Stödgrupper

Definition

Beskrivning

Slutsats

Källor

Definition

Stödgrupper är en informell resurs som försöker ge helande komponenter till en mängd olika problem och utmaningar. Ett informellt stöd utanför familj, vänner eller yrkesverksamma ger ofta större förståelse, mer likhet (från personer som upplever liknande livshändelser), en möjlighet till empati och altruism och en känsla av identitet för deltagarna. Att lära sig nya sätt att hantera utmaningar, hantera förändringar och upprätthålla nya beteenden är alla viktiga aspekter av stödgruppsupplevelsen.

En egenskap som är unik för stödgrupper är det ömsesidiga stöd som medlemmarna kan ge varandra. Detta stöd och denna bekräftelse från andra gruppmedlemmar bidrar till att underlätta personlig tillväxt och förändring på ett sätt som individuell terapi inte kan göra. Även om experter och yrkesverksamma kan ge stöd och positiv inriktning är det ömsesidiga informationsutbytet mellan gruppmedlemmarna en kraftfull upplevelse som ofta framkallar varaktig förändring.

Beskrivning

De flesta stödgrupper underlättas eller leds av lekmän, ofta i samband med existerande organisationer (t.ex. NAMI, National Alliance for the Mentally Ill, eller AA, Alcoholics Anonymous). Stödgrupper har vanligtvis en bestämd mötestid (i allmänhet veckovis eller månadsvis) och ett öppet format. Öppet format innebär att grupperna är fortlöpande och att medlemmarna har möjlighet att delta när det passar dem. Detta står i kontrast till andra typer av strukturerade behandlings- eller psykoedukativa grupper som kan träffas under ett visst antal sessioner och där man förväntar sig att deltagarna ska närvara vid varje möte. Det öppna formatet gör det möjligt för medlemmarna att känna en viss grad av anonymitet och att delta när de känner sig bekväma. För vissa människor kan det vara till hjälp att bara delta i möten och lyssna till andras erfarenheter.

Gruppers helande kraft är väldokumenterad, och stödgrupper erbjuder många av samma terapeutiska egenskaper som mer strukturerade grupper. Dessa faktorer omfattar: altruism (möjlighet att hjälpa andra), tillhörighet, universalitet (det finns andra som kämpar med liknande utmaningar), interpersonellt lärande, vägledning, katarsis, identifiering, självförståelse, ingjutande av hopp och existentiella faktorer (t.ex. sökandet efter en större mening i livet). Var och en av dessa faktorer är direkt kopplad till det ömsesidiga stöd som medlemmarna ger varandra.

Stödgrupper är i allmänhet mindre strukturerade än psykoedukativa grupper eller terapigrupper, men varje grupp fastställer vanligtvis sina egna normer, regler och scheman. Vissa grupper, t.ex. AA, reserverar traditionellt tid för enskilda medlemmar att diskutera sina egna utmaningar och framsteg inför gruppen. Andra tar in talare med jämna mellanrum för att ge information om sjukdomar eller specifika coping skills. Stödgruppernas styrka ligger dock i medlemmarna och deras vilja att dela med sig av sina egna erfarenheter, utmaningar och lösningar inom ramen för gruppen.

Inom dessa traditionella, personliga stödgrupper har tekniken haft en inverkan på stödgruppernas funktion och tillgänglighet. Det finns många listserves, e-postgrupper och chattgrupper som ger information om specifika livsproblem (t.ex. adoption av barn utanför USA), vissa typer av psykisk sjukdom och specifika hälsoproblem. Även om det alltid finns en risk att kommunicera med andra som inte är ärliga, har många människor nytta av dessa interaktioner på Internet. Vissa personer känner sig faktiskt mer bekväma med att delta i stödgrupper på Internet på grund av den större anonymitet som de erbjuder.

