Traumatisk hjärnskada och akut slutenvårdsrehabilitering

Vad är akut slutenvårdsrehabilitering?

Akut slutenvårdsrehabilitering (rehabilitering) är en intensiv form av medicinsk rehabilitering där patienterna får tre eller fler timmar per dag med kärnterapier (sjukgymnastik, arbetsterapi och talterapi) under överinseende av en läkare som är specialiserad på rehabilitering och med sjuksköterska dygnet runt. Detta team av läkare, sjuksköterskor och terapeuter arbetar tillsammans för att återställa funktionen efter en traumatisk hjärnskada. Forskning har visat att deltagande i slutenvårdsrehabilitering efter skadan ökar sannolikheten för utskrivning till hemmet och minskar risken för dödlighet bland traumapatienter, varav de flesta drabbats av TBI.

Hur väljer jag en akut slutenvårdsrehabiliteringsanläggning?

Här är några faktorer att ta hänsyn till när man väljer en akut rehabiliteringsanläggning:

• Tillämpas programmet av patientens försäkring?
• Vilken erfarenhet har personalen?
• Vilken typ av ackreditering har anläggningen? (Detta är en process som rehabiliteringsanläggningar genomgår för att bekräfta att de uppfyller höga standarder för vård.)
• Kan anläggningen tillgodose patientens medicinska behov?

I avsnittet ”Referenser” i det här faktabladet finns en förteckning över två resurser som kan hjälpa dig att hitta en akut rehabiliteringsenhet.

Vilka är de vanligaste utmaningarna som tas upp vid akut rehabilitering inom slutenvården?

• Tänkta utmaningar. Det handlar bland annat om problem med minne, språk, koncentration, omdöme och problemlösning.
• Fysiska förändringar. Dessa inkluderar förlust av styrka och problem med balans, samordning, rörelse och sväljning.
• Sensoriska förändringar. Dessa inkluderar förändringar i patientens luktsinne, syn, hörsel och känsel.
• Emotionella förändringar. Dessa inkluderar förändringar i humöret eller att känna sig impulsiv eller irriterad.
• Patienten har en ny TBI som hindrar honom eller henne från att åka hem till familjevård.

Vem är berättigad till rehabilitering i slutenvård?

En patient kan få rehabilitering i slutenvård om:

• Patientens medicinska tillstånd är tillräckligt stabilt för att han eller hon ska kunna delta i terapi.
• Vissa försäkringsbolag, inklusive Medicare, har en specifik definition av ”deltagande i terapi” för att godkänna rehabilitering i slutenvård.
• Patienten kan göra framsteg i terapin.
• Patienten har en försäkring eller andra sätt att betala för behandlingen.

Hur fungerar akut rehabilitering i slutenvård?

Terapierna utformas för att tillgodose patientens specifika behov. Patienten får minst 3 timmar av olika typer av terapi under dagen med pauser däremellan. Patienten kommer att ha terapi 5-7 dagar i veckan.

Patienten kommer att stå under vård av en läkare som träffar honom minst tre gånger i veckan.

De flesta personer med TBI som befinner sig på en akut slutenvårdsavdelning deltar i:

• Fysisk terapi,
• Arbetsterapi och
• Talkoterapi

Varje typ av terapi kan ges individuellt eller i grupp.

Vilka ingår i rehabiliteringsteamet?

Rehabilitering involverar vanligtvis ett team av välutbildade vårdgivare. Medlemmarna i teamet kommer från olika områden inom hälso- och sjukvården. Teamet arbetar tillsammans varje dag och delar information om din behandling och dina framsteg. Minst en gång i veckan träffas teamet för att tala om patientens framsteg och utskrivningsplan. Denna plan beskriver patientens vård efter att han eller hon lämnat rehabiliteringen. Patientens team kan bestå av följande medlemmar:

Läkare. Detta kan vara en fysiatriker (en läkare som fokuserar på rehabiliteringsmedicin), en neurolog (en läkare som fokuserar på nervsystemet) eller en annan läkare som är bekant med rehabilitering för TBI. Denna läkare ansvarar för patientens övergripande behandling och leder patientens rehabiliteringsprogram. Läkaren kommer att:

• Bedöma patientens fysiska förmåga.
• Bedöma patientens tänkande och beteende.
• Förskriva medicin för att hantera patientens humör, sömn, smärta och kost.
• Förskriva skräddarsydd fysik-, arbets- och talterapi. – Beställer tester eller behandlingar för att upprätthålla och förbättra patientens hälsa.

