Palsy är en medicinsk term som avser olika typer av förlamning som ofta åtföljs av svaghet, känselbortfall och okontrollerade kroppsrörelser som till exempel skakningar. Ordet har sitt ursprung i anglo-normandiska paralisie, parleisie m.fl. från ackusativformen av latinets paralysis, från forngrekiska παράλυσις (parálusis), från παραλύειν (paralúein, ”att inaktivera på ena sidan”), från παρά (pará, ”vid sidan av”) + λύειν (lúein, ”lossa”). Ordet finns sedan länge i det engelska språket och har dykt upp i pjäsen Grim the Collier of Croydon, som rapporteras ha skrivits så tidigt som 1599:
Rob. Jag ska få dig att komma, säger jag. Varför darrar du?
Grim. Nej, sir, inte jag; det är en förlamning som jag fortfarande har.
I vissa utgåvor översätts bibeltexten i Lukas 5:18 till att avse ”en man som hade drabbats av förlamning”. Modernare utgåvor hänvisar helt enkelt till en man som är förlamad. Även om termen historiskt sett har förknippats med förlamning i allmänhet, ”används den nu nästan alltid i samband med ordet ’cerebral’-med betydelsen hjärnan”.
Specifika typer av förlamning är bland annat:
- Bell’s palsy, partiell ansiktsförlamning
- Bulbar palsy, nedsättning av kranialnerver
- Cerebral paresy, en nervsjukdom som orsakas av intrakraniella skador
- Conjugate gaze palsy, en sjukdom som påverkar förmågan att röra ögonen
- Erb’s palsy, även känd som brachialpalsy, som innebär förlamning av en arm
- Spinal muskelatrofi, även känd som wasting palsy
- Progressiv supranukleär palsy, en degenerativ sjukdom
- Squatter’s palsy, ett vanligt namn på bilateral peroneusnerven som kan utlösas av ihållande hukande
- Tredje nervens palsy, som omfattar kranialnerv III