”religion: 1 a (1). gudstjänst och dyrkan av Gud eller det övernaturliga (2): engagemang eller hängivenhet till religiös tro eller efterlevnad b: tillståndet av en religiös 2: en personlig uppsättning eller ett institutionaliserat system av religiösa attityder, trosuppfattningar och praxis. 3 Arkaiskt: skrupelfri överensstämmelse: Samvetsgrannhet 4: en sak, en princip eller ett system av trosuppfattningar som man håller fast vid med glöd eller tro.” -Webster’s Seventh New Collegiate Dictionary (1967) ”Religion är ett kommunikationssystem som utgörs av övernaturliga varelser och är relaterat till specifika beteendemönster.” -H. H. Penner ”Religion är människans engagemang i meningen med sin existens, och djupet av ens engagemang är djupet av ens religion.” -James L. Christian ”Religion är en känsla för det heliga.” -Sir Julian Huxley ”Religion är människans yttersta intresse för det yttersta.” -Paul Tillich ”Religion är en människas totala omsorg om människans värld.” -Arnold Toynbee
Religion kan beskrivas som ett trossystem som uttryckligen bygger på tro, men om du frågade tio teologer vad ”religion” är skulle du få tolv olika svar. Det beror på att religion är ett komplext ämne och att ”religion” bara är ett ord. Som alla ord kan det betyda vad vi vill att det ska betyda, men i en diskussion är det viktigt att vi förstår hur ordet används.
Det finns ett problem med många av de vanliga definitionerna av religion. Om det har att göra med hur vi förhåller oss till Gud så lämnas buddhism, konfucianism och kärnschamanism utanför eftersom de har lite att säga om Gud. Många kristna hävdar att eftersom religion är ett formaliserat kunskapssystem är kristendomen inte en religion eftersom den är en relation till Kristus. Detta motsäger den bibliska författaren Jakob eftersom han hävdade att kristendomen är ”ren religion och obefläckad inför Gud”. Det grekiska ord han använde var threkeia eller ”ceremoniella observationer, dyrkan, religion”.
Om begreppen ”helig” och ”tro” är ganska grundläggande för västerländsk religion, är de inte det i Orienten, så definitioner som innefattar dessa idéer duger inte. Dessutom omfattar definitioner som Tillichs och Toynbees definitioner för mycket för den här bokens syften. Man skulle kunna säga att filosofi är studiet av människans intresse för det ultimata och Toynbees definition skulle kunna inkludera VVS och badmitton, men ingen av dem kommer att behandlas i detta arbete.
Det ansågs i filosofins tidiga dagar att ett ord har en väsentlig betydelse – en definition som fångar essensen av alla användningar av ordet. Detta är kanske något naivt. Väldigt få ord har bara en betydelse och de flesta har olika betydelser som har väldigt lite med varandra att göra. En hatt kan till exempel vara något man bär på huvudet eller en symbol som används i statistik eller en trumma. Den tyske filosofen Wittgenstein intog en annan ståndpunkt. Olika användningar av ett ord har inte en väsentlig innebörd utan har mer av en familjelikhet. Det är i allmänhet svårt att sätta fingret på varför medlemmarna i en familj ser likadana ut, men det är vanligtvis inte ett särskilt kännetecken utan en uppsättning kännetecken som kanske inte alla finns hos samma individ, men tillräckligt många av dem finns hos en familjemedlem för att bibehålla likheten genomgående. Vi kommer att arbeta med begrepp i familjen religion.
Jag kommer att kringgå alla dessa semantiska trivialiteter genom att använda följande definition för religion: Jag kommer inte att överge dessa småsaker med hjälp av en definition av religion: ”studiet och/eller utövandet av det som allmänt anses vara religion – personligt eller organiserat”. Det kommer att inkludera kristendom, buddhism, shamanism och moster Pollys pratande med sin kärt bortgångna farbror Fred. Det kommer att inkludera magi och häxeri, eremiter och vise män.
Och, fullt medveten om den etymologiska avsikten med termen ”teologi” (ords betydelser förändras vanligtvis från sina ursprungliga betydelser med tiden), kommer jag att ta ordet till att helt enkelt betyda ”studiet av religioner”.
Det finns några andra ord som kommer att vara viktiga här. En ”doktrin” är en formalisering av ett system av religiösa föreställningar.
En ”dogm” är en doktrin som anses vara universell inom en religion.
En ”trosbekännelse” är en uppsättning föreställningar (ordet betyder ”jag tror”) som är centrala för en religion – föreställningar som skiljer medlemmarna i en religiös grupp från andra människor.
Vi bör också ha en förståelse för betydelsen av ”filosofi”. Det kan betyda ett allmänt förhållningssätt till livet som i ”vad är din livsfilosofi?”. Jag har något lite mer formellt i åtanke. Filosofi som en intellektuell strävan handlar vanligtvis om överväganden en gång för alla. Vetenskap är till exempel en undersökning av den fysiska världen eller den kunskap som erhålls från den. Vetenskapsfilosofin handlar å andra sidan om hur människor närmar sig vetenskapen – hur vi tänker om den fysiska världen, hur vi kan vara säkra på sådan kunskap och hur vi (etiskt) bör närma oss och använda sådan kunskap.
Då handlar religionsfilosofin inte om information om Gud eller olika religiösa trossystem, utan om varför vi bör bry oss om sådana saker, om och hur vi kan veta om dem och hur människor tänker om dem. Här kommer det att finnas en liten blandning av saker som inte är exakt filosofi, men som är något besläktade. Jag kommer till exempel att skriva en del om religionspsykologi. vi kommer också att överväga religionens förhållande till andra discipliner som vetenskap, politik och konst.