Mob-attackRedigera
Den 31 december 2019, efter att en begravning hållits för Kata’ib Hizbollah-militanter som dödades av USA:s tidigare attack mot ambassaden, blev det en attack mot USA:s ambassad. flygattacker, marscherade en arg folkmassa bestående av dussintals irakiska shiitiska milismän och deras anhängare genom omkretsen av Bagdads kraftigt befästa gröna zon, marscherade nerför Kindi Street och omringade en ingång till USA:s ambassadområde. Enligt Associated Press försökte de irakiska säkerhetsstyrkorna inte stoppa mobben utan lät dem passera en säkerhetskontroll.
Play media
Mobben började håna säkerhetspersonalen vid ambassadens mottagningsområdes främre gatehouse-kontrollpunkt nära ambassadens parkeringsplats och skanderade ”ner, ner USA”, ”Död åt Amerika” och ”Död åt Israel”. De klättrade och kastade stenar och vatten över murarna och attackerade portar, fönster och dörrar med provisoriska ramsor. Dussintals demonstranter slog sedan sönder en huvuddörr till kontrollstationen, satte eld på mottagningsområdet, hissade PMF-milisens flaggor och antiamerikanska affischer och sprayade antiamerikansk graffiti. En video från demonstrationen uppges också ha visat hur milismännen plundrade receptionen och tog med sig pappersarbete. Säkerhetspersonalen drog sig tillbaka till ambassaden. Pentagon och det amerikanska utrikesdepartementet kommenterade inte omedelbart situationen. USA:s ambassadör i Irak Matt Tueller befann sig inte på ambassaden vid denna tidpunkt och var på en tidigare planerad ”personlig resa”.
När branden bröt ut observerade en AP-reporter på plats minst ett halvt dussin amerikanska militärer. Marine Security Guardsmen och personal från Diplomatiska säkerhetstjänsten på taket till ambassadens huvudbyggnad med sina vapen riktade mot inkräktarna, av vilka många bar milisuniformer; inkräktarna stannade i en korridor efter cirka 5 meter och befann sig cirka 200 meter från ambassadens huvudbyggnad. Det fanns också rapporter om att tårgas användes för att skingra inkräktarna eftersom minst tre demonstranter verkade ha svårt att andas. Mobben satte därefter eld på tre släpvagnar som användes av säkerhetsvakter längs ambassadområdets mur. Enligt uppgift uppmanade en man i en högtalare mobben att inte gå in i området och sade: ”Budskapet har levererats.” Vissa befälhavare från iranskstödda irakiska milisfraktioner började ansluta sig till demonstranterna, däribland chefen för Badr-organisationen och PMF-befälhavare Hadi al-Amiri och ledaren för det iranskstödda paramilitära kollektivet ”Special Groups”, Qais Khazali. Iraks inrikesminister Yassine al-Yasseri var också kortvarigt på plats och kallade situationen ”…pinsam för regeringen”.
För tidigt på kvällen hade mobben, som vid ett tillfälle uppgick till flera hundra, i stort sett dragit sig tillbaka och demonstranterna hade slagit upp tält utanför ambassaden i ett försök till sit-in. Kata’ib Hizbollahs talesman Jaafar al-Husseini hävdade att demonstranterna inte hade för avsikt att storma ambassaden och att sit-in skulle fortsätta ”tills de amerikanska trupperna lämnar Irak och ambassaden är stängd”. Många av dem som deltog i de större irakiska protesterna fördömde de tidigare amerikanska flygattackerna mot PMF-positioner i Irak och sade att ”emonstrationer vid amerikanska ambassaden är ett naturligt svar på USA:s attacker mot Hashd-positioner i Irak”, men fördömde också attacken mot den amerikanska ambassaden och sade att ”vi stannar här i navet för den fredliga proteströrelsen” och tillade att ”folksamlingarna i den gröna zonen representerar inte oss”. Vi vill ha fredlig förändring.”
Den 31 december 2019 identifierade utrikesminister Mike Pompeo Abu Mahdi al-Muhandis, Qais Khazali, Falih Alfayyadh och Hadi al-Amiri som ledare för attacken mot ambassaden.
SäkerhetssvarRedigera
Spela media
Efter nyheten om att den amerikanska ambassadanläggningen brutits upp, uppgav USA:s försvarsminister Mark Esper att förstärkningar var på väg till anläggningen och uppmanade den irakiska regeringen att ”fullgöra sitt internationella ansvar” och skydda anläggningen. Ungefär fem timmar efter det att våldet först bröt ut anlände 30 irakiska soldater i sju bepansrade fordon och placerade sig nära ambassadens murar, men inte nära den brinnande kontrollposten som brutits upp. Enligt uppgift närmade sig fyra fordon med kravallpolis senare ambassaden men tvingades tillbaka av demonstranterna som blockerade deras väg. En grupp på cirka 100 amerikanska marinsoldater som tillhör en krishanteringsenhet i Kuwait, Special Purpose Marine Air-Ground Task Force – Crisis Response – Central Command (SPMAGTF-CR-CC), tillsammans med två AH-64 Apache-anfallshelikoptrar från Taji, Irak, från den amerikanska armén, sattes in för att säkra ambassaden. Mark Esper meddelade därefter att en infanteribataljon med cirka 750 amerikanska soldater från 82:a luftburna divisionen omedelbart skulle sättas in i Mellanöstern. Han specificerade inte deras destination, men en amerikansk tjänsteman som känner till beslutet sade att de skulle skickas till Kuwait. Esper sade att ytterligare soldater från 82nd Airborne’s quick-deployment brigade, officiellt känd som Immediate Response Force, var beredda att skickas ut under de närmaste dagarna. De 750 soldater som omedelbart utplacerades var utöver de 14 000 amerikanska soldater som skickats till regionen kring Persiska viken sedan maj 2019 som svar på oron för iransk aggression.
Den 1 januari 2020 blossade protesterna upp igen när demonstranter startade en brand på taket till mottagningsområdet, vilket enligt uppgift föranledde amerikanska marinkårssoldater att avfyra tårgas mot folkmassan, utan att några större skador uppstod bland demonstranterna eller vakterna. Irakiska soldater, federal polis och antiterroristenheter ställde upp mellan demonstranterna och anläggningen. Inga ytterligare sammandrabbningar inträffade då ledarna för Popular Mobilization Forces milis uppmanade demonstranterna att ta ner tälten och dra sig tillbaka. Milisens anhängare betraktade attacken mot ambassaden som en seger mot USA och att deras budskap hade skickats, och en anhängare proklamerade ”Vi gnuggade USA:s näsa i smutsen”. Det amerikanska utrikesdepartementet sade att all amerikansk personal var i säkerhet och att det inte fanns några planer på att evakuera ambassaden.