När man jämför obligationer med obligationsfonder finns det flera viktiga faktorer som gör att de skiljer sig åt. Det viktigaste är att investerare gör klokt i att notera skillnaderna mellan obligationer och obligationsfonder för att veta vilket som är bäst för deras investeringsmål och målsättningar.
Definition av en obligation
Obligationer är skuldförbindelser som emitteras av enheter, till exempel företag eller regeringar. När du köper en enskild obligation lånar du i princip ut dina pengar till enheten under en angiven tidsperiod. I utbyte mot ditt lån betalar enheten dig ränta fram till slutet av perioden (förfallodagen) då du får den ursprungliga investeringen eller lånebeloppet (kapitalet).
Typer av obligationer klassificeras efter den enhet som utfärdar dem. Sådana enheter är bland annat företag, offentligt ägda allmännyttiga företag och statliga, lokala och federala myndigheter.
Hur obligationer fungerar
Obligationer innehas vanligtvis av obligationsinvesteraren fram till förfallodagen. Investeraren får ränta (fast inkomst) under en bestämd tidsperiod, t.ex. 3 månader, 1 år, 5 år, 10 år eller 20 år eller mer. Obligationens pris kan fluktuera medan investeraren innehar obligationen, men investeraren kan få 100 % av sin ursprungliga investering (kapitalet) vid förfallodagen.
Det finns därför ingen ”förlust” av kapitalet så länge investeraren innehar obligationen fram till förfallodagen (och under förutsättning att den emitterande enheten inte är i obestånd på grund av extrema omständigheter, t.ex. konkurs).
Ett exempel på en obligation skulle fungera ungefär så här: Den emitterande enheten, låt oss säga ett företag som Ford Motor Company, erbjuder obligationer som betalar 7,00 % ränta i 30 år.
Obligationsinvesteraren bestämmer sig för att hon vill köpa en obligation på 10 000 dollar. Hon skickar 10 000 dollar till Ford och får ett obligationscertifikat i gengäld. Obligationsinvesteraren får 7 % per år (700 dollar), vanligtvis uppdelat på två 6-månadersbetalningar. Efter att ha tjänat 7 % per år i 30 år får investeraren tillbaka sina 10 000 dollar.
Definition av obligationsfonder och hur obligationsfonder fungerar
Bond mutual funds är gemensamma fonder som investerar i obligationer. Liksom andra värdepappersfonder är obligationsfonder som korgar som innehåller dussintals eller hundratals enskilda värdepapper (i det här fallet obligationer). En förvaltare av obligationsfonder eller ett team av förvaltare undersöker marknaderna för räntebärande värdepapper för att hitta de bästa obligationerna utifrån det övergripande målet för den gemensamma obligationsfonden.
Obligationsfonder kan inneha CD:s och likvida medel. En långsiktig obligationsfond kan inneha statspapper (likvärdiga likvida medel) och förmedlade CD-skivor, bara i en mindre procentandel än en kortsiktig fond.
Förvaltaren/förvaltarna kommer sedan att köpa och sälja obligationer baserat på den ekonomiska aktiviteten och marknadsaktiviteten. Förvaltarna måste också sälja fonder för att tillgodose investerarnas inlösen (uttag). Av denna anledning håller förvaltare av obligationsfonder sällan obligationer till förfall.
Som jag sa tidigare kommer en enskild obligation inte att förlora i värde så länge som obligationsemittenten inte ställer in sina betalningar (till exempel på grund av konkurs) och obligationsinvesteraren håller obligationen till förfall. En värdepappersfond för obligationer kan dock vinna eller förlora i värde, uttryckt som nettotillgångsvärde – NAV (Net Asset Value), eftersom fondförvaltaren/förvaltarna ofta säljer de underliggande obligationerna i fonden före förfallodagen.
Därmed kan obligationsfonder förlora i värde. Detta är möjligen den viktigaste skillnaden för investerare att notera med obligationer jämfört med obligationsfonder.
Här är anledningen: Föreställ dig att du överväger att köpa en enskild obligation (inte en värdepappersfond). Om dagens obligationer betalar högre ränta än gårdagens obligationer skulle du naturligtvis vilja köpa dagens obligationer med högre ränta så att du kan få högre avkastning (högre avkastning).
Däremot skulle du kunna överväga att betala för gårdagens obligationer med lägre ränta om emittenten var villig att ge dig en rabatt (lägre pris) för att köpa obligationen. Som du kanske kan gissa kommer priserna på äldre obligationer att sjunka när de rådande räntorna stiger, eftersom investerarna kommer att kräva rabatter för de äldre (och lägre) räntebetalningarna.
Av denna anledning rör sig obligationspriserna i motsatt riktning mot räntorna, och priserna på obligationsfonder är känsliga för räntorna. Förvaltare av obligationsfonder köper och säljer ständigt de underliggande obligationer som innehas i fonden, så förändringen i obligationspriserna kommer att förändra fondens NAV.
Sammanfattningsvis kan en värdepappersfond med obligationer förlora i värde om förvaltaren av obligationer säljer en betydande mängd obligationer i en miljö med stigande räntor, eftersom investerare på den öppna marknaden kommer att kräva en rabatt (betala ett lägre pris) på de äldre obligationer som betalar lägre räntor.
Vilket är bäst att investera i – obligationer eller obligationsfonder?
I allmänhet kan investerare som inte är bekväma med att se fluktuationer i kontovärdet föredra obligationer framför obligationsfonder. Även om de flesta obligationsfonder inte ser betydande eller frekventa nedgångar i värde, kanske en konservativ investerare inte känner sig bekväm med att se flera år av stabila vinster i sin obligationsfond, följt av ett år med förlust.
Den genomsnittliga investeraren har dock inte tid, intresse eller resurser att undersöka enskilda obligationer för att avgöra om de är lämpliga för deras investeringsmål. Med så många olika typer av obligationer kan det kännas överväldigande att fatta ett beslut och misstag kan göras i brådska.
Men även om det finns många typer av obligationsfonder att välja mellan kan en investerare köpa en diversifierad blandning av obligationer med en billig indexfond, till exempel Vanguard Total Bond Market Index (VBMFX), och vara försäkrad om en genomsnittlig avkastning och avkastning på lång sikt med en relativt låg volatilitet.
Bond Laddering: När det är meningsfullt att investera i obligationer och obligationsfonder
”Bond Laddering” är en investeringsstrategi för räntebärande värdepapper där investeraren köper enskilda obligationer med olika löptider. I likhet med CD laddering är ett primärt mål för investeraren att minska ränterisken och öka likviditeten.
Den bästa tiden att använda sig av bond laddering är när räntorna är låga och börjar stiga. När räntorna stiger sjunker priserna på värdepappersfonder i allmänhet. Därför kan en investerare börja gradvis köpa obligationer när räntorna stiger för att ”låsa in” avkastningen och minimera prisrisken i obligationsfonder.
Disclaimer: Informationen på denna webbplats tillhandahålls endast i diskussionssyfte och bör inte misstolkas som investeringsrådgivning. Under inga omständigheter utgör denna information en rekommendation att köpa eller sälja värdepapper.