Fred Espenak / NASA GSFC
Varför har kometer svansar?
Kometer får svansar när de närmar sig perihelium – den plats i deras banor där de är närmast solen. Solens värme förångar en del av kometens material och frigör dammpartiklar som fastnat i isen.
En kombination av solstrålningstryck och solvind blåser bort gas och damm från kometens kärna och bildar två separata svansar: jonsvansen och dammsvansen.
Två typer av svansar
Ultraviolett ljus joniserar den neutrala gasen som blåsts bort från kometen, och solvinden transporterar dessa joner rakt ut från solen för att bilda jonsvansen, som vanligtvis lyser blått. Stoftsvansen däremot är neutral och består av små stoftpartiklar (av samma storlek som de som finns i cigarettrök). Trycket från solens strålning trycker bort dessa partiklar från kometens kärna. Dessa partiklar fortsätter att följa kometens bana runt solen och bildar en diffus, böjd svans som vanligtvis ser vit eller rosa ut från jorden.
Kometer är inte de enda objekten i solsystemet som har svansar – nya observationer visar att även asteroider kan spira stoftsvansar vid enstaka tillfällen.