Hur väst- och östtyska attityder jämförs, 30 år efter Berlinmurens fall

Tre decennier efter Berlinmurens fall anser människor i före detta Väst- och Östtyskland till överväldigande del att enandet av deras land var en positiv utveckling, enligt en ny undersökning från Pew Research Center. Stora majoriteter i båda områdena säger att de förändringar som har utspelat sig i Tyskland sedan 1989 har haft ett bra inflytande på levnadsstandard, hälsovård och nationell stolthet, och de flesta ser också förbättringar på områden som familjevärderingar, andliga värderingar och lag och ordning.

Också på det personliga planet är tyskarna lyckligare med sina liv, enligt undersökningen som genomfördes våren 2019 bland representativa urval av vuxna i Förbundsrepubliken Tyskland (Västtyskland) och f.d. Tyska Demokratiska Republiken (Östtyskland) från före 1990. Majoriteten i båda områdena placerar sig nu på 7 eller högre på en 10-gradig ”stege” för livstillfredsställelse, där 10 representerar det bästa möjliga livet. När Pew Research Center ställde frågan om livstillfredsställelse 1991 och 2009 placerade sig inte mer än ungefär hälften i något av områdena på denna högsta nivå. Ökningen har varit särskilt dramatisk i det forna östområdet, där andelen som ger sitt liv 7 eller högre betyg har nästan fyrdubblats från bara 15 % 1991 till 59 % i år.

Trots de utbredda positiva känslorna bland tyskarna om förändringarna under de senaste 30 åren skiljer sig perspektiven hos dem som bor i det forna väst- och östområdet fortfarande åt på några anmärkningsvärda sätt. Här följer en titt på några av de områden där dessa skillnader är mest uttalade.

1Medborgarna i f.d. väst är mer nöjda än de i f.d. öst med hur saker och ting går i deras land idag, inklusive hur den tyska demokratin fungerar. Omkring sex av tio vuxna i före detta Västtyskland (61 %) är nöjda med hur saker och ting går i Tyskland, jämfört med 37 % som är missnöjda. I före detta Östtyskland är åsikterna mer jämnt fördelade, där 50 % är nöjda och 47 % är missnöjda.

När det gäller hur den tyska demokratin fungerar är omkring två tredjedelar av dem i före detta Västtyskland (66 %) nöjda, jämfört med en snävare majoritet på 55 % bland dem i före detta Östtyskland.

2På en rad olika sätt är de som bor i före detta Västtyskland mer optimistiska om framtiden än deras motsvarigheter i före detta Östtyskland. Fler i före detta väst säger sig vara optimistiska än pessimistiska när det gäller utbildningssystemet (57 % optimistiska mot 41 % pessimistiska) och hur landets politiska system fungerar (53 % mot 45 %). I före detta öst tenderar människor att vara mer pessimistiska än optimistiska på båda dessa områden.

Medborgarna i före detta väst är också mer benägna än de i före detta öst (50 % jämfört med 42 %) att säga att dagens barn kommer att ha det bättre ekonomiskt än sina föräldrar när de växer upp.

3Attityderna till EU är mer positiva i före detta väst än i före detta öst. Tyskarna är generellt sett positiva till EU, men andelen vuxna som har en positiv syn på EU är högre i f.d. väst än i f.d. öst (72 % jämfört med 59 %). På samma sätt anser tre fjärdedelar av dem i före detta väst att Tysklands medlemskap i EU är en bra sak, jämfört med 62 % av dem i före detta öst.

4Personer som bor i före detta öst har dubbelt så stor sannolikhet som de som bor i före detta väst att ha en positiv åsikt om landets högerpopulistiska parti, Alternative for Germany (AfD). Även om dess popularitet i hela landet fortfarande är relativt låg har AfD gjort valvinster på senare tid, särskilt i den forna östliga delen av landet. I Pew Research Centers nya undersökning uttrycker 24 % av de vuxna i öst en positiv syn på AfD, jämfört med 12 % av de vuxna i det forna västtyskland.

Synen på de två största centristiska partierna i Tyskland, Kristdemokratiska unionen (CDU) och Socialdemokratiska partiet (SPD), är ungefär densamma i det forna väst- och östtyskland. Bland vuxna i både det forna Väst- och Östtyskland har 45 procent en positiv syn på CDU, medan 42 procent har en positiv syn på SPD.

Omkring två tredjedelar av de vuxna i det forna Västtyskland (66 procent) har en positiv syn på Allians 90/De gröna, jämfört med 51 procent av de vuxna i det forna Östtyskland. Samtidigt är det troligare att de i det forna östtyskland än de i det forna västtyskland (44 % mot 36 %) har en positiv syn på Vänsterpartiet, en efterföljare till kommunistpartiet i den forna tyska demokratiska republiken. Personer i före detta Västtyskland är mer benägna än personer i före detta Östtyskland att inte ha någon åsikt om Vänsterpartiet.

5Personer i före detta Östtyskland har mer negativa åsikter om vissa minoritetsgrupper än personer i före detta Västtyskland. Majoriteten i båda områdena ser positivt på muslimer och judar, men de som bor i det forna Östtyskland har 14 procentenheter högre sannolikhet än sina västerländska motsvarigheter att ha en ogynnsam syn på muslimer (36 % mot 22 %) och ungefär dubbelt så hög sannolikhet att ha en ogynnsam syn på judar (12 % mot 5 %).

Omdömena om en annan minoritetsgrupp – romer – är klart mer negativa i båda områdena, men människor i det forna öst är återigen mer benägna än de i det forna väst att uttrycka en ogynnsam åsikt (48 % jämfört med 35 %).

På lång sikt har det skett en del anmärkningsvärda förändringar i åsikterna om minoritetsgrupper i båda områdena. År 1991, till exempel, uttryckte omkring en fjärdedel av dem som bodde i före detta Västtyskland (27 %) en ogynnsam syn på judar – ungefär dubbelt så stor andel som i före detta Östtyskland (12 %). Sedan dess har synen på judar blivit mycket mer positiv i båda områdena – särskilt i f.d. Västtyskland, där omkring nio av tio (88 %) nu har en positiv syn på judar, vilket är en ökning från omkring hälften (51 %) 1991.

6Religion är viktigare för människor i f.d. Västtyskland än för dem i f.d. Östtyskland. Sex av tio vuxna i före detta Västtyskland säger att religionen är mycket eller ganska viktig i deras liv, medan en identisk andel av dem i före detta Östtyskland säger att religionen inte är alltför eller inte alls viktig. Detta inkluderar 45 % av dem i före detta Östtyskland som säger att religionen inte alls är viktig i deras liv.

På samma sätt instämmer en majoritet av de vuxna i före detta Västtyskland (56 %) i påståendet ”Gud spelar en viktig roll i mitt liv”, medan nästan tre fjärdedelar av dem i före detta Östtyskland (72 %) inte instämmer i detta påstående.

Mindre än hälften av personerna i båda områdena instämmer i påståendet ”Bön är en viktig del av mitt dagliga liv”, men det är vanligare att de som bor i det tidigare västra området instämmer i påståendet än de som bor i det tidigare östra området (42 % jämfört med 25 %).

Se de fullständiga resultaten och metoderna.

Korrigering (5 november 2019): I en tidigare version av det här inlägget beskrevs skillnaderna i attityderna hos människor i det forna Väst- och Östtyskland när det gäller de ekonomiska utsikterna för nästa generation felaktigt.