Om du är en namngiven förmånstagare i en trust kan det vara mycket förvirrande att ta reda på om du har rätt att få något från trusten. Även om tillgångarna i trusten (t.ex. pengar, aktier och egendom) kanske innehas för din räkning, kontrolleras de juridiskt sett av någon annan – förvaltarna. Det är förvaltarna som fattar alla beslut om förvaltningstillgångarna. Det kan bland annat handla om när och hur mycket du får från trusten, och i vissa fall om du får något alls. Vad du är berättigad att få från trusten (och när) beror på vilken typ av trust det är.
Vilka typer av truster finns det?
Det finns många olika typer av truster, en del av dem överlappar varandra och beror på hur de inrättas och i vilket syfte. De två vanligaste typerna av truster är dock:
Bara/absoluta truster
Trustees håller helt enkelt tillgångarna för de namngivna förmånstagarna som har absolut rätt till allt kapital och alla inkomster från trusten. Förvaltarna förvaltar trusten tills förmånstagaren har rätt att ta emot pengarna, normalt när de fyller 18 år, men det kan bli senare om trusthandlingen föreskriver en annan ålder, t.ex. 21 år.
Förvaltarna har inte mycket att säga till om när det gäller vem tillgångarna ska betalas ut till och kategorin av förmånstagare är normalt fastställd. Förmånstagarna kan tvinga förvaltarna att överföra tillgångar till dem.
Thesetrusts är vanliga i ett testamente där en person vill överföra tillgångar direkt till barn som kanske fortfarande är minderåriga vid dödsfallet.
Discretionary trust
Förvaltarna innehar tillgångarna för ett antal förmånstagare även om ingen av förmånstagarna har ett fast intresse i trusten. De har inte rätt att få något från trusten som en rättighet. Förvaltarna har en enorm kontroll över förvaltningstillgångarna och kan i slutändan bestämma vem som får något, när de får det och hur mycket. Förvaltarna behöver inte ge någon särskild förmånstagare något från trusten.
Dessa truster är mycket flexibla och är vanliga i testamenten, särskilt om det finns mycket pengar eller betydande tillgångar som mark. De kan användas för att hjälpa familjemedlemmar som kan behöva ekonomisk hjälp i olika skeden eller som kan behöva mer hjälp än andra. De kan också användas för att hjälpa förmånstagare som inte är kapabla eller tillräckligt ansvarsfulla för att sköta sin egen ekonomi. De är ett användbart verktyg för bodelningsplanering. Eftersom ingen av förmånstagarna har någon garanti för att de kommer att få något från trusten kommer tillgångarna inte att ingå i deras kvarlåtenskap vid deras död eller om de skulle skilja sig.
Hur kan en förmånstagare kräva ut pengar från en naken/absolut trust?
Om en förmånstagare av en naken trust är över 18 år kan de helt enkelt be förvaltarna att betala ut de pengar till dem som de har rätt till. Så länge det inte finns några andra kriterier att uppfylla bör förvaltarna inte vägra. Om de gör det kan de bryta mot förtroendet och en förmånstagare kan få dem avsatta som förvaltare. Alternativt, om alla förmånstagare är vuxna och de är överens, kan trusten helt enkelt avvecklas.
Om en förmånstagare ännu inte har rätt att få alla pengar kan han eller hon fortfarande begära att förvaltarna betalar ut en del av pengarna till honom eller henne eller till en förmyndare om pengarna ska användas till hans eller hennes fördel, t.ex. för att betala skolavgifter, köpa en bil osv. Återigen, beroende på villkoren i trusten, kan en vägran utgöra ett brott mot trusten om förvaltarna inte agerar i förmånstagarnas bästa intresse genom att avslå begäran.
Hur kan en förmånstagare kräva pengar från en diskretionär trust?
Som förklarats ovan har en förmånstagare i en diskretionär trust inget fast intresse i trusten eller någon rätt att ta emot några av trusttillgångarna. De har en ”förhoppning” om att de kommer att få pengar och rätten att be förvaltarna att utöva sitt godtycke till deras fördel. De har endast begränsad rätt att ta del av handlingar från trusten.
Om en diskretionär förmånstagare vill ha pengar från trusten måste han eller hon fråga förvaltarna. Förvaltarna kan be om ytterligare information om skälen till begäran, eventuellt för att kontrollera om pengarna ska användas för något av de ändamål som anges i ett eventuellt önskebrev (t.ex. betala universitetsavgifter, köpa ett hus). Förvaltarna måste överväga varje begäran från en förmånstagare på ett korrekt sätt och förvaltarna måste alla vara överens om huruvida de ska acceptera eller avslå begäran. Förvaltarna har rätt att avslå en förmånstagares begäran och de behöver inte motivera sitt beslut, även om de bör dokumentera sina beslut och föra korrekta räkenskaper.
Om det kan visas att förvaltarna inte har utövat sitt godtycke på ett korrekt sätt (t.ex. att de inte tog hänsyn till all relevant information) eller att de inte agerar opartiskt i egenskap av förvaltare kan en besviken förmånstagare som har ett godtycke på grund av sin diskretionära behörighet ha möjlighet att väcka talan för att få förvaltarna avsatta.
Trusts kan vara komplexa, och det kan vara svårt för diskretionära förmånstagare att veta vad de har rätt till och vad de kan göra åt saken om de ställs inför förvaltare som vägrar att kommunicera med dem eller vägrar att göra utdelningar. Vi har stor erfarenhet av att hantera förvaltarfrågor och agerar för både förvaltare och förmånstagare och kommer att kunna hjälpa till.