Rehabiliteringssjuksköterska: Rehabiliteringssjuksköterskan har ett mycket nära samarbete med läkaren när det gäller att hantera medicinska problem och förebygga komplikationer. Sjuksköterskan kommer att:

• Bedöma patientens egenvård, tarm- och blåsfunktion, sexuell funktion, kost och rörelseförmåga
• Hjälpa andra teammedlemmars behandlingar.
• Utbilda patienten och dennes familj om deras TBI och eventuella mediciner som de tar

Psykologer eller neuropsykologer. Dessa läkare bedömer och behandlar eventuella problem som patienten har med tänkande, minne, humör och beteende. Han eller hon kan ge råd till patientens familjemedlemmar eller utbilda dem i hur de kan hjälpa patienten. Målet är att se till att patientens familj förstår behandlingsplanen och möjliga resultat.

Fysioterapeuter (PT). PT:arna hjälper patienten att förbättra sin fysiska funktion och sin förmåga att röra sig. PT:s roll är att lära patienten att vara så oberoende och säker som möjligt i sin omgivning. PT ger patienten övningar och tränar om sina muskler och nerver. Målet är att återställa normal funktion. PT hjälper också patienten att stärka sina muskler och förbättra uthållighet, gångförmåga och balans.

Arbetsterapeuter (OT). OT:arna arbetar med patientens aktiviteter i det dagliga livet för att hjälpa patienten att bli mer självständig. Dessa aktiviteter är bland annat att äta, bada, sköta sig och klä sig. De omfattar också att förflytta sig till och från sängen, rullstolen, toaletten, badkaret och duschen. Arbetsterapeuten kommer att arbeta med patienten med styrka, balans och kontroll av bålen. Beroende på anläggningen kan OT:

• Bedöma patientens tankeförmåga. Dessa färdigheter omfattar orientering, minne, uppmärksamhet, koncentration, beräkning, problemlösning, resonemang och omdöme.
• Bedöm patientens syn för eventuella problem.
• Hjälpa patienten att hantera mer komplexa uppgifter. Dessa inkluderar förberedelse av måltider och matlagning, hantering av pengar och deltagande i samhällsaktiviteter.
• Rekommendera och beställa eventuell utrustning som patienten kan behöva innan han/hon åker hem.

Talpedagog (SLP). SLP:arna behandlar problem med tal, sväljning och kommunikation. SLP:

• Hjälper patienten att förstå vad andra säger och tala tydligt.
• Lär patienten övningar och tekniker för att förbättra sin förmåga att tala och uttrycka sig. Detta kan innefatta övningar för att stärka de muskler som används vid tal eller sväljning. Patienten kan också lära sig talövningar för att hjälpa dem att tala tydligare.
• Bedöm patientens språkkunskaper. Dessa färdigheter omfattar orientering, minne, uppmärksamhet, koncentration, beräkning, problemlösning, resonemang och omdöme.
• Bedöm patientens förmåga att svälja om han/hon har problem med att svälja (dysfagi).
• Om det behövs, rekommendera mat och dryck som patienten kan äta eller dricka på ett säkert sätt.

Rekreationsterapeuter. Dessa terapeuter hjälper patienten att hitta aktiviteter för att förbättra sin hälsa och sitt välbefinnande och få patienten tillbaka till samhället. Att återgå till fritidsaktiviteter eller hitta nya aktiviteter är en viktig del av återhämtningen. Det kan till exempel handla om att gå på utflykter eller delta i sociala aktiviteter och gruppaktiviteter på sjukhuset..

