Tuberkulös artrit

Definition

Tuberkulös artrit är en infektion i lederna på grund av tuberkulos (TB).

Se även: Spondylit

Alternativa namn

Granulomatös artrit

Causer, förekomst och riskfaktorer

Tuberkulös artrit orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis.

En mycket liten del av de personer som har tuberkulos utvecklar denna form av artrit. De leder som oftast är involverade är:

  • Anklar
  • Hälftor
  • Neben
  • Ryggrad
  • Ryggrad
  • Ryggrad

De flesta fall involverar bara en enda led.

TB som involverar ryggraden kallas ofta för Pott’s sjukdom. Den utgör ungefär hälften av alla tuberkulosrelaterade beninfektioner.

Symtom

  • Minskad rörlighet i lederna
  • Överdriven svettning, särskilt på natten
  • Ledsvullnad med varmt, ömma leder
  • Låggradig feber
  • Muskelatrofi
  • Muskelspasmer
  • Numör, stickningar eller svaghet under infektionen (om ryggraden är involverad)
  • Viktförlust eller aptitförlust

Anmärkning: Tillståndet börjar vanligen långsamt och involverar vanligtvis bara en led.

Tecken och tester

En fysisk undersökning visar svullnad och irritation (inflammation) i leden.

Tester:

  • Aspiration av vätska i leden
  • Biopsi av leden för att upptäcka bakterier som orsakar tuberkulos
  • Röntgen av bröstkorgen
  • CT-skanning av ryggraden
  • Röntgen av leden.röntgen
  • Tuberkulintest (även kallat PPD)

Behandling

Målet med behandlingen är att bota infektionen med läkemedel som bekämpar tuberkulosbakterien. Behandling av aktiv tuberkulos innebär alltid en kombination av många läkemedel (vanligtvis fyra läkemedel). Alla läkemedel fortsätter tills laboratorietester visar vilka läkemedel som fungerar bäst.

De vanligaste läkemedlen är:

  • Isoniazid
  • Rifampin
  • Pyrazinamid
  • Etambutol

Andra läkemedel som kan användas för att behandla tuberkulos är:

  • Amikacin
  • Ethionamid
  • Moxifloxacin
  • Para-aminosalicylsyra
  • Streptomycin

Du kan behöva ta många olika tabletter vid olika tidpunkter på dygnet i 6 månader eller längre. Det är mycket viktigt att du tar tabletterna på det sätt som din vårdgivare anvisat.

Din läkare eller sjuksköterska är enligt lag skyldig att rapportera din tuberkulossjukdom till den lokala hälsovårdsmyndigheten. Din vårdpersonal kommer att se till att du får bästa möjliga vård för din tuberkulos.

Det kan lindra smärtan om du tar smärtstillande medel och applicerar värme eller kyla på lederna. Kirurgi kan behövas, särskilt för att dränera ryggradsabscesser eller för att stabilisera ryggraden. Kirurgi behövs sällan för infektioner på andra ställen.

Förväntningar (prognos)

Denna form av artrit kan vara mycket destruktiv för vävnaderna. Genom att kontrollera infektionen bör man kunna förhindra att fler leder drabbas. Ledförstöring kan dock ske innan infektionen är kontrollerad.

Komplikationer

  • Kollaps av kotorna, vilket resulterar i kyfos
  • Ledförstörelse
  • Nervkompression
  • Ryggmärgskompression

Samtala med din vårdgivare

Samtala med din vårdgivare om du har symtom på denna sjukdom, eller på tuberkulos.

Förebyggande

TBC är en sjukdom som kan förebyggas, även hos dem som har utsatts för en smittad person. Hudtest (PPD) för tuberkulos används i högriskpopulationer eller hos personer som kan ha exponerats för tuberkulos, t.ex. vårdpersonal.

Ett positivt hudtest tyder på tuberkulos-exponering och en inaktiv infektion. Diskutera förebyggande behandling med din läkare. Personer som har blivit utsatta för tuberkulos bör omedelbart genomgå ett hudtest och ha ett uppföljande test vid ett senare tillfälle, om det första testet är negativt.

En snabb behandling är oerhört viktig för att kontrollera spridningen av tuberkulos från dem som har aktiv tuberkulossjukdom till dem som aldrig har smittats med tuberkulos.

Enskilda länder med hög tuberkulosincidens ger människor en vaccination (kallad BCG) för att förebygga tuberkulos. Effektiviteten av detta vaccin är dock kontroversiell och det används inte rutinmässigt i USA.

Personer som har fått BCG kan fortfarande hudtestas för tuberkulos. Diskutera testresultaten (om de är positiva) med din läkare.

Barr WG, Harrington JT, Flaherty JP. Mykobakteriella infektioner i ben och leder. In: Firestein GS, Budd RC, Harris ED, McInnes IB, Ruddy S, Sargent JS, eds. Kelleys lärobok i reumatologi. 8th ed. Philadelphia, Pa: Saunders Elsevier; 2008:chap 101.

Fitzgerald DW, Sterling TR, Haas DW. Mycobacterium tuberculosis. In: Mandell GL, Bennett JE, Dolan R, eds. Mandell, Douglas and Bennett’s Principles and Practice of Infectious Diseases. 7th ed. Orlando, FL: Saunders Elsevier; 2009:kap 250.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.