Resultat
Från den utvalda patientgruppen var det endast 94 patienter (81,0 %) som uppfyllde inklusionskriterierna under studieperioden. Trettiosex av respondenterna (38,3 %) följde inte den antiepileptiska behandlingen. Inga statistiska skillnader hittades mellan män och kvinnor när det gäller ålder, ålder vid epilepsidiagnos, moderns ålder, epilepsins varaktighet, antal familjemedlemmar, antal dåligt följsamma eller anfallsfrekvens. De viktigaste faktorerna som påtagligt påverkade patienternas följsamhet till de ordinerade läkemedlen var moderns ålder, antalet familjemedlemmar, antalet administrerade läkemedel, stabiliteten i föräldrarnas äktenskap, familjens stöd och anfallsfrekvensen samt regelbundenheten i förhållandet mellan patienterna och deras vårdgivare. Glömska var den vanligaste orsaken till bristande följsamhet bland denna patientgrupp följt av oförmåga att få tag på läkemedel och rädsla för läkemedlens biverkningar. Våra resultat visade också att antalet patienter som kände sig stigmatiserade var betydligt fler i gruppen med bristande följsamhet jämfört med patienter med en stark känsla av normalitet (P < 0,05). Ett positivt samband mellan följsamhet och skalorna för nödvändighet och nytta där patienterna har en starkare tro på att medicineringen är nödvändig för att kontrollera sjukdomen var förknippad med god följsamhet.