10 orsaker till buksmärtor som blir värre efter att ha ätit
Postprandiell smärta uppkommer när det finns antingen inflammation/irritation av strukturerna i matsmältningskanalen eller obstruktion av dessa komponenter. Du upplever smärta efter att du ätit eftersom din kropp försöker smälta maten normalt, men måste göra det inom ramen för en skada.
Inflammatoriska orsaker
Varje organ i buken kan bli inflammerat på grund av infektiösa orsaker eller irritation från en mängd olika ämnen, inklusive vissa livsmedel.
- Infektiösa: Det finns många patogener, både bakteriella och virala, som kan infektera bukens organ, särskilt i övre högra kvadranten. Hepatit är till exempel en virusinfektion som kan infektera levern.
- Irritation: Eftersom övre delen av buken är den primära platsen där maten bearbetas för matsmältning är den känslig för irritation på flera olika sätt. Giftiga ämnen som alkohol och rökning kan orsaka irritation som leder till inflammation och sårbildning. Vissa mediciner, t.ex. icke-steroida inflammatoriska läkemedel (NSAID), kan leda till irritation av magslemhinnan vid överanvändning. Dessutom kan den syra som magsäcken tillverkar för att smälta maten irritera komponenterna i matsmältningskanalen, inklusive matstrupen, och detta kan också orsaka postprandial smärta.
Obstruktiva orsaker
Följande kan resultera i obstruktioner i mag-tarmsystemet.
- Cancer: Cancer kan utvecklas i alla organ i buken/tarmkanalen. Maligniteter i bukspottkörteln eller magsäcken är ofta relaterade till postprandial smärta med tanke på deras nödvändighet för en korrekt matsmältning.
- Gallstenar: Den övre högra kvadranten av buken är särskilt hemvist för gallblåsan. Gallblåsan är en del av matsmältningssystemet och ansvarar för att producera galla, en vätska som hjälper till att bryta ner fett. Ofta kan stenar (gallstenar) bildas inuti gallblåsan. Dessa gallstenar kan variera i storlek och orsaka många problem som kan resultera i postprandial smärta när kroppen försöker bryta ner fett.
Magsår
Ett magsår är ett sår i slemhinnan i magsäcken eller den första delen av tunntarmen (tolvfingertarmen), som orsakar smärta efter måltider eller på fastande mage.
Sällsynthet: Ovanligt
Toppsymptom: Trötthet, illamående, aptitlöshet, måttlig buksmärta, bukkramper (magkramper)
Symtom som aldrig uppträder vid magsår: Smärta i nedre vänstra delen av buken
Urgency:
Syraåterflödessjukdom (gerd)
GERD (gastroesofageal refluxsjukdom) hos spädbarn innebär att maginnehållet passerar in i svalget och orsakar besvärliga symtom, t.ex. matintolerans, otillräckligt oralt intag av kalorier och/eller dålig viktuppgång. Kräkningar eller synliga uppstötningar …
Indigestion (dyspepsi)
Indigestion, även kallad magbesvär, dyspepsi eller funktionell dyspepsi, är inte en sjukdom utan en samling mycket vanliga symtom. Observera: Halsbränna är ett separat tillstånd.
De vanligaste orsakerna är att man äter för mycket eller för snabbt, fet eller kryddig mat, överdriven konsumtion av koffein, alkohol eller kolsyrade drycker, rökning och ångest. Vissa antibiotika, smärtstillande medel och vitamin- och mineraltillskott kan orsaka matsmältningsbesvär.
De vanligaste symtomen är smärta, obehag och uppblåsthet i övre delen av buken strax efter att ha ätit.
Smältningsbesvär som varar längre än två veckor och som inte svarar på enkel behandling kan tyda på ett allvarligare tillstånd. Smärta i övre delen av buken som strålar till käken, halsen eller armen är en medicinsk nödsituation.
Diagnosen ställs genom patientens anamnes och fysisk undersökning. Om symtomen började plötsligt kan laboratorietester på blod, andedräkt och avföring beställas. Övre endoskopi eller röntgen av buken kan göras.
För funktionell dyspepsi – ”vanlig” matsmältningsbesvär – är behandling och förebyggande åtgärder desamma. Att äta fem eller sex mindre måltider per dag med lättare, enklare mat, hantera stress och hitta alternativ till vissa mediciner ger lindring.
Sällsynthet: Vanliga
Toppsymptom: illamående, uppblåst mage, dyspeptiska symtom, uppblåsthet efter måltider, kräkningar
Symtom som alltid förekommer vid matsmältningsbesvär (dyspepsi): symtom som aldrig uppträder vid matsmältningsbesvär (dyspepsi): kräkningar av (gammalt) blod eller tjärig avföring, rektalblödning, blodig diarré, feber
Uppdragsrätt: Självbehandling
Ressibel tarm (ibs)
Ressibel tarm (IBS) är en kronisk störning i tjocktarmen. Den kännetecknas av återkommande buksmärtor och problem med avföring som kan vara svåra att behandla. Tecken och symtom på IBS är vanligtvis inte allvarliga eller livshotande…
Gallstenar
Gallstenar är små, runda avlagringar som finns i gallblåsan, organet där gallan lagras. Gallstenar kan underklassificeras på ett antal olika sätt. Ofta benämns gallstenar som antingen kolesterolstenar eller pigmentstenar beroende på gallstenens sammansättning.
