Vad man bör veta om Natos toppmöte 2019

När ledarna för 29 länder samlas i London vid Natos toppmöte den 3 december kommer framtiden för det militära samarbetet i västvärlden att stå högst upp på dagordningen.

Det beror på att militäralliansens framtid på 70-årsdagen ser mindre säker ut än någonsin.

Nato grundades i kölvattnet av andra världskriget av USA och de europeiska stormakterna som ett sätt att försvara sig militärt mot Sovjetryssland. Dess grundande medlemmar lovade att ett angrepp på en skulle betraktas som ett angrepp på alla, och att varje allierad skulle vidta vedergällning mot angriparen.

Men världen år 2019 ser väldigt annorlunda ut än den gjorde 1949. Nato har varit långsamt att anpassa sig till en föränderlig värld, och det vet de ledare som samlas i London. Alliansen utformades som ett försvar mot rysk militär styrka, men Kinas framväxt har förskjutit balansen. Den mognade som ett forum för militärt samarbete och samordning, men president Donald Trump har ofta agerat ensidigt – till exempel genom att dra tillbaka amerikanska trupper från Syrien i oktober utan att samråda med Natos allierade. ”Vi upplever för närvarande Natos hjärndöd”, sade Frankrikes president Emmanuel Macron till The Economist i en intervju som publicerades i början av november. ”Strategiskt och politiskt måste vi inse att vi har ett problem.”

Så, mitt bland firandet och banketterna för att fira att Nato har funnits i 70 år, kommer ledarna också att diskutera hur de ska se till att Nato överlever ytterligare ett decennium.

När är Nato-toppmötet?

Nato-toppmötet kommer att hållas den 3 och 4 december på Grove Hotel i Watford, strax utanför London.

Vilka världsledare deltar?

Ledarna för Natos 29 medlemsstater deltar. Bland dem finns president Trump, Macron, Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Kanadas premiärminister Justin Trudeau och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

Den fullständiga listan över Natos medlemmar är: Albanien, Belgien, Bulgarien, Kanada, Kroatien, Tjeckien, Danmark, Estland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Island, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Montenegro, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Turkiet, Storbritannien och USA.

Drottning Elizabeth II kommer att vara värd för en middag den 3 december med världens ledare och Nato-företrädare för att fira alliansens 70-årsjubileum.

Vilka är de stora frågorna på dagordningen?

Den största frågan på dagordningen är vad Macron syftade på i sina kommentarer om ”hjärndöd”. Macrons inlägg var en förtäckt kritik av president Trump, överbefälhavare för den amerikanska militären – den styrka som till stor del har underbyggt Natos makt sedan 1949. Trump har sagt att USA står för en alltför stor del av Natos militära räkning och har föreslagit att han skulle kunna dra sig ur alliansen om inte andra medlemmar börjar lägga 2 procent av sin BNP på försvaret.

I oktober drog Trump tillbaka amerikanska trupper från nordöstra Syrien, vilket banade väg för ett turkiskt angrepp mot syriska kurder i regionen – USA:s mångåriga allierade i kampen mot ISIS, men som Turkiet betraktar som fiender. Trumps drag gjorde Macron arg eftersom han vägrade att underrätta Nato-medlemmarna om sitt beslut innan han agerade.

Den franske ledaren har klargjort sin frustration över Trumps unilateralism och kommer att försöka övertyga den amerikanske presidenten om att tänka på utrikespolitiken i termer av västerländska intressen i stället för att tänka genom sin America-first-lins.

”Ni har ingen som helst samordning av det strategiska beslutsfattandet mellan USA och dess Nato-allierade. Ingen”, sade Macron till Economist inför toppmötet. ”Ni har ett okoordinerat aggressivt agerande av en annan Nato-allierad, Turkiet, i ett område där våra intressen står på spel.”

Men Macron vet sannolikt att det kommer att bli svårt att ändra Trumps uppfattning. ”Titta, när president Trump åtagit sig att göra på ett visst sätt med sina väljare så gör han det”, sade Macron till TIME i september. ”Jag misslyckades alltid med att få honom att ändra sig när det handlade om ett tydligt åtagande som gjordes under hans kampanj.”

Vad mer kan vi förvänta oss?

Efter Macrons kommentarer om Natos ”hjärndöd” väntas premiärministrar och presidenter diskutera i London hur alliansen ska räddas.

”Jag skulle vilja påstå att vi bör omvärdera verkligheten om vad Nato är i ljuset av USA:s åtagande”, sade Macron i sin intervju med The Economist.

