En ny studie utförd av forskare vid Virginia Commonwealth University kastar ljus över de mekanismer som ligger till grund för bildandet av denna ”framgångsrika” fenotyp.
”Psykopatiska individer är mycket benägna att ägna sig åt antisociala beteenden, men vad våra resultat tyder på är att vissa faktiskt kan vara bättre på att hämma dessa impulser än andra”, säger huvudförfattaren Emily Lasko, doktorand vid institutionen för psykologi vid College of Humanities and Sciences. ”Även om vi inte vet exakt vad som utlöser denna ökning av samvetsgrann impulskontroll med tiden, vet vi att detta inträffar för individer med höga värden för vissa psykopatiska drag som har varit relativt sett mer ”framgångsrika” än sina jämnåriga.”
Studien, ”What makes a ’Successful’ Psychopathy? Longitudinal Trajectories of Offenders’ Antisocial Behavior and Impulse Control as a Function of Psychopathy” kommer att publiceras i ett kommande nummer av tidskriften Personality Disorders: Theory, Research, and Treatment.
När forskarna beskriver vissa psykopatiska personer som ”framgångsrika” respektive ”misslyckade” hänvisar de till livsbanor eller resultat. En ”framgångsrik” psykopat kan till exempel vara en vd eller advokat med höga psykopatiska drag, medan en ”misslyckad” psykopat kan ha samma drag men sitter i fängelse.
Studien testar en kompensatorisk modell för ”framgångsrik” psykopati, som teoretiserar att relativt ”framgångsrika” psykopatiska individer utvecklar större samvetsgranna drag som tjänar till att hämma deras förhöjda antisociala impulser.
”Den kompensatoriska modellen postulerar att personer med högre grad av vissa psykopatiska drag (såsom grandiositet och manipulation) kan kompensera och övervinna, till viss del, sina antisociala impulser via ökningar av samvetsgrannhet, specifikt impulskontroll”, säger Lasko.
För att testa denna modell studerade forskarna data som samlats in om 1 354 allvarliga ungdomsbrottslingar som dömdes i domstolssystem i Arizona och Pennsylvania.
”Även om dessa deltagare inte objektivt sett är ”framgångsrika” var detta ett idealiskt urval för att testa våra hypoteser av två huvudsakliga skäl”, skriver forskarna. ”För det första befinner sig ungdomar i en utmärkt utvecklingsfas för förbättring av impulskontroll. Det tillåter oss den longitudinella variabilitet vi skulle behöva för att testa vår kompensatoriska modell. För det andra är lagöverträdare per definition benägna att begå antisociala handlingar, och deras återfallsfrekvens gav ett verkligt index för ’framgångsrika’ kontra ’misslyckade’ psykopatifenotyper.”
Studien visade att högre initial psykopati var förknippad med brantare ökningar av allmän hämmande kontroll och hämning av aggression över tid. Den effekten förstärktes bland ”framgångsrika” brottslingar, eller de som återföll i mindre utsträckning.
Fyndet ger stöd till den kompensatoriska modellen för ”framgångsrik” psykopati, sade Lasko.
”Våra resultat stödjer en ny modell för psykopati som vi föreslår, som står i strid med de andra befintliga modellerna för psykopati i och med att den fokuserar mer på styrkorna eller ”överskotten” som är förknippade med psykopati snarare än bara på bristerna”, sade hon. ”Psykopati är inte ett personlighetsdrag som bara består av brister – det finns många former som det kan ta sig.”
Lasko är forskare i VCU:s labb för socialpsykologi och neurovetenskap, som försöker förstå varför människor försöker skada varandra. David Chester, Ph.D., chef för labbet och biträdande professor i psykologi, är medförfattare till studien.
Studieresultaten kan vara användbara i kliniska och rättsmedicinska miljöer, sade Lasko, särskilt för att utveckla effektiva strategier för förebyggande och tidiga ingripanden, eftersom de skulle kunna hjälpa till att identifiera de styrkor som psykopatiska individer besitter och som skulle kunna avskräcka från framtida antisocialt beteende.