Var vikingarna långa? – Fakta om Skandinavien

Var vikingarna ovanligt stora människor? Många människor är nyfikna på vikingarna, delvis på grund av hur de framställs i populärkulturen på 2000-talet, nämligen som våldsamma krigare som hänsynslöst plundrar och plundrar intet ont anande folk. Men var deras unika karaktär relaterad enbart till deras beteende eller även till deras fysiska statur, som t.ex. deras längd?

Svaret på frågan ”Var vikingar långa?” beror delvis på vad en person anser vara högt. Enligt nya studier om längden hos europeiska män under medeltiden, i förhållande till män i andra kulturer vid den tiden, var vikingarna över genomsnittet i längd.

De var dock inte onormalt långa i förhållande till dagens längd. Man uppskattar att vikingarnas män var mellan 173,4 centimeter (5’8″ och 5’9″), vilket gör dem ungefär lika långa som en genomsnittlig man i västvärlden i dag.

Som folk vill veta hur vikingarna såg ut vill de också veta vad de gjorde på skoj. Se artikeln Spelade vikingarna schack? för att få veta mer.

Vikingars längd: nya studier

Hur såg vikingarna ut?

Nyligen framkomna rön om vikingarnas längd bygger på studier som utförts vid Ohio State University där forskare grävde ut skelett i Skandinavien i Nordeuropa från vikingarnas tid och tog mått på benen.

Lårbenet, eller lårbenet, är särskilt användbart vid uppskattning av längd.

”Benen hade grävts ut från begravningsplatser i nordeuropeiska länder, däribland Island, Sverige, Norge, Storbritannien och Danmark.

I de flesta fall användes längden på lårbenet, eller lårbenet, för att uppskatta skelettets längd. Lårbenet är det längsta benet i kroppen och omfattar ungefär en fjärdedel av en persons längd.”

Alla data som forskarna samlade in gjorde det möjligt för dem att med säkerhet göra slutgiltiga uttalanden om längd under den tidsperioden.

Grape vines in Northern Europe

Faktorer i vikingarnas längd

De faktorer som bestämde längden i vikingakulturen är desamma som faktorer som bestämmer längden i andra kulturer. Genetik spelar en stor roll för längd, men även miljöfaktorer kan ha betydelse.

En artikel i Scientific American sammanfattar procentsatserna på följande sätt:

”Det korta svaret på denna fråga är att ungefär 60 till 80 procent av skillnaden i längd mellan individer bestäms av genetiska faktorer, medan 20 till 40 procent kan tillskrivas miljöeffekter, främst näring”.

En sammanfattning av några av de viktiga miljöfaktorerna är:

Näring är en viktig faktor: Näring spelar en viktig roll för en persons allmänna hälsa, inklusive fysisk tillväxt och längd. Enligt en studie som utförts vid Ohio State, upplevde perioden under medeltiden, inklusive norra Europa, vikingarnas hemland, varmare temperaturer än genomsnittet.

Detta förlängde odlingssäsongen och ökade skördarna, vilket gav mat under längre perioder än vad som tidigare varit fallet. De kritiska faktorerna i näringen är protein i barndomen samt vitaminer och mineraler:

”Det viktigaste näringsämnet för slutlängd är protein i barndomen. Mineraler, särskilt kalcium, och vitamin A och D påverkar också längden. På grund av detta är undernäring i barndomen skadligt för längden.”

Vård är en viktig faktor: Tillgången till hälso- och sjukvård och läkemedel spelar en avgörande roll för människors allmänna välbefinnande i dag. Naturligtvis såg sjukvården på medeltiden mycket annorlunda ut än vad den gör idag, men ändå kan vissa hjälpsamma faktorer identifieras.

Till exempel kunde tillgången till vissa växter som hade medicinska syften bidra till en persons allmänna välbefinnande och påverka längden.

Skydd är en viktig faktor: Skydd bidrar till en folkgrupps allmänna välbefinnande, inklusive deras längd, eftersom det skyddar dem från väder och vind. Vikingarna var utmärkta byggare, en förmåga som blev nödvändig på grund av de ibland svåra miljöförhållandena i norra Europa.

Hans hem, även de som de byggde när de reste, hjälpte dem att överleva tuffa förhållanden.

Säkerhet är en viktig faktor: Relaterad till mat, vård och skydd är säkerheten viktig för en persons allmänna hälsa och är en bidragande faktor till längd. Eftersom skördarna var så rikliga behövde människor inte resa för att skaffa mat, vilket förhindrade att de utsattes för sjukdomar och strider.

Säkerheten mot sjukdomar är till exempel viktig eftersom sjukdomar kan skada en persons hälsa och hämma tillväxten. Dessutom kan konflikter, och de skador som uppstår till följd av dem, skada en persons hälsa och påverka deras längd.

