Nyheter

Carrier Clinics webbseminarieserie

Den 31 maj höll Carrier Clinics® Psychiatric Acute Care Unit Director, Jacqueline Bienenstock, DNP, RN-BC, ett webbseminarium om ”Hur man känner igen en psykisk kris och ingriper”. Det här inlägget innehåller en uppdelning av den information som diskuterades under webbseminariet. Hoppa ner för att läsa informationen. Vi delar också med oss av video- och ljudinspelningarna som du kan titta på eller ladda ner om du är intresserad.

Om du eller någon du känner är i kris och behöver omedelbar hjälp ska du ringa 911, gå till närmaste akutmottagning eller ringa Carrier Clinic’s Access Center dygnet runt, 7 dagar i veckan på 1-800-933-3579.

DOWNLOAD AUDIO

Definition av psykisk ohälsa hos vuxna

Psykiatrisk störning är en diagnostiserbar sjukdom som påverkar en persons tänkande, känslomässiga tillstånd och beteende samt förmågan att relatera till andra. Precis som diabetes är en störning i bukspottkörteln är psykisk ohälsa en störning i hjärnan som kan göra det svårt att klara av livets krav och störa personens förmåga att arbeta, utföra dagliga aktiviteter och delta i tillfredsställande relationer.

En av fem vuxna drabbas av psykisk ohälsa under ett visst år. Ändå är det bara 41 procent av de personer som lider av psykisk ohälsa som använder sig av psykiska hälsovårdstjänster under ett givet år. Dessutom drabbas vissa av ett missbruk tillsammans med sin samtidiga psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa kostar USA 193,2 miljarder dollar i förlorad inkomst per år.

Högre vanliga psykiska sjukdomar:

• Depressiva sjukdomar
• Bipolära sjukdomar
• Skizofreni
• Angstrelaterade störningar

Diagnosen baseras på kliniska observationer av beteende hos personen och rapporter från andra i dennes närhet. Symtomen varierar dock från en person till en annan och varje person reagerar olika, vilket då försvårar att få en korrekt diagnos.

Vad är en psykisk hälsokris?

En psykisk hälsokris är en situation där en persons beteende gör att han eller hon riskerar att skada sig själv eller andra och eller hindrar honom eller henne från att kunna ta hand om sig själv eller fungera effektivt i samhället.

Många saker kan leda till en psykisk hälsokris och exempel på situationer som kan leda eller bidra till en kris är t.ex:

• Stressorer i hemmet eller i miljön
• Stressorer i skolan/arbetet
• Användning eller missbruk av droger/alkohol
• Start av ny medicinering eller ny dosering av nuvarande medicinering. medicinering
• Stoppar medicinering eller missar doser
• Behandlingen slutar fungera

Alla som går igenom en psykisk kris kan känna skuldkänslor, ilska eller sorg. Det är viktigt att hantera en psykisk hälsokris snabbt och effektivt. Vissa personer som har att göra med en psykisk sjukdom kanske inte uppvisar några varningssignaler. Kom ihåg att ingen har skulden, varken personen eller familjen.

Varningstecken på en psykisk kris

Det är viktigt att känna till och känna igen varningstecknen på att en person kanske kämpar med så att du kan stödja dem på bästa möjliga sätt.

Enligt NAMI (National Alliance on Mental Illness) är detta de vanligaste varningssignalerna:

• Oförmåga att utföra dagliga sysslor, bada, klä på sig osv.
• Snabba humörsvängningar
• Ökad agitation, risktagande/utomkontrollerat beteende
• Brottsligt beteende mot sig själv eller någon annan
• Isolering från skola, arbete, familj, och vänner
• Förlust av kontakt med verkligheten
• Paranoia

När krisen innebär risk för självmord

Självmordsrisk är ett stort bekymmer för alla med psykisk ohälsa och de som älskar dem. Att uppmuntra någon att få hjälp är det första steget mot säkerhet.

Personer som gör ett självmordsförsök känner vanligtvis:

• överväldigande känslomässig smärta, ensamhet, värdelöshet, hopplöshet, maktlöshet, frustration, skam, skuld, raseri och ibland självhat.

Social isolering är mycket vanligt i livet för personer med psykisk ohälsa eftersom det förstärker tron att ingen bryr sig om om de lever eller dör.

Alla tal om självmord MÅSTE alltid tas på allvar. Om någon har gjort ett självmordsförsök tidigare är risken ännu större.

Varningstecken på självmord

Enligt NAMI är följande varningstecken på självmord:

• Givande bort personliga ägodelar
• Talar som om du tar farväl
• Slagning av piller eller anskaffning av ett vapen
• Företagande av åtgärder för att knyta ihop lösa trådar
• Makt. eller ändra ett testamente
• Förhållande till döden
• Påtaglig munterhet eller lugn efter att ha varit nedstämd
• Ökat drog- eller alkoholbruk
• Dramatiska förändringar i personligheten, humör, och/eller beteende
• Säger saker som: ”Ingenting spelar någon roll längre”, ”Du kommer att klara dig bättre utan mig” och ”Livet är inte värt att leva”.”
• Utträde från vänner, familj och vanliga aktiviteter/intressen
• Sviktande romantiska relationer
• Historia av självmordsförsök eller självmordsförsök inom familjen eller hos vänner

Vad ska man göra om man misstänker att någon funderar på att ta livet av sig

Om du märker av något av ovanstående varningstecken eller om du är orolig för att någon du känner funderar på att ta livet av sig måste du inleda ett samtal.

Hur man pratar med någon som löper risk att begå självmord

Öppna samtalet genom att dela med dig av specifika tecken som du har lagt märke till. Till exempel:

• ”Jag har märkt på sistone att du inte har sovit, du är inte intresserad av basketboll längre vilket du brukade älska, du lägger ut en massa sorgliga låtar på nätet.”

Nästa fråga ska fastställa om de tänker på eller planerar för självmord. Detta kan vara i stil med:

• ”Tänker du på självmord?”, ”Har du en plan?”, ”Vet du hur du skulle göra det?”, ”När tänkte du senast på självmord?”, ”När tänkte du på självmord?”.”

Om svaret är ja eller om du tror att de kan vara i riskzonen för självmord måste du söka hjälp omedelbart.

• Ringa en sjukvårdspersonal som har arbetat med personen, företrädesvis deras terapeut eller psykiater/läkare om de har en sådan. (Det är en bra idé att skaffa den här personens kontaktuppgifter i förväg så att du har dem snabbt till hands om det någonsin skulle behövas.)
• Bort med saker som vapen och mediciner.
• Ringa 911 eller National Suicide Prevention Line 1-800-273-8255.
• Lyssna, erbjud stöd och trygghet, fokusera på att vara förstående, omtänksam och icke-dömande. Till exempel:
  • ”Du är inte ensam”, ”Jag finns här för dig”, ”Du är viktig för mig, vi ska ta oss igenom det här tillsammans”, ”Jag är orolig för dig och vill att du ska veta att det finns hjälp att få för att ta dig igenom det här.”

-NAMI – Navigating a Mental Health Crisis

Vad man INTE ska säga eller göra om man misstänker att någon funderar på självmord

• Lova inte sekretess. Istället kan du säga något i stil med: ”Jag bryr mig för mycket om dig för att hålla den här typen av hemlighet.”, ”Du behöver hjälp och jag är här för att hjