrubbsår är en skada på den epidermala delen av huden som vanligen orsakas av gnidning eller friktion.1,2 Punkteringar är resultatet av att ett vasst föremål genomborrar det epidermala skiktet och hamnar i läderhuden eller i djupare vävnader.1 Sårskador orsakas av att vassa föremål tränger igenom olika lager av huden.1,2
Om akuta sår inte sträcker sig längre än till dermis är självbehandling vanligtvis lämplig.1 Personer med kroniska sår bör alltid uppmanas att söka läkarvård för att förhindra risken för infektion.
Sårvårdsprotokoll
De övergripande målen för sårvårdsbehandlingen är att främja läkning, förhindra infektion eller ytterligare komplikationer och minimera effekterna av ärrbildning.1 Självbehandling av mindre sår bör vanligtvis innefatta följande tre steg3-5:
1. Rengör det drabbade området noggrant med tvål och vatten.
2. Applicera en antibiotisk salva för att förhindra infektion.
3. Täck över med ett sterilt bandage för att skapa en fuktig miljö för att främja läkning och minimera förekomsten av ärrbildning.
OTAC-sårvårdsprodukter
Exempel på OTC-sårvårdsprodukter är topiska antibiotika, spolningsmedel, antiseptika, olika typer av bandage och produkter som hjälper till att minska uppkomsten av ärr.
Sårspolning och antiseptika
I många fall är det nödvändigt med sårspolning för att rengöra sårytan om det finns smuts eller skräp.1 En normal koksaltlösning eller en mild tvål och vatten kan användas. Dessutom finns olika topiska antiseptika tillgängliga för att desinficera huden.
Antiseptika ska endast appliceras på intakt hud upp till sårkanterna.1 Exempel på antiseptika för första hjälpen är etylalkohol (48-95 %), isopropylalkohol (50-91,3 %), topisk jodlösning USP, jodtinktur USP, povidin/jodkomplex (5-10 %), kamferfenol, kvartära ammoniumföreningar och topisk väteperoxidlösning (0.13%).1
Topiska första hjälpen-antibiotika
Topiska receptfria topiska antibiotika inkluderar polymyxin B och en kombination av bacitracin, neomycin och polymyxin B-sulfat. Vissa innehåller också det bedövande lidokain för smärtlindring. Dessa produkter är indicerade för att förebygga infektion vid mindre skärsår, sår, skrapsår och brännskador.1 Dessa produkter ska appliceras efter att såret har rengjorts och följs av applicering av ett sterilt förband.
För att sår ska läka ordentligt är det viktigt att patienterna får utbildning om korrekt sårvård. I åratal trodde många personer att mindre sår skulle lämnas oskyddade för att läka snabbare, men forskning har visat att oskyddade sår har ökad risk för ärrbildning, eventuell infektion och återkommande skador.1,4,5 En fuktig läkningsmiljö anses nu vara vårdstandard eftersom den verkar påskynda läkningen och kan minimera ärrbildning och minska infektionsförekomsten.1,4,5
Det är viktigt att påminna patienterna om att täcka mindre sår på rätt sätt med lämpliga sårförbandsprodukter, t.ex. produkter från Band-Aid (Johnson & Johnson), Nexcare (3M) eller Curad (Medline Industries). Band-Aid har en bandage
produkt med ett aktuellt antibiotikum för ökad bekvämlighet, och
antibiotikasalvan Neosporin (Johnson & Johnson) finns tillgänglig i en liten bärbar behållare eller i en doseringsform för engångsbruk.
Patienterna bör instrueras att byta förband endast när de är smutsiga eller inte är intakta.1,4,5 Många förband bör bytas var 3:e till 5:e dag, om inte annat anges. Frekventa förbandsbyten kan avlägsna återuppbyggande epitelskikt och kan bromsa läkningsprocessen.1,4,5 Patienterna bör uppmanas att fortsätta använda sårförband tills såret visar tecken på läkning. Om ärr uppstår finns det receptfria produkter som kan hjälpa till att minska deras utseende.
Eftersom vissa mediciner eller medicinska tillstånd kan hindra eller försämra läkningen bör farmaceuterna påminna dessa patienter om vikten av att följa protokollet för mindre sårvård och de bör uppmuntras att söka råd hos sin primärvårdsleverantör om det behövs. Patienterna ska alltid uppmanas att söka läkarvård för sår som inte uppvisar några tecken på läkning efter 5 dagars självbehandling, eller om såret visar tecken på infektion, t.ex. rodnad eller svullnad. Faktorer som påverkar sårläkningen är bland annat minskad vävnadsperfusion och syresättning, otillräcklig näring, ökad ålder och okontrollerad diabetes samt användning av vissa läkemedel (kortikosteroider, antineoplastika, antikoagulantia).1 â-
Mrs Terrie är en klinisk apoteksskribent som är bosatt i Haymarket, Virginia.
1. Benard D. Mindre sår och sekundära bakterieinfektioner. I: Berardi R, Newton G, McDermott JH, et al, eds. Handbook of Nonprescription Drugs. 16th ed. Washington, DC: American Pharmacists Association; 2009: 759-773.
2. Skrubbsår. Merck Manual Online Web site. www.merck.com/mmpe/sec21/ch308/ch308a.html#sec21-ch308-ch308a-96. Tillgänglig den 28 februari 2010.
3. Hollander JE, Singer AJ. Utvärdering av sår. In: Tintinalli JE, Kelen GD, Stapczynski JS, Ma OJ, Cline DM, eds. Emergency Medicine: A Comprehensive Study Guide. 6th ed. Columbus, OH: McGraw-Hill; 2006:kap 40.
4. Rengör, behandlar, skyddar. Sårvård. Webbplats Band Aid. http://www.bandaid.com/cleanTreat.jsp. Besökt den 27 februari 2010.
5.Neosporin Webbplats. www.neosporin.com/firstaid/pdf/sciencefactsheet.pdf. Tillgänglig den 25 februari 2010.