© Tel Aviv University
Arkeologer har hittat kvarlevorna av en människa som levde för 177 000 till 194 000 år sedan i Misliya-grottan i Israel.1 Före denna upptäckt var de tidigaste bevisen på människor utanför Afrika daterade mellan 90 000 och 120 000 år sedan från platser i Levanten.
Misliya-grottans tak kollapsade för cirka 160 000 år sedan och förseglade en tidig modern människas maxillia (överkäkben) och tänder tillsammans med stenverktyg och andra boplatsrester, enligt Israel Hershkovitz, studiens huvudförfattare från Tel Aviv University. ”Själva grottan var aldrig mer ockuperad av några andra senare hominidgrupper, så vi är helt säkra på att fossilet inte var ett intrång”, säger Hershkovitz.
Hershkovitz säger att datering och identifiering av exemplaret var en utmaning. ”Det kan ha varit neandertalare, modern människa, heidelbergensis eller vem vet vad?”.
Teamet mikro-CT-skannade fossilet för att göra en 3D-modell så att de kunde jämföra det med käkben ”från liknande tidsperioder från olika delar av världen och från olika hominider”, förklarar Hershkovitz.
Forskarna daterade fossilet direkt genom att i tre olika laboratorier testa käken och dess patina samt bränd flinta som hittades i närheten av fossilet. Alla dateringar klustrade ”i ett mycket litet intervall någonstans mellan 177 000 och 194 000 år sedan”, enligt Hershkovitz.
Christopher Bae, paleoantropolog vid University of Hawai’i at Mānoa, som inte var inblandad i den här studien, säger att ”bevisen verkar vara ganska solida när det gäller att det är en modern människa”.
Samma Katerina Douka, arkeologisk forskare vid Max Planck Institute for the Science of Human History i Tyskland, som inte heller var inblandad i studien, är övertygad om den biologiska analysen, men varnar för att ”utan större bitar av detta skelett måste man vara försiktig med vad man kan säga”.”
En nyckelbit i pusslet
Modellen för ut ur Afrika utgick från teorin att människan migrerade ut ur Afrika i en enda stor satsning för cirka 60 000 år sedan. Käken från Misilya-grottan, som är 177 000 – 194 000 år gammal, är ett bevis som motbevisar denna teori.
Detta fynd hör till en mängd andra upptäckter som flyttar fram datumet för människans utveckling, till exempel det 300 000 år gamla tidigaste fossilet av en modern människa från Jebel Irhoud i Marocko2 3, och som visar på ett tidigare och mer varierat mönster för människans migration ut ur Afrika, som till exempel en nyligen genomförd studie som stödjer närvaron av moderna människor i Asien för 120 000 år sedan.4
Douka säger att detta fynd ”bekräftar den rådande tanken i samhället att det inte fanns en enda våg ut ur Afrika, utan frekventa expansioner som ofta misslyckades”. Bae tillägger: ”Nya uppgifter som bevisen från Misliyagrottan och andra områden i Asien tvingar oss verkligen att ompröva många av våra idéer om den moderna människans ursprung.”
Detta fynd kopplar enligt Hershkovitz samman de senaste upptäckterna så att nu ”börjar allting bli begripligt.”