Plantor behöver föda som kan ge dem energi för sina olika metaboliska aktiviteter. Växter kan inte som djur förflytta sig från en plats till en annan för att leta efter mat. De står stilla och tillverkar sin egen mat. Vi vet att gröna växter är autotrofa det vill säga att de syntetiserar sin egen mat genom fotosyntesen. I närvaro av klorofyll använder växterna energin i solljuset för att tillverka mat från koldioxid och vatten. Växter är gröna på grund av klorofyll som finns i kloroplasterna i växtcellerna.
Den process genom vilken gröna växter framställer sin egen föda som glukos från koldioxid och vatten genom att använda solljusets energi i närvaro av klorofyll kallas fotosyntes. Denna process äger rum i växtens blad.
Råmaterial som krävs för fotosyntesen är:
1. Koldioxid
2. Vatten
Nu ska vi förstå hur växterna får fram koldioxid
På ytan av växternas blad finns ett stort antal små porer som kallas stomata eller stoma. För fotosyntesen tar gröna växter koldioxid från luften. Koldioxiden kommer in i växtens blad genom de klyvöppningar som finns på deras yta. Varje stomapor är omgiven av ett par vakterceller. Öppning och stängning av klyvornas porer styrs endast av vaktcellerna. När vatten strömmar in i vaktcellerna sväller de, blir böjda och får porerna att öppnas. Å andra sidan förlorar vaktcellerna vatten; de krymper, blir raka och stänger stomaporten. En stor mängd vatten förloras också från växtbladens celler genom öppna stomatala porer. Så när växten inte behöver koldioxid och vill spara vatten stängs stomaporerna.