Det finns en mängd olika problem och utmaningar som tas upp i stödgrupper. Generellt sett är det symtomens svårighetsgrad samt sjukdoms- eller störningsfasen som avgör om det är lämpligt att delta i en stödgrupp. För allvarligare typer av psykisk sjukdom, t.ex. schizofreni eller depression med psykotiska episoder, är en stödgrupp förmodligen inte den optimala insatsen, särskilt inte vid den första insjuknandet. Efter stabilisering genom terapi och medicinering (i förekommande fall) kan en stödgrupp vara ett viktigt komplement till mer formell behandling. I dessa fall är det möjligt att den socialisering, de interpersonella relationer och det sociala stöd som kan erhållas genom gruppen inte finns tillgängliga någon annanstans, och som sådan kan det vara en mycket positiv erfarenhet för deltagaren. I en gruppsituation kan deltagaren lära sig att uttrycka känslor på ett hälsosamt och positivt sätt, öva på assertiv kommunikation, få feedback om lämpligt och olämpligt innehåll i konversationen, få feedback om icke-verbal kommunikation, lära sig nya sätt att be om hjälp från andra, kunna hjälpa andra, lära sig att bilda vänskapsband och lära sig nya copingfärdigheter och beteenden.

Typer av stödgrupper

Det finns olika typer av stödgrupper. Vissa grupper ger stöd vid mycket specifika typer av förlust,

sjukdom eller livsanpassning. Ett representativt urval listas nedan.

SORGSKONSEKVENSER OCH SJUKRÅDGrupper

Sorgskonsulenter och sorgekonsulenter ger stöd till personer som har drabbats av en förlust. Det finns grupper för personer som har förlorat en make eller partner, föräldrar, barn eller husdjur. Det finns särskilda grupper för personer som har förlorat en nära anhörig på grund av mord, självmord, barn som förolyckats, cancer eller missfall. Dessa grupper hjälper individer att anpassa sig till en familjemedlems eller väns död, lära sig att acceptera förlusten, hedra minnet av den älskade och anpassa sig till livet efter förlusten.

MEDICINSKA STÖDGRUPPER

Medicinska stödgrupper kan vara mer kortsiktiga än andra typer av stödgrupper, beroende på den specifika sjukdomen. Vissa grupper bildas för att hjälpa patienter att anpassa sig till specifika behandlingar, till exempel kemoterapi eller strålning, medan andra fokuserar på mer långsiktiga anpassnings- och återhämtningsfrågor, till exempel en stödgrupp för bröstcancer. Dessa grupper kan ha en starkare utbildningskomponent för att hjälpa medlemmarna att förstå de fysiska förändringar som de kan uppleva som ett resultat av sina medicinska procedurer.

Viktminskningsgrupper

Och även om dessa grupper är mycket specifika i sin inriktning kan deras individuella strukturer variera mycket. Vissa stödgrupper för viktminskning är aktivt involverade i processen att gå ner i vikt och kan inkludera övervakning av kost och motion, medan andra fokuserar på att bibehålla viktminskningen och därför kan fokusera mer på socialt stöd.

STÖDGRUPPER FÖR MELLANHÄLSA/TILLSTÅND

Dessa grupper fokuserar vanligen på specifika störningar, till exempel bipolära störningar eller ätstörningar. Medlemmarna i dessa stödgrupper befinner sig ofta i olika faser i hanteringen av sina sjukdomar, och därför kan de enskilda medlemmarnas behov och bidrag variera mycket från möte till möte.

FAMILJENS STÖDGRUPPER

Familjens stödgrupper, till exempel CHADD för föräldrar till barn med ADD, eller NAMI för familjer med medlemmar som kämpar med någon typ av psykisk sjukdom, ger stöd från andra föräldrar och barn som kan känna samma nivå av frustration och förbittring. Att träffa andra som verkligen förstår ens erfarenheter har en mycket kraftfull effekt. För många föräldrar är deltagandet i en stödgrupp det första tillfället att lära sig att det finns andra föräldrar som upplever samma utmaningar och frustrationer.

LIVSÖVERGÅNGARGRUPPER

Grupper för övergångar i livet inkluderar stödgrupper för skilsmässa och åldrande. Stödgrupper för skilsmässobarn finns också i många samhällen och skolor.

STÖDGRUPPER FÖR ANDRAGSSÄTTARE

Traditionella stödgrupper för missbrukare inkluderar Anonyma alkoholister (AA), Anonyma narkomaner (NA) och Anonyma spelare (GA). Många av dessa grupper följer det traditionella ”12-stegs”-programmet för att bearbeta olika aspekter av missbruket och är därför mer strukturerade än många andra typer av stödgrupper.