Socialarbetare. Socialarbetarna ger patienten och familjen information om samhällets resurser. Han eller hon kommer också att hjälpa till med patientens utskrivningsplan och deras återgång till samhället. Han eller hon kommer att:

• Hjälpa till att ta reda på vilka förmåner patienten är berättigad till. Detta kan inkludera Medicaid eller Social Security.
• Hjälpa patienten och dennes familj att hitta samhällets resurser.
• Ge patienten fortlöpande, stödjande rådgivning för att hjälpa patienten att vänja sig vid sin nya situation.

Nutritionist eller dietist. Dietisterna bedömer patientens näringsstatus. Han eller hon kommer också att ge rekommendationer om god näring och patientens kost. Patienterna är ofta undernärda och underviktiga efter en sjukhusvistelse. Att fokusera på patientens kost och hur många kalorier patienten äter varje dag hjälper till med återhämtningen. Dietisten kommer också att prata med patienten och familjen om val av meny, rätt matkonsistens och kostförändringar som passar deras behov.

Vilken roll spelar familjen under akut slutenvårdsrehabilitering?

Familjen kan:

• Lär känna de teammedlemmar som vårdar patienten.
• Fråga när och hur de kan delta i terapisessioner.
• Fråga om förbättringar som de kan förvänta sig att se under rehabiliteringen.
• Ställ frågor om de olika terapier som används.
• Fråga om och prata om utskrivningsprocessen tidigt under patientens vistelse; tiden i slutenvårdsrehab kan vara kort.
• Gå till anhörigutbildning när patientens utskrivning närmar sig.
• Finn ut om vilken ytterligare hjälp och övervakning patienten kan behöva vid utskrivningen från rehabiliteringen

Vad händer efter slutenvårdsrehabiliteringen?

Avsluta slutenvårdsrehabiliteringen är en förändring som kan ge upphov till ångest. Många frågor kan dyka upp vid utskrivningen. Dessa kan vara:

• Hur kommer patienten att kunna fortsätta att må bättre efter att ha lämnat sjukhuset?
• Vem kommer att ta hand om patienten när han eller hon åker hem?
• Hur blir det om patienten behöver mer hjälp än vad familjen kan ge honom eller henne?

För att hjälpa dig genom den här förändringen kommer patientens socialarbetare att se till att patienten har det som han eller hon behöver för att fortsätta återhämta sig efter att ha lämnat sjukhuset. När datumet för patientens utskrivning närmar sig kommer en socialarbetare, vårdansvarig och/eller utskrivningsplanerare att träffa patienten och dennes familj för att upprätta en utskrivningsplan, beroende på deras specifika miljö. Det här teamet kommer också att:

• Ge patienten känslomässigt stöd.
• Hjälpa dig att få den vård som patienten behöver. Detta inkluderar att ta reda på var patienten kommer att få de tjänster som han eller hon behöver och vem som kommer att tillhandahålla dem. De hjälper också patienten att få ut det mesta av sina försäkringsförmåner.
• Hjälper patienten att hitta resurser som hjälper honom eller henne att fungera väl i samhället. Detta kan innefatta hjälp med ekonomi, hemvård och transport samt terapitjänster i samhället. Detta kan också omfatta statliga tjänster som Supplemental Security Income (SSI), Social Security Disability Insurance (SSDI), Medicaid, Medicare och andra handikappförmåner.

Utskrivningsplaner

Alla utskrivningsplaner är olika. Planen återspeglar patientens unika personliga och sociala situation. Återhämtning från en TBI kan ta månader eller till och med år. De flesta människor kommer att behöva pågående terapi efter att de har åkt hem. Utskrivningsplanerna faller in i en av fyra kategorier:

Utskrivning till hemmet med hänvisning till hemmabaserade rehabiliteringstjänster. Denna plan är för personer som är tillräckligt bra för att vara hemma, men som inte är tillräckligt bra för att resa för terapi. I det här fallet hänvisar socialarbetaren patienten till en sjuksköterskebyrå. Personal från byrån kommer till patientens hem, bedömer deras behov och ger dem den vård som behövs. Sådan vård kan omfatta sjukgymnastik och arbetsterapi. Patienten kan också behöva en hemsjukvårdare. Familjen behövs nästan alltid för att ge en del av den hjälp som patienten kommer att behöva i hemmet.

