Carl Jung är välkänd som föregångare till den analytiska psykologin. Han trodde att religiösa uttryck manifesterades av psykets längtan efter ett balanserat tillstånd av medvetande och omedvetenhet samtidigt. Jung tillbringade många år med att studera och praktisera tillsammans med Sigmund Freud, men denna specifika teori ledde till att de gick skilda vägar. Jung antog att det kollektiva omedvetna var något som alla människor delade. Grunden för denna teori byggde på specifika arketyper och mönster som dikterar hur människor bearbetar psykiska bilder. Genom historien och i alla kulturer har mytologi och drömstudier haft en gemensam nämnare. Jung trodde att varje människa strävar efter att uppnå helhet genom att uppnå en harmoni inom medvetandet och det omedvetna och att detta kan åstadkommas genom drömstudier.
- Jungska psykoterapikoncept
- Djuppsykologi
- Arketypsykologi
- Jungs inflytande på den psykodynamiska psykologin
- Moderna bedömningsverktyg
Jungska psykoterapikoncept
- Aktiv fantasi: Jung skapade begreppet aktiv fantasi som ett sätt att beskriva hur man överbryggar klyftan mellan omedvetenhet och medvetande. Med hjälp av fantasi, fantasi, drömmar och meditation kan en klient föra in sitt omedvetna i nuet genom berättelse eller handling. Aktiv fantasi förlitar sig på klientens oriktade observation av sin fantasi eller sina drömmar, inte på en avsedd bild av sina önskningar.
- Individualisering: Individualisering är en process inom den analytiska psykologin genom vilken en individ utvecklas till den som den verkligen är avsedd att vara. Individer med känslomässiga svårigheter känner ofta att de lever splittrade, osammanhängande liv fyllda av olika grader av känslomässiga upplevelser. Framåtriktad utveckling försvåras ofta till följd av inre konflikter och självsabotage som härrör från segregering av de olika jaget inom en person. Individualisering innebär att integrera alla en persons tidigare positiva och negativa erfarenheter på ett sådant sätt att personen kan leva ett hälsosamt, produktivt och känslomässigt stabilt liv. Individualisering gör det möjligt för en person att bli unik och i huvudsak individuell i förhållande till andra människor och det kollektiva omedvetna. Individueringsprocessen sker genom olika metoder, bland annat drömtolkning och aktiv fantasi, och ger upphov till en mogen, holistiskt frisk och harmonisk individ.
- Kollektivt omedvetet: Jung var den förste som använde termen kollektivt omedvetet som ett sätt att beskriva ett uttryck av det omedvetna som uppvisas av varje levande varelse med ett nervsystem. Snarare än att bara besitta erfarenheter från vår personliga historia eller vårt psyke, organiserar det kollektiva omedvetna alla erfarenheter inom en art. Jung ansåg att det kollektiva omedvetna var nedärvt och inneboende i varje varelse, snarare än ett resultat av specifika händelser. Det kollektiva omedvetna rymmer mentala bilder som inte kan förklaras historiskt eller genom erfarenhet, utan existerar endast som en evolutionär biprodukt.
- ”Logos” i Jungs teorier: Jung använde också begreppet logos i sina filosofiska teorier. Logos representerade enligt Jung fakta eller förnuft. Jung hänvisade ofta till kontrasten mellan medvetet kontra omedvetet som logos kontra mytos. Dessutom ansåg Jung att logos var den manliga versionen för rationalitet, medan den kvinnliga motsvarigheten, eros, representerade psykisk tillgänglighet eller känslor.
- Nekyia: Nekyia är en nyckelkomponent i Jungs analys. Nekyia, eller processen att fördjupa sig i det omedvetna, är enligt Jung en medveten och beslutsam handling. Han ansåg att Nekyia, en mörk resa till en farlig plats, var en nödvändig process för att uppnå individuering. De som reste till djupet av sitt inre psyke och tillbaka var mycket bättre för att ha gjort det.
Djuppsykologi
Djuppsykologi är ett av de många terapeutiska tillvägagångssätt som härrör från den jungianska psykologin. Denna metod bygger på att upptäcka motiven bakom psykiska problem som ett sätt att behandla dem. Under djuppsykologi arbetar en terapeut med en klient för att avslöja källan till deras problem, snarare än de symtom som är förknippade med det. När de missanpassade motiven väl har identifierats kan de omvandlas, vilket resulterar i sundare, mer positiva tankar och beteenden.
Ett av de fenomen som finns inom djuppsykologin är ”den sårade helaren”. När en terapeut arbetar med en klient som har liknande känslomässiga sår blir terapeuten medveten om denna dynamik och kan oavsiktligt överföra sina sår tillbaka till klienten. Denna process av motöverföring kan vara skadlig för både terapeuten och klienten eftersom den utsätter terapeuten för klientens sår och därmed potentiellt infekterar den terapeutiska processen.
Arketypisk psykologi
Med sin grund i arkeologi och antropologi är arketypisk psykologi en av de strategier som ofta används för att avslöja omedvetna motiv. Jung studerade hur historiska religioner, gudomar och fabler påverkade en individs självkänsla. Den arketypiska psykologin har som teori att en människas drömmar och psyke är sammanflätade med hennes övertygelser och att det är denna förening som formar hennes beteenden, tankar och känslor. Arketypen är symbolisk för en individs kollektiva livserfarenheter och bestämmer vilka val, både medvetna och omedvetna, en person gör. Arketypisk psykologi fokuserar på en människas själ och Jung och hans föregångare fann likheter mellan arketyperna i legender och den drivkraft som är mänsklig motivation. Idag anser arketypiska psykologer fortfarande att arketyper är en framträdande kraft i utvecklingen av en individs psykologiska konstruktion.
Jungs inflytande på psykodynamisk psykologi
Och även om Jung inte var grundaren av psykodynamiken påverkade han fältet dramatiskt med sina bidrag. Jung trodde att psyket, eller själen, drevs mot individuation. Hans psykodynamiska psykologi kretsade kring arketyperna inom det kollektiva omedvetna, liksom det personliga omedvetna och egot. Jung trodde också på den transcendenta funktionen, som var en spridning av arketyper inom det kollektiva omedvetna. Jungs psykodynamiska teorier omfattade erkännandet av en andlig närvaro inom varje person, liksom olika organiserande element inom psyket. Tillsammans kunde dessa element och arketyper ibland bryta ut i oenighet och orsaka inre konflikter.
Moderna bedömningsverktyg
Jungs teserier påverkade också många av de bedömningsverktyg som används i psykoterapi idag. Myers-Briggs Type Indicator (MBTI), som utvecklades av Isabel Briggs Myers och Katharine Cook Briggs, baserades på de teorier som Jung utforskade i sin bok Psychological Types. Detta personlighetsverktyg är ett av de mest använda måtten i världen idag.
Ett annat mått, Jungian Type Index (JTI), som utvecklades 2001, utformades av Hallvard E. Ringstad och Thor Odegard för att ge en mer exakt bedömning av en persons föredragna metod för psykologisk bearbetning. JTI bygger på de specifika psykologiska funktioner som Jung beskrev och presenteras på ett mer kortfattat och allmänt begripligt sätt. JTI har ersatt MBTI i flera länder och ses som ett livskraftigt och mer prisvärt alternativ för att mäta psykologisk personlighet. En annan variant av dessa tester är Keirsey Temperament Sorter. Även om det också är löst baserat på Jungs teorier varierar dess innehåll och tillämpning mycket från både JTI och MBTI.