Tjänstemän, däribland Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Tysklands utrikesminister Heiko Maas, har signalerat stöd för att hålla ”brainstorming”-samtal om hur man ska överleva de kommande åren, som svar på kritiken.

Men framstegen kan bli långsamma: ett förslag är att inrätta en ”expertgrupp” för att svara på Macrons kritik; de skulle inte publicera en rapport förrän efter nästa val i USA.

Den senaste Nato-toppmötet i juli 2018 dominerades diskussionerna av oenighet om försvarsutgifterna

Vid det senaste Nato-toppmötet i juli 2018 dominerade oenigheten om försvarsutgifterna. President Trump kritiserade Tyskland för att inte spendera tillräckligt mycket, och hotade till och med enligt uppgift med att dra sig ur alliansen om länderna inte uppnådde Natos mål att spendera 2 % av sin BNP på försvaret.

Trumps hot om att dra sig ur alliansen lämnade ledarna förbluffade. Men hotet hade en effekt: 18 månader senare har nio europeiska Nato-medlemmar, inklusive Frankrike och Storbritannien, ökat den procentandel av BNP som de spenderar på försvaret – även om endast sex andra länder än USA beräknas spendera minst 2 % av BNP.

I London kommer Trump sannolikt att ha utgifterna högt upp på sin agenda igen.

Det är val i Storbritannien veckan därpå

Den 12 december, bara en vecka efter Nato-toppmötet, går britterna till valurnorna för att avgöra om de ska behålla Boris Johnson som premiärminister.

President Trump står Johnson nära, och oppositionspartiet Labour Party har utnyttjat deras relation genom att i sin valkampanj beskriva Johnson som villig att sälja Storbritanniens hälso- och sjukvård till amerikanska medicinska företag på Trumps uppmaning.

Trumps närvaro i Storbritannien så nära omröstningen kan ge oväntade resultat. Presidenten har en dokumenterad erfarenhet av att göra kommentarer som orsakar omvälvningar i brittisk politik. Vid sitt senaste besök i Storbritannien, i juni, sade Trump att Storbritanniens National Health Service borde vara ”på bordet” i framtida handelssamtal efter Brexit mellan USA och Storbritannien. (NHS, som finansieras med skattemedel, ger britterna de flesta hälsovårdstjänster gratis vid användningstillfället och är en av Storbritanniens största hälsovårdstjänster.Storbritanniens mest älskade institutioner.)

Därefter tryckte premiärminister Theresa May tillbaka på påståendena – men under den pågående valkampanjen fick Labour tillgång till dokument som visar protokoll från möten mellan amerikanska och brittiska handelsrepresentanter där NHS diskuterades.

Kinas framväxt

Trots Macrons starka språkbruk inför toppmötet är Natos tjänstemän optimistiska om att ledarmötet kommer att leda till framsteg när det gäller en av de viktigaste utmaningarna för alliansen: Kinas framväxt som en global ekonomisk makt som investerar kraftigt i militärteknik.

”Vi hoppas verkligen och är övertygade om att ledarna kommer att lansera en omfattande färdplan för att ta itu med ny teknik och för att behålla vårt tekniska försprång”, sade Edward Ferguson, högsta försvarstjänsteman vid Storbritanniens ambassad i Washington, inför toppmötet. ”Vi kommer att behöva ta hänsyn till de utmaningar som Kina, liksom Ryssland, utgör för alliansen. Precis som Nato måste förstå och reagera på hotet från ryska nya vapen … så måste vi anpassa oss till störande teknik där Kina försöker bli världsledande, bland annat inom områden som artificiell intelligens, automatisering, maskininlärning och kvantdatorer.”

Ett av dessa områden är 5G, ett område som domineras av kinesiska företag som Huawei. Natos ledare förväntas ”komma överens om en uppdatering av vårt baskrav” när det gäller telekomtekniken, som vissa säkerhetsexperter har sagt att om den byggs av Huawei skulle Kina, om den byggs av Huawei, kunna låta Kina spionera på västerländsk militärteknik.

Nato går till rymden

Ett annat nytt område är rymden. I augusti sade Trump att USA skulle inrätta ett nytt ”rymdkommando” för att motverka ryska och kinesiska hot i omloppsbana.

Inför toppmötet sade generalsekreterare Stoltenberg att Nato skulle följa efter genom att erkänna rymden som ”en femte operativ domän”, vilket skulle göra det möjligt för Nato-medlemmar att samordna sina försvarsansträngningar. ”Nato har ingen avsikt att placera vapen i rymden. Vi är en defensiv allians”, sade Stoltenberg.

Natos ledare kommer att få en chans att förklara den utvecklingen formellt i London.