Skälsmässa kan ha en enorm inverkan på de drabbades liv, trots att det är otroligt vanligt (42 procent av äktenskapen i England och Wales slutar med en resa till advokatbyrån, enligt de senaste uppgifterna). För vissa kan denna process leda till trauma, vilket kan visa sig på komplexa sätt. Här förklarar Camilla*, 46, en författare från Wrexham, hur upplösningen av hennes äktenskap resulterade i ett fall av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).)
Jag fick reda på att min man hade en affär 2008. Vi hade varit gifta i sju år och jag var gravid i sjätte månaden med min dotter. När jag konfronterade honom och sa åt honom att packa sina väskor och åka härifrån förnekade han det och insisterade på att kvinnan som lämnat det komprometterande röstmeddelande som jag hade hittat på hans telefon måste ha ringt fel nummer. Jag trodde honom inte, men med en treårig son och en bebis på väg var jag ekonomiskt beroende av honom och kände mig instängd.
Även när han erkände affären, dagar senare, intalade jag mig själv att det i slutändan skulle vara bäst för våra barn om vi höll ihop. Jag var förkrossad – men jag var ingen uppgiven.
’Från den stunden förlorade jag mitt självförtroende’
Men från den stunden förlorade jag mitt självförtroende. Jag kände att affären var mitt fel, säker på att jag måste ha gjort något för att orsaka den. När jag ser tillbaka nu lägger jag det på de fyra missfall jag hade haft mellan mina två barn – det hade varit en känslomässig period och resulterat i ett stort avstånd mellan oss. Varje gång jag försökte överbrygga klyftan och öka vår närhet gjorde det bara saken värre.
Han lovade att han inte skulle vara otrogen igen och att han skulle vara mer tillgiven och närvarande i vårt äktenskap, men ingenting förändrades någonsin. Det var som att sitta fast i ett hamsterhjul, snurra runt och runt men inte komma någonstans. Under de följande månaderna naggade affären sönder min identitet; den ambitiösa, självsäkra kvinna jag hade varit tidigare ersattes av en version som jag inte kände igen. Jag tog min mans otrohet som ett bevis på att jag inte var attraktiv, och jag stod inte ut med att se min spegelbild. Jag gick upp i vikt och började klä mig i säckiga träningsoveraller i ett försök att göra mig osynlig.
När min mamma dog i mars 2009 kände jag mig mer ensam än någonsin. Ett och ett halvt år senare lämnade min man mig.
”Ett och ett halvt år senare lämnade min man mig”
Som en uppgiven kvinna som accepterade att det liv som jag hade klamrat mig fast vid hade rasat sönder inledde jag ett skilsmässoförfarande, men upptäckte att vi hade 70 000 pund i skulder. Jag blev förskräckt – jag visste inte att vi hade sådana ekonomiska problem, ändå stod 23 000 pund i mitt namn, och jag hade ingen aning om hur jag skulle ta mig ur det.
Jag kände mig helt utan kontroll över mitt liv och började lida av invalidiserande ångest. Mina dagar började med att jag låg på badrumsgolvet och antingen fick en panikattack eller försökte avvärja en innan barnen vaknade och såg hur trasig jag var. Snart blev stressen för mycket och jag började självskada, för att skapa en fysisk känsla som jag kunde fokusera på för att avleda mig själv från den allt uppslukande känslomässiga smärta som den situation jag befann mig i medförde.
Men det var inte förrän i april 2013, när jag inte kunde hålla jämna steg med mina amorteringar på bolånet och mitt hus togs i beslag, som jag verkligen nådde botten. Jag tvingades tillbaka till en hyresbostad med min far som borgensman eftersom jag inte hade några egna pengar. Jag hade precis fyllt 40 år och mitt liv var så långt ifrån vad jag hade trott att det skulle vara i detta skede.
”Jag fick diagnosen ångest, depression och komplex PTSD”
Det visade sig vara den motivation jag behövde för att boka en tid hos min husläkare, där jag fick diagnosen ångest, depression och komplex PTSD, som i huvudsak är en störning i informationsbearbetningen som uppstår till följd av ett omfattande trauma. Jag fick recept på antidepressiva läkemedel och hänvisades till en rådgivare från NHS, men jag kände inte att något av detta verkligen hjälpte. Jag vet att jag hade tur – vissa människor står på väntelistor i månader – men samtalsterapi fungerade inte riktigt för mig, och det kändes som om medicinerna dolde mina symtom.
Det var först när min pappa betalade för att jag skulle gå till en privat terapeut som jag upptäckte EMDR-terapi (Eye Movement Desensitisation and Reprocessing) – en teknik som är utformad för att få dig att återuppleva traumat i små doser medan en terapeut styr dina ögonrörelser för att avleda din uppmärksamhet. Från min fjärde session visste jag att det fungerade; jag kände äntligen att jag började läka.
Det var dock bara en del av min verktygslåda. Att tänka på det förflutna eller framtiden utlöste fortfarande panikattacker, så jag tränade andningsövningar som hjälpte mig att förankra mig i nuet och få mig att känna mig trygg. Att börja arbeta för ett onlineföretag som sålde hälso- och hälsoprodukter hjälpte mig att återfå kontroll över min ekonomi genom att betala tillbaka mina skulder. Totalt tog det ungefär fyra år att få min psykiska hälsa på rätt köl igen. Men i slutet av den resan insåg jag att jag ville hjälpa andra som hade gått igenom liknande trauman och bestämde mig för att vidareutbilda mig till EMDR-terapeut.
Det har tagit mig 12 år att komma så här långt, men just nu har min psykiska hälsa aldrig varit bättre. När jag ser tillbaka önskar jag att jag kunde säga till mitt tidigare jag att hon alltid var tillräckligt bra och värd att älska. Jag tvivlar aldrig på det nu och på ett märkligt sätt är jag tacksam för de saker jag har gått igenom som har lärt mig denna enda, verkligt viktiga läxa.
Expertens syn på skilsmässa och PTSD
Från Dr Sarah Vohra, NHS konsultpsykiater, @themindmedic.
Separation eller skilsmässa kan vara en otroligt plågsam upplevelse för båda parter, ännu mer när det finns anhöriga inblandade. Varje part kan uppleva en berg- och dalbana av känslor, som till en början kan likna en sorgereaktion, från chocken, ilskan över ”varför jag”, förtvivlan över hur det kommer att påverka deras liv, till att acceptera det och lära sig att komma till rätta med den nya verkligheten, oberoende av partnern.
Dessa psykologiska symtom kan bestå längre än vad vissa skulle förvänta sig och kan leda till att man utvecklar en klinisk depression eller ångest, som kan yttra sig i form av panikattacker och självskadebeteende. Sådana symtom kan påverka en individs förmåga att fungera inom sin familj och sina vänskapskretsar – och till och med på jobbet. De kan behöva psykologisk behandling (terapi) eller medicinering för att hantera sina symtom.
Skär igenom bruset och få praktiska expertråd, träningspass för hemmet, enkel kosthållning med mera direkt till din inkorg. Anmäl dig till WOMEN’S HEALTH NEWSLETTER
.