Rymd- och rymdtillverkning är en högteknologisk industri som tillverkar ”flygplan, styrda missiler, rymdfarkoster, flygplansmotorer, framdrivningsenheter och relaterade delar”. Större delen av industrin är inriktad på statligt arbete. För varje tillverkare av originalutrustning (OEM) har den amerikanska regeringen tilldelat en CAGE-kod (Commercial and Government Entity). Dessa koder hjälper till att identifiera varje tillverkare, reparationsanläggningar och andra kritiska eftermarknadsförsäljare inom flygindustrin.
I USA är försvarsdepartementet och National Aeronautics and Space Administration (NASA) de två största konsumenterna av flygteknik och flygprodukter. Andra är den mycket stora flygbolagsindustrin. Flyg- och rymdindustrin sysselsatte 472 000 löntagare 2006. De flesta av dessa jobb fanns i delstaten Washington och i Kalifornien, men även Missouri, New York och Texas var viktiga. De ledande flyg- och rymdtillverkarna i USA är Boeing, United Technologies Corporation, SpaceX, Northrop Grumman och Lockheed Martin. Dessa tillverkare står inför en ökande brist på arbetskraft i takt med att kvalificerad amerikansk arbetskraft åldras och går i pension. Lärlingsprogram som Aerospace Joint Apprenticeship Council (AJAC) arbetar i samarbete med arbetsgivare inom flyg- och rymdindustrin i delstaten Washington och community colleges för att utbilda nya anställda inom tillverkningsindustrin för att hålla industrin försörjd.
Viktiga platser för den civila flyg- och rymdindustrin i världen är bland annat delstaten Washington (Boeing), Kalifornien (Boeing, Lockheed Martin, osv.), Montreal, Quebec, Kanada (Bombardier, Pratt Whitney Canada), Toulouse, Frankrike (Airbus/EADS), Hamburg, Tyskland (Airbus/EADS), São José dos Campos, Brasilien (Embraer), Querétaro, Mexiko (Bombardier Aerospace, General Electric Aviation) och Mexicali, Mexiko (United Technologies Corporation, Gulfstream Aerospace).
I Europeiska unionen står flyg- och rymdföretag som EADS, BAE Systems, Thales, Dassault, Saab AB och Leonardo S.p.A. (tidigare Finmeccnica) för en stor del av den globala flyg- och rymdindustrin och forskningsinsatserna, med Europeiska rymdorganisationen som en av de största konsumenterna av flyg- och rymdteknik och -produkter.
I Indien är Bangalore ett viktigt centrum för flyg- och rymdindustrin, där Hindustan Aeronautics Limited, National Aerospace Laboratories och Indian Space Research Organisation har sitt huvudkontor. Den indiska rymdforskningsorganisationen (ISRO) sköt upp Indiens första månomloppsbana, Chandrayaan-1, i oktober 2008.
I Ryssland är stora flyg- och rymdföretag som Oboronprom och United Aircraft Building Corporation (som omfattar Mikoyan, Sukhoi, Ilyushin, Tupolev, Yakovlev och Irkut, där Beriev ingår) några av de största globala aktörerna inom denna industri. Det historiska Sovjetunionen var också hemvist för en stor flyg- och rymdindustri.
Förr försökte Storbritannien upprätthålla en egen stor flyg- och rymdindustri och tillverkade egna flygplan och krigsflygplan, men har till stor del överlåtit sin lott till samarbete med företag på kontinenten, och har förvandlats till en stor importkund också från länder som USA. Storbritannien har dock en mycket aktiv flyg- och rymdsektor, inklusive den näst största försvarsentreprenören i världen, BAE Systems, som levererar färdigmonterade flygplan, flygplanskomponenter, underenheter och delsystem till andra tillverkare, både i Europa och över hela världen.
