Inledning: Kostnaden för en valfri orkiektomi, som ofta inte täcks av sjukförsäkringen, är ett betydande hinder för manliga till kvinnliga transsexuella som är redo att gå vidare med sin fysiska övergång. Detta och andra hinder (bristande tillgång till en kirurg som är villig att utföra operationen, väntetider och underliggande psykologiska och psykiatriska tillstånd) leder till att en del av de transsexuella kvinnorna försöker sig på självkastrering. Det har publicerats lite information om de ekonomiska kostnaderna och konsekvenserna av självkastrering för både patienter och hälso- och sjukvårdssystem.
Syfte: Vi jämför de ekonomiska och psykologiska kostnaderna för elektiv kirurgisk orkiektomi jämfört med självkastrering i fallet med en transsexuell kvinna i 40-årsåldern.
Metoder: Vi intervjuade patienten och hennes vårdgivare och inhämtade ekonomisk information från lokala specialister på ersättning och fakturering.
Resultat: Efter att ha drabbats av en mindre blödning efter självkastreringen kom vår patient till akutmottagningen och genomgick en bilateral inguinalexpansion, ligering och avlägsnande av bilaterala spermatiska strängar samt komplicerad scrotalexpansion, debridering och stängning. Hon togs in på den psykiatriska avdelningen för en sjukhusvistelse på tre dagar. Den totala räkningen uppgick till 14 923 US-dollar, vilket kan jämföras med 4 000 US-dollar för en elektiv orkiektomi i öppenvården i patientens geografiska område.
Slutsatser: Ur ekonomisk synvinkel kunde en elektiv orkiektomi ha kostat hälso- och sjukvårdssystemet betydligt mindre än en sjukhusinläggning med tillhörande merkostnader. Ur patientsäkerhetssynpunkt är elektiv orkiektomi att föredra framför självkastrering som medför betydande risker såsom blödning, vanställdhet, infektion, urinfistlar och nervskador. Vårdgivare för transsexuella kvinnor bör noggrant undersöka patienternas attityder till självkastrering och arbeta för att förbättra tillgången till elektiv orkiektomi för att minska antalet självkastreringar och kostnaderna för det övergripande hälso- och sjukvårdssystemet. Det behövs ytterligare forskning om de ekonomiska konsekvenserna av självkastrering från olika hälso- och sjukvårdssystem och från en serie patienter.