Overregularisering, som ofta också kallas övergeneralisering, sker både på lexikalisk och morfologisk nivå. På lexikal nivå skulle det vara överregularisering vid inlärning av ord. Överregularisering skulle ske när de lär sig språket. Vilket innebär att barn skulle ha en tendens att generalisera ordets betydelse utöver ordets betydelse i vuxenspråket. Ett exempel skulle vara hur alla fyrbenta djur kan kallas hund.
På en morfologisk nivå finns det både derivationsmorfem och böjningsmorfem. Överreglering observeras i avledningsmorfem i former som till exempel hur prefixet ”un-” kan läggas till många verb för att beteckna omvändningen av en handling, men barn tenderar ofta att överreglera denna regel för att ge former som ”unblow” som betyder att man ska tömma luften eller ”unlight” som betyder att man ska släcka.
Överreglering är naturligtvis vanligt förekommande i böjningsmorfem, regleringen av markören för förflutenhetstiden ”-ed” är ett mycket bra exempel. Som nämnts tenderar barn att överregularisera denna regel för att bilda ord som ”sitted” i stället för ”sat” eller ”bringed” i stället för ”brought”.
Nästa