Kanada har tidigare tillverkat en del av sina egna konstruktioner av jetkrigsflygplan osv. (t.ex. stridsflygplanet CF-100), men under några decennier har landet varit beroende av import från Förenta staterna och Europa för att fylla dessa behov. Kanada tillverkar dock fortfarande en del militärflygplan även om de i allmänhet inte är stridsdugliga. Ett annat anmärkningsvärt exempel var utvecklingen i slutet av 1950-talet av Avro Canada CF-105 Arrow, ett överljudsjakt-avlyssningsflygplan vars inställande 1959 betraktades som mycket kontroversiellt.
Frankrike har fortsatt att tillverka egna stridsflygplan för sitt flygvapen och sin flotta, och Sverige fortsätter att tillverka egna stridsflygplan för det svenska flygvapnet – framför allt till stöd för sin ställning som ett neutralt land. (Se Saab AB.) Andra europeiska länder samarbetar antingen för att tillverka stridsflygplan (t.ex. Panavia Tornado och Eurofighter Typhoon) eller för att importera dem från USA.
Pakistan har en flyg- och rymdteknisk industri under utveckling. National Engineering and Scientific Commission, Khan Research Laboratories och Pakistan Aeronautical Complex är bland de främsta organisationerna som arbetar med forskning och utveckling inom denna sektor. Pakistan har kapacitet att konstruera och tillverka styrda raketer, missiler och rymdfarkoster. I staden Kamra ligger Pakistan Aeronautical Complex som innehåller flera fabriker. Denna anläggning ansvarar för tillverkningen av flygplanen MFI-17, MFI-395, K-8 och JF-17 Thunder. Pakistan har också kapacitet att konstruera och tillverka både beväpnade och obeväpnade obemannade luftfarkoster.
I Folkrepubliken Kina är Peking, Xi’an, Chengdu, Shanghai, Shenyang och Nanchang viktiga forsknings- och tillverkningscentra för flyg- och rymdindustrin. Kina har utvecklat en omfattande förmåga att konstruera, testa och producera militära flygplan, missiler och rymdfarkoster. Trots att experimentflygplanet Shanghai Y-10 ställdes in 1983 håller Kina fortfarande på att utveckla sin civila flyg- och rymdindustri.
Flygplansdelsindustrin föddes ur försäljningen av begagnade eller begagnade flygplansdelar från flyg- och rymdtillverkningssektorn. I USA finns det en särskild process som delmäklare eller återförsäljare av delar måste följa. Detta inkluderar att utnyttja en certifierad reparationsverkstad för att se över och ”märka” en del. Denna certifiering garanterar att en del har reparerats eller renoverats för att uppfylla OEM-specifikationerna. När en del väl är renoverad bestäms dess värde utifrån utbud och efterfrågan på flygmarknaden. När ett flygbolag har ett flygplan på marken blir den del som flygbolaget behöver för att få planet i drift igen ovärderlig. Detta kan driva marknaden för specifika delar. Det finns flera online-marknadsplatser som hjälper till med råvaruförsäljning av flygplansdelar.
I flyg-, rymd- och försvarsindustrin har mycket konsolidering skett i slutet av 1900-talet, som går in i 2000-talet. Mellan 1988 och 2011 har mer än 6 068 fusioner &förvärv med ett totalt känt värde på 678 miljarder USD tillkännagivits världen över. De största transaktionerna har varit:
- Förvärvet av Rockwell Collins av United Technologies Corporation för 30,0 bil. USD 2018
- Förvärvet av Goodrich Corporation av United Technologies Corporation för 16,2 bil. USD 2011
- Sammanslagningen av Allied Signal med Honeywell i ett aktieutbyte till ett värde av 15,6 miljarder USD. USD 1999
- Fusionen av Boeing med McDonnell värderad till 13,4 bil. 1996
- Förvärvet av Marconi Electronic Systems, ett dotterbolag till GEC, av British Aerospace för 12,9 miljarder dollar. USD 1999 (numera BAE Systems)
- Raytheons förvärv av Hughes Aircraft för 9,5 miljarder USD. USD 1997