Hur stor kommer den att bli?
Befolkningsprognoser kan variera drastiskt, även om de bygger på samma befolkningsdata. FN:s befolkningsavdelning räknar med att världsbefolkningen kommer att nå sin topp på cirka 11 miljarder, baserat på det genomsnittliga resultatet av många olika prognoser.
Tiden får utvisa hur COVID-pandemin 2020 kommer att påverka dessa modeller. De långtgående ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset kommer troligen att ha en viss effekt på tillväxttakten, trots att de har en jämförelsevis liten inverkan på befolkningsstorlekarna.
Klimatförändringar är en annan variabel som kommer att ha en drastisk effekt. Förändringar i miljön hotar viktiga regioner för livsmedelsproduktion, som Karibien och regnskogarna i Latinamerika (t.ex. Brasilien, som är världens ledande producent av soja och sockerrör). Indien, en annan viktig producent av globala livsmedel, riskerar också att drabbas av instabilitet på grund av klimatförändringarna.
Demografiska trender
Under 1960- och 1970-talen, när världens befolkning nådde sin högsta tillväxttakt, fanns det många farhågor om en skenande befolkningstillväxt. Uppskattningar av världsbefolkningen från de senaste åren visar att även om den totala befolkningen fortfarande växer, har befolkningstillväxten avtagit betydligt under 2000-talet. Det globala fertilitetstalet har sjunkit med nästan 50 % från 1950-talet.
En stor del av denna minskning har berott på den drastiska minskningen av fertilitetstalen i de utvecklade länderna, särskilt i Europa och Japan. Uppgifter tyder på att födelsetalen sjunker i takt med att kvinnor får bättre tillgång till preventivmedel och har större möjlighet att delta i arbetslivet. Demograferna tror också att urbaniseringen spelar en viktig roll för befolkningsförändringarna; barn är mer benägna att arbeta i jordbrukssamhällen, så det finns ett större incitament att skaffa fler barn.
Det finns vissa uppgifter som tyder på att en viss utvecklingsnivå kan gå i en cirkel och orsaka en ökning av det totala fruktsamhetstalet. I takt med att den förväntade livslängden ökar och sjukvården förbättras kan många kvinnor välja att skaffa barn senare i livet. I USA visade en opinionsundersökning från Pew Research 2018 att antalet personer med barn var högre än 1994. Detta berodde på en stor ökning av antalet kvinnor som fick barn mellan 34 och 44 år.
Den största delen av världens befolkningsökning sker i Afrika söder om Sahara och i södra Asien, särskilt i Nigeria och Indien. Deras senaste ekonomiska uppsving har
De två undantagen från detta är USA och Kina, som båda hör till de snabbast växande länderna (och är två av de tre folkrikaste länderna alla redo). Förenta staterna har ett fruktsamhetstal som är jämförbart med andra utvecklade länder, men har en invandringstakt som håller befolkningen långt över ersättningsnivån. Kina skulle troligen ha varit det snabbast växande landet, om det inte vore för de pågående effekterna av deras (nu övergivna) ettbarnspolitik.