Stödgruppernas platser

Stödgrupper träffas på många olika platser i ett samhälle. Sjukhus och vårdcentraler kan tillhandahålla mötesplatser för medicinska stödgrupper. Gemenskapens mentalsjukhus, psykiatriska slutenvårdsprogram och behandlingshem är vanliga platser för stödgrupper för psykisk hälsa och psykisk sjukdom. Livsövergångsgrupper erbjuds ofta i skolor, äldreboenden och daghem. Gravsorgsgrupper och stödgrupper för missbrukare träffas ofta i kyrkor, i gemensamma mötesrum på lokala företag och på organ för psykisk hälsa.

Struktur för stödgrupper

Stödgrupper är mest framgångsrika när de består av personer som är nära i ålder och som upplever liknande utmaningar i livet. Stödgrupper leds vanligen av medlemmar i gruppen, t.ex. avdelningsordföranden eller en annan medlem av den organiserande gruppen. Vissa stödgrupper kan ledas av paraprofessionella om de erbjuds som en del av ett eftervårdsprogram i anslutning till en behandlingsanläggning.

Stödgrupper har vanligtvis uttryckliga normer och förväntningar på medlemmarnas deltagande, t.ex. att respektera medlemmarnas känslor och åsikter och att komma till mötena fri från droger eller alkohol. På grund av den öppna karaktären hos de flesta stödgrupper känner sig medlemmarna vanligtvis fria att missa ett möte här eller där, vilket vanligtvis inte är acceptabelt i en behandlings- eller terapigrupp.

Slutsats

Grupperfarenheter kan vara mycket kraftfulla när det gäller att förändra ett beteende och bibehålla denna förändring. Stödgruppen blir en del av individens dagliga liv och främjar en sund funktion genom att ge påminnelser om förändring och stöd när han eller hon känner sig nere eller dras till gamla mönster. Den ger också möjligheter att äga sin egen förändring genom att hjälpa andra. Dessa faktorer bidrar till den positiva prognosen för de flesta som deltar i en gruppupplevelse. En person kan dock också skadas av en grupp

upplevelse. Mycket av denna risk beror på de enskilda medlemmarnas egenskaper, särskilt i stödgrupper som fungerar utan professionell vägledning. Om till exempel vissa individer dominerar gruppen med sin egen agenda, kanske på bekostnad av andra gruppmedlemmar, kan upplevelsen ha en negativ inverkan på mer sårbara individer.

Se ävenTroenderådgivning och -terapi.

Källor

Böcker

Yalom, I. D. The theory and practice of group psychotherapy. Tredje upplagan. New York: Basic Books, Inc. 1985.

Giuseppe, R. och Galimberti, C., red. Mot en cyberpsykologi: Mind, cognition and society in the internet age Amsterdam, Nederländska Antillerna: IOS Press, 2001.

Kaduson, H.G. and Schaefer, C. E., eds. Kortvarig lekterapi för barn. New York: The Guilford Press, 2000.

PERIODIKALER

Evans, J., J. Jones, I. Mansell. ”Att stödja syskon: Utvärdering av stödgrupper för bröder och systrar till barn med inlärningssvårigheter och utmanande beteende”. Journal of Learning Disabilities 5, nr 1 (mars 2001): 69-78.

Gottlieb, B. H. ”Self-help, mutual aid, and support groups among older adults”. Canadian Journal on Aging 19, Suppl 1 (Sum 2000): 58-74

Martin, D. J., D. Riopelle, J. Steckart, N. Geshke och S. Lin. ”Support group participation, HIV viral lead and sexual risk behavior” American Journal of Health Behavior 25, no. 6 (Nov-Dec 2001): 513-527.

Montazeri, A., and others. ”Ångest och depression hos bröstcancerpatienter före och efter deltagande i en stödgrupp för cancerpatienter”. Patient Education & Counseling 45, no. 3 (december 2001): 195-198.

Sansone, R. A. ”Patient-to-patient e-mail: Stöd för klinisk praxis”. Eating Disorders: the Journal of Treatment and Prevention 9, no. 4 (Win 2001): 373-375.

ORGANISATIONER

National Alliance for the Mentally Ill (NAMI). www.nami.org

Children and Adults with Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (CHADD) www.chadd.org

Deanna Pledge, Ph.D.