Ökningar och minskningar av europeiska mäns längd

När vattenförsörjningen, inklusive det sanitära systemet, förbättrades i Rom blev folk längre. Efter Romarriket minskade medelhöjden, sannolikt på grund av ökningen av infektionssjukdomar och minskningen av hälsosamt dricksvatten:

Forskarna menar att denna ökning av medelhöjden sammanföll med romarnas förbättrade vattenförsörjning och sanitära system och en mer varierad kost vid denna tid.

När romarna lämnade Britannien 410 försämrades inte höjderna omedelbart utan sjönk från och med år 600 och framåt. I artikeln lyfts tidigare forskning fram som tyder på att hälsan kan ha försämrats när befolkningen flyttade ut ur de städer som romarna hade inrättat och övergav deras mer hygieniska vattenförsörjning och avfallshanteringssystem.

Pest och pest blev då vanliga och infektionssjukdomar är kända för att ha ökat vid denna tid, med arkeologiska bevis som också tyder på att kosthållningen var otillräcklig.

Längden ökade igen under medeltiden, bland annat bland vikingarna:

”I slutet av den tidiga medeltiden hade höjden ökat till 172 cm, och ökade till 173 cm på 1100-talet, vilket närmade sig de höjder som uppnåddes i början av 1900-talet”.

Miljöfaktorer var en trolig orsak:

”Ett varmare klimat kan ha bidragit till en god allmän hälsa hos befolkningen, och man noterar att registeruppgifter från 901 till 1100-talet visar att England ”upplevde det varmaste vädret under millenniet”. Under denna period på 200 år ökade medelhöjden med mer än 5 cm”.

I slutet av vikingatiden började höjden minska igen. Jordbruksmarken kan inte ha varit lika bördig som i början av vikingatiden. Mindre skörd resulterade i mindre utsäde, vilket ledde till minskade skördar. Kallare temperaturer i norra Europa kan också ha varit en bidragande faktor.

Under 1300-talet upplevde Europa perioder av svält och, i betydande grad, den svarta döden. Bristen på mat och ökningen av sjukdomar påverkade det allmänna välbefinnandet, inklusive längd. Efter att den svarta döden upphörde och jordbruket återhämtade sig ökade det allmänna välbefinnandet, inklusive längd.

Efter vikingarnas tidsperiod minskade den genomsnittliga längden för en europeisk man under århundraden och nådde en låg nivå på 5’5″-5’6″ (167 cm) på 1600- och 1700-talen. Genomsnittslängden skulle inte öka igen förrän efter den industriella revolutionen i västvärlden.

Dålig näring påverkar längden

Moderna studier har visat att dålig näring påverkar längden och detta var troligen en faktor som påverkade vikingarnas längd enligt ovan.

”Världslivsmedelsprogrammet och Unicef rapporterade förra året att kronisk undernäring hade gjort att 42 procent av de nordkoreanska barnen hade blivit förkrympta – vilket innebär att deras tillväxt var allvarligt försämrad, troligen för alltid.

En tidigare rapport från FN-organen varnade för att det fanns starka bevis för att fysisk hämmning kunde åtföljas av intellektuell funktionsnedsättning.”

Längdnedgång efter medeltiden

På grund av olika faktorer sjönk genomsnittet för europeiska män något efter vikingatiden:

Efter 1200 började höjden sjunka, och arkeologiska bevis visar att vid den här tiden minskade landsbygdsbefolkningen, jordbruksmarken hade försämrats och det rådde brist på utsäde för grödor. I rapporten konstateras också att annan forskning tyder på att temperaturen blev kallare under århundradet och att vädret blev mycket mer ombytligt fram till början av 1300-talet. Det tidiga 1300-talet inleddes med den stora hungersnöden (1315-1317) som kan ha överdrivit nedgången i genomsnittlig längd, men enligt artikeln hade männen börjat bli kortare flera decennier tidigare. Efter den svarta döden (1348-1350) ökade dock medelhöjden, och enligt artikeln sammanföll detta med en ökning av jordbruksproduktionen.

Mer om vikingarnas utseende

Tyvärr var vikingarna ungefär lika långa som dagens europeiska män, men deras yttre utseende var också annorlunda på många sätt.

”Det är nog rimligt att anta att de har varit mer muskulösa än vad vi tenderar att vara idag, men deras utseende präglades också av deras hårda arbete. Artros var, tillsammans med tandproblem, ett vanligt klagomål”, säger hon.

Vikingarna hade tillgång till en mängd olika livsmedel från hela världen eftersom de hade rest långt som handelsmän och krigare.

https://www.sciencedaily.com/releases/2004/09/040902090552.htm

https://www.scientificamerican.com/article/how-much-of-human-height/

https://www.livestrong.com/article/542877-the-average-height-of-humans-over-time/

http://www.ox.ac.uk/news/2017-04-18-highs-and-lows-englishman%E2%80%99s-average-height-over-2000-years-0

Ibid.

https://sciencenordic.com/archaeology-denmark-history/what-vikings-really-looked-like/1374457

www.ox.ac

https://archive.seattletimes.com/archive/?date=20040214&slug=korea14

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.