Utskrivning till hemmet med hänvisning till öppenvårdstjänster. Denna plan är för personer som mår tillräckligt bra för att vara hemma och som kan resa till en öppenvårdsklinik för terapi. I det här fallet kommer patientens familj att tillhandahålla all den hjälp och tillsyn som patienten behöver hemma. Patienten kommer att åka till en öppenvårdsklinik som är lämplig för dem för all terapi.

Utskrivning till ett rehabiliteringsprogram för TBI i hemmet. Denna plan är för personer som är tillräckligt bra för att bo i samhället men som behöver en övervakad och strukturerad miljö. Detta alternativ är bäst för personer som inte behöver slutenvård av en sjuksköterska eller läkare men som kanske behöver mer terapi för att kunna flytta tillbaka till samhället. Tillgängligheten till dessa program beror på patientens försäkring och var de bor.

Utskrivning till en vårdinrättning. Den här planen är för personer som inte är redo att åka hem och som behöver mer terapi i en strukturerad miljö med sjuksköterskevård. I det här fallet erbjuder anläggningen omvårdnad och rehabilitering i specialiserade rehabiliteringsavdelningar. Dessa avdelningar kallas ibland för subakut rehabilitering eller skilled nursing facilities (SNF). Hur länge människor stannar beror på deras medicinska behov, hur stora framsteg de gör och andra försäkringsbegränsningar. Om patientens team rekommenderar en vårdinrättning som tillhandahåller subakut rehabilitering hjälper socialarbetaren dem att hitta en som uppfyller deras behov.

Brain Injury Association of America. (n.d.). Vägledande principer vid val av ett rehabiliteringsprogram för hjärnskador. Fairfax, VA: Författaren. Hämtad från https://www.biausa.org/public-affairs/media/guiding-principles-whenselecting-a-brain-injury-rehabilitation-program

Brain Injury of Alliance of New Jersey. (n.d.). Serien om hur man väljer en tjänsteleverantör. Hämtad från https://bianj.org/choose-a-provider/

Nehra D, Nixon ZA, Lengenfelder C, Bulger EM, Cuschieri J, Maier RV, Arbabi S. Acute Rehabilitation after Trauma: Does it Really Matter? J Am Coll Surg. 2016 Dec;223(6):755-763.

Authorship

Traumatic Brain Injury and Acute Inpatient Rehabilitation har utvecklats av Brian D. Greenwald, MD, i samarbete med Model Systems Knowledge Translation Center

Uppdatering av faktabladet

Traumatic Brain Injury and Acute Inpatient Rehabilitation har granskats och uppdaterats av Brian D. Greenwald, MD, och Thomas Watanabe, MD, i samarbete med Model Systems Knowledge Translation Center.

Källa: Innehållet i detta faktablad är baserat på forskning och/eller professionell konsensus. Innehållet har granskats och godkänts av experter från Traumatic Brain Injury Model Systems (TBIMS), som finansieras av National Institute on Disability, Independent Living and Rehabilitation Research (NIDILRR), samt experter från Polytrauma Rehabilitation Centers (PRCs), med finansiering från U.S. Department of Veterans Affairs.

Disclaimer: Den här informationen är inte tänkt att ersätta råd från medicinsk personal. Du bör rådgöra med din vårdgivare om specifika medicinska problem eller behandling. Denna publikation har tagits fram av TBI Model Systems i samarbete med University of Washington Model Systems Knowledge Translation Center med finansiering från National Institute on Disability and Rehabilitation Research i U.S. Department of Education (bidragsnummer: H133A060070). Den har uppdaterats inom ramen för American Institutes for Research Model Systems Knowledge Translation Center, med finansiering från National Institute on Disability Independent Living and Rehabilitation Research (NIDILRR bidragsnummer 90DP0082). NIDILRR är ett centrum inom Administration for Community Living (ACL), Department of Health and Human Services (HHS). Innehållet i detta faktablad representerar inte nödvändigtvis NIDILRR:s, ACL:s eller HHS:s politik, och du bör inte anta att den federala regeringen godkänner det.