Encefalit

  • Större textstorlekStor textstorlekStor textstorlekRegelbunden textstorlek

Vad är encefalit?

Encefalit är en inflammation (svullnad och irritation) i hjärnan. I de flesta fall är det ett

virus

som orsakar denna inflammation.

Encefalit kallas också akut viral encefalit eller aseptisk encefalit.

Vem får encefalit?

Encefalit (in-seh-fuh-LYE-tus) är en sällsynt sjukdom. De flesta fall inträffar hos barn, äldre och personer med försvagat immunförsvar (på grund av hiv/aids, cancer etc.).

Till flera tusen fall av encefalit rapporteras till Centers for Disease Control and Prevention (CDC) varje år. Men hälsoexperter tror att det förekommer många fler fall som inte rapporteras eftersom symtomen varierar och kan vara lindriga.

Vad är tecknen & Symtom på encefalit?

Symtomen vid lindriga fall av hjärninflammation brukar vara:

  • feber
  • huvudvärk
  • mager aptit
  • förlust av energi
  • allmänt illamående

Seriösa fall av hjärninflammation kan orsaka:

  • hög feber
  • stark huvudvärk
  • illamående och kräkningar
  • styv nacke
  • förvirring
  • personlighetsförändringar
  • konvulsioner (anfall)
  • problem med tal eller hörsel
  • hallucinationer
  • minnesförlust
  • dåsighet
  • koma

Det är svårare att upptäcka en del av dessa symptom hos spädbarn. Viktiga tecken att hålla utkik efter är bland annat:

  • kräkningar
  • en full eller utbuktande mjukdel (fontanell)
  • gråt som inte slutar eller som verkar värre när barnet plockas upp eller hanteras
  • kroppens styvhet

Om hjärninflammation kan inträffa under eller efter vanliga virussjukdomar kan symtomen på dessa sjukdomar börja innan hjärninflammation uppstår. Men ofta dyker den upp utan förvarning.

Vad orsakar encefalit?

Tre grupper av virus är vanliga orsaker till encefalit:

  1. Herpesvirus, till exempel vattkoppor, EBV (Epstein-Barr-virus, som orsakar mononukleos) och herpes simplex (som orsakar förkylningssår).
  2. Virus och andra bakterier som överförs av insekter, som West Nile-virus (som sprids genom myggbett) och de bakterier som orsakar borrelia och Rocky Mountain spotted fever (som sprids genom fästingbett).
  3. Virus som orsakar en gång i tiden vanliga barndomsinfektioner, som mässling, påssjuka och mässling. Tack vare vaccinationer är det idag sällsynt att någon utvecklar hjärninflammation av dessa sjukdomar.

Mindre ofta kan encefalit vara:

  • förorsakad av en infektion från
    bakterier

    , till exempel bakteriell hjärnhinneinflammation

  • en komplikation av andra infektionssjukdomar som syfilis
  • på grund av en parasit, till exempel toxoplasmos (som hittas i infekterad avföring från katter) hos personer med försvagat immunförsvar

Smittar hjärninflammation?

Hjärninflammation i sig är inte smittsam. Men de virus som orsakar hjärninflammation kan vara det. Att få ett virus betyder naturligtvis inte att någon kommer att utveckla hjärninflammation.

Hur diagnostiseras hjärninflammation?

Läkare använder flera tester för att diagnostisera encefalit, bland annat:

  • bildundersökningar, t.ex. datortomografi (CT) eller magnetisk resonanstomografi (MRI), för att kontrollera om hjärnan svullnar, blöder eller andra problem
  • elektroencefalogram (EEG), som registrerar de elektriska signalerna i hjärnan, för att kontrollera om det finns ovanliga hjärnvågor
  • blodprover för att leta efter bakterier eller virus i blodet. Dessa kan också visa om kroppen bildar antikroppar (specifika proteiner som bekämpar infektioner) som svar på en bakterie
  • lumbalpunktion, eller ryggmärgspunktion, som kontrollerar cerebrospinalvätskan (vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen) för att se om det finns tecken på infektion

Hur behandlas encefalit?

De flesta barn med encefalit behöver vård på ett sjukhus, vanligen på en intensivvårdsavdelning (ICU). Läkarna övervakar deras blodtryck, hjärtfrekvens, andning och kroppsvätskor för att förhindra ytterligare svullnad av hjärnan.

Läkemedel

  • Antivirala läkemedel kan behandla vissa former av hjärninflammation, t.ex. den typ som orsakas av herpes simplex-virus.
  • Cortikosteroider kan användas för att minska svullnad i hjärnan.
  • Antikonvulsiva läkemedel kan ges till ett barn som har kramper.
  • Over-the-counter (OTC) läkemedel, som paracetamol, kan hjälpa mot feber och huvudvärk.
  • Antibiotika fungerar inte mot virus och används därför inte för att behandla de flesta former av hjärninflammation.

Många personer med hjärninflammation återhämtar sig helt. I vissa fall kan hjärnsvullnad orsaka bestående problem som inlärningssvårigheter, talproblem, minnesförlust eller bristande muskelkontroll. Logopedi, sjukgymnastik eller arbetsterapi kan hjälpa i dessa fall.

Hur länge varar encefalit?

Mestadels varar

den

akuta

fasen av sjukdomen (när symtomen är som svårast) upp till en vecka. Fullständig återhämtning kan ta längre tid, ofta flera veckor eller månader.

Kan encefalit förebyggas?

Encefalit kan inte förebyggas, men du kan undvika de sjukdomar som kan leda till den. Vaccinationer skyddar barn mot många vanliga barndomssjukdomar. Följ därför det vaccinationsschema som din läkare rekommenderar. Barn bör också undvika kontakt med någon som redan har encefalit.

Det är också viktigt att alla i familjen tvättar händerna väl och ofta.

För att undvika myggbett bör barn:

  • Undervika att vara ute i gryning och skymning, när myggorna är som mest aktiva.
  • Bär skyddskläder utomhus, som långa ärmar och långa byxor.
  • Använd insektsmedel.

Led av stående vatten runt om i hemmet, bland annat i hinkar, fågelbad, blomkrukor och däckgungor. Dessa är grogrund för myggor.

För att undvika fästingbett:

  • Begränsar barnens kontakt med jord, löv och vegetation.
  • Föreslå barnen att bära långärmade, ljusa skjortor och långbyxor när de är utomhus.
  • Kontrollera barnen och husdjuren för fästingar när de kommer in.

När ska jag ringa läkaren?

Ringa läkaren om ditt barn har hög feber, särskilt om barnet också har en barnsjukdom (som mässling, påssjuka eller vattkoppor) eller håller på att återhämta sig från en sådan.

Sök läkare omedelbart om ditt barn har något av dessa symtom:

  • stark huvudvärk
  • konvulsioner (anfall)
  • styv nacke
  • kan inte se på starkt ljus
  • dubbel syn
  • svårigheter att gå
  • problem med talet eller hörseln
  • svårigheter att flytta en arm eller ett ben
  • förlust av känsel någonstans i kroppen
  • plötsliga personlighetsförändringar
  • problem med minnet
  • extrem sömnighet
  • medvetandebortfall (svimning)

Sök vård omedelbart om ditt barn har något av dessa symptom:

  • hög feber eller feber över 100.4°F (38°C) hos spädbarn yngre än 3 månader
  • fullhet eller utbuktning i den mjuka fläcken
  • någon styvhet
  • floppighet
  • svaghet
  • måttlig aptit eller minskad matning
  • kräkningar
  • gråt som inte slutar
Recenserad av: Marcella A. Escoto, DO
Datum för granskning: Januari 2019

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.