Gallstenar kan också klassas…
Gallstensskador på grund av försämrat blodflöde
Akut intestinal ischemi innebär att blodflödet till tjock- och/eller tunntarmen har avbrutits. Det kallas också akut mesenterisk ischemi eller AMI.
Iskemin orsakas av blockering i en av de artärer som leder in i buken, vanligen på grund av ateroskleros (plack) eller en blodpropp.
Mest mottagliga är de som har ett mycket högt eller lågt blodtryck; hjärtsjukdom; eller som använder illegala droger som kokain eller metamfetamin.
Symtomen inkluderar plötslig, svår smärta i ett område av buken; illamående och kräkningar; och upprepade, brådskande tarmrörelser, ofta med blod.
Akut intestinal ischemi är en livshotande medicinsk nödsituation. Om man misstänker det, ta patienten till akutmottagningen eller ring 9-1-1.
Diagnosen ställs genom arteriogram, vilket innebär att man injicerar färgämne i bukarterierna under röntgenstrålning för att hitta den exakta platsen för blockeringen.
Bearbetning innebär ”koagelbrytande” läkemedel för att förstöra en koagel, eller akut kirurgi för att avlägsna det som orsakar blockeringen och möjligen även en del av den skadade tarmen.
Sällsynthet: Sällsynthet: Sällsynt
Toppsymptom: Buksmärta (magont), illamående, aptitlöshet, diarré, allvarlig sjukdom
Särskådlig: Sjukhusets akutmottagning
Divertikulos
Divertikulos är ett vanligt tillstånd där små, säckliknande påsar bildas och trycks utåt längs tjocktarmens insida, så kallade divertiklar. Vid divertikulos kan det förekomma förändringar i tarmrörelsemönster samt svår buksmärta, uppblåsthet, förstoppning, diarré eller rektal bl…
Chronisk pankreatit
Chronisk pankreatit är en inflammation i bukspottkörteln som inte förbättras, utan långsamt förvärras med tiden.
Causerna är bland annat alkoholism, en blockerad bukspottkörtelkanal, autoimmun sjukdom, där kroppens naturliga försvar vänder sig mot sig själv, och eventuella genetiska faktorer.
Chronisk pankreatit är vanligast hos män i åldern 30-40 år med en historia av alkoholism och en familjehistoria av sjukdomen, men vem som helst kan drabbas.
Symtomen är bland annat svår smärta i ryggen och buken, särskilt när man äter, viktnedgång, illamående och kräkningar samt diarré med oljig, blekfärgad avföring.
Bordkottkörteln är viktig för blodsockerkontrollen och för att utsöndra vissa matsmältningsenzymer. Om den inte behandlas kan kronisk pankreatit leda till permanenta skador på bukspottkörteln, diabetes, undernäring och kronisk smärta.
Diagnosen ställs genom patientens anamnes, fysisk undersökning och bilddiagnostik som röntgen, datortomografi eller ultraljud.
Bearbetningen innefattar smärtlindring genom både medicinering och kirurgiska ingrepp. Livsstilsförbättringar genom kost, motion och stresshantering kan också vara till stor hjälp.
Sällsynthet: Sällsynthet: Sällsynt
Toppsymptom: Trötthet, buksmärta (magont), illamående eller kräkningar, aptitlöshet, buksmärta som kommer och går
Särskådlighet: Primärvårdsläkare
Celiaki
Celiaki kallas också för glutenkänslig enteropati, celiaki eller sprue. Det är en autoimmun reaktion i tarmen på gluten, ett protein i vete, råg och korn.
- Upprepad exponering för gluten orsakar skador på tunntarmens slemhinna.
Mest utsatta är kaukasier med:
- Familjehistoria av celiaki.
- Down syndrom.
- Typ 1-diabetes.
- Rheumatoid artrit.
- Autoimmun sköldkörtelsjukdom.
Symtomen är bland annat matsmältningsstörningar med gaser, uppblåsthet och diarré. Undernäringen orsakar trötthet, viktförlust, sköra ben, svåra hudutslag, munsår, anemi och skador på mjälte och nervsystem.
En svullen mage, bristande tillväxt, muskelförtvining och inlärningssvårigheter ses hos barn, och normal tillväxt och utveckling kan påverkas allvarligt.
Diagnosen ställs genom blodprov och endoskopi och ibland biopsi av tunntarmen.
Det finns inget botemedel mot sjukdomen, men celiaki kan hanteras genom att ta bort allt gluten från kosten. Näringstillskott kommer att användas och ibland ges steroidmedicin för att hjälpa till att läka tarmen.
Sällsynthet: Sällsynt
Toppsymptom: Trötthet, uppblåsthet i magen, illamående, förstoppning, diarré
Urgency: Trötthet, uppblåsthet i magen, illamående, förstoppning, diarré
Primärvårdsläkare
Laktosintolerans
Laktos är ett socker som naturligt förekommer i mjölk. Någon anses vara ”laktosintolerant” när tunntarmen inte kan producera tillräckligt mycket av det enzym som smälter laktos och som kallas laktas.
I primär laktosintolerans produceras enzymet under barndomen, men minskar under…