Även om den populära termen ”rätt att dö” har använts för att beskriva debatten om beslut i livets slutskede, innefattar de underliggande frågorna en mängd olika juridiska begrepp, varav en del är tydliga och en del överlappar varandra. Till exempel kan ”rätten att dö” omfatta frågor om självmord, passiv dödshjälp (att låta en person dö genom att vägra eller avbryta medicinsk behandling), assisterat självmord (att ge en person möjlighet att begå självmord), aktiv dödshjälp (att döda en annan person) och palliativ vård (att ge tröstande vård som påskyndar dödsprocessen). Nyligen har en ny kategori föreslagits – läkarassisterat självmord – som verkar vara en osäker blandning av assisterat självmord och aktiv dödshjälp som utförs av en legitimerad läkare.
Det har förekommit få tvister om konstitutionella frågor kring självmord i allmänhet, även om Högsta domstolens diktamen verkar gynna uppfattningen att staten har ett konstitutionellt försvarbart intresse av att bevara friska medborgares liv.726 Å andra sidan har rätten för en allvarligt sjuk person att avbryta livsuppehållande medicinsk behandling tagits upp, men inte ställts på ett klart och tydligt sätt. I Cruzan v. Director, Missouri Department of Health727 , ”antog” domstolen, i stället för att direkt ta upp frågan, att ”en kompetent person har en konstitutionellt skyddad rätt att vägra livräddande vätske- och näringstillförsel”.728 Viktigare är dock att en majoritet av domarna separat förklarade att det finns ett sådant frihetsintresse.729 Det är dock inte klart hur aktivt domstolen skulle försöka skydda denna rättighet från statlig reglering.
I Cruzan, som gällde en patient som befann sig i ett bestående vegetativt tillstånd, bekräftade domstolen ett statligt krav på att det måste finnas ”klara och övertygande bevis” för patientens tidigare manifesterade önskemål innan näring och vätskedrivning kan tas bort. Trots att det finns en förmodad rätt till rättssäkerhet ansåg domstolen att en stat inte är skyldig att följa familjens, vårdnadshavarens eller ”någon annan än patienten själv” bedömning när den fattar detta beslut.730 I avsaknad av klara och övertygande bevis för att patienten hade uttryckt ett intresse av att inte bli kvar i ett bestående vegetativt tillstånd, eller att hon hade uttryckt en önskan om att en ställföreträdare skulle fatta ett sådant beslut åt henne, kan staten alltså vägra att tillåta att näring och vätsketillförsel dras in.731
Trots domstolens acceptans av sådana statliga krav är konsekvenserna av fallet betydelsefulla. För det första tycks domstolen, utan omfattande analys, ha antagit ståndpunkten att det är samma sak att vägra näring och vätskedrivning som att vägra andra former av medicinsk behandling. Domstolen tycks också vara beredd att utvidga en sådan rätt inte bara till obotligt sjuka patienter, utan även till svårt handikappade patienter vars tillstånd har stabiliserats.732 Domstolen klargjorde dock i ett senare fall, Washington v. Glucksberg,733 att den har för avsikt att dra en gräns mellan att avstå från medicinsk behandling och mer aktiva former av ingrepp.
I Glucksberg avvisade Högsta domstolen ett argument om att Due Process Clause ger en obotligt sjuk individ rätt att söka och få en läkares hjälp att begå självmord. När domstolen granskade en invändning mot ett statligt lagstadgat förbud mot assisterat självmord noterade den att den rör sig med ”största försiktighet” innan den bryter ny mark på området för frihetsintressen.734 Domstolen påpekade att självmord och assisterat självmord länge har missgynnats av det amerikanska rättssystemet, och domstolarna har konsekvent gjort åtskillnad mellan att passivt tillåta att döden inträffar och att aktivt orsaka en sådan död. Domstolen avvisade tillämpligheten av Cruzan och andra fall av frihetsintressen,735 och noterade att även om många av de intressen som skyddas av klausulen om rättssäkerhet omfattar personlig autonomi, är inte alla viktiga, intima och personliga beslut skyddade på detta sätt. Genom att förkasta uppfattningen att assisterat självmord är konstitutionellt skyddat verkar domstolen också utesluta konstitutionellt skydd för andra former av ingrepp i dödsprocessen, såsom självmord eller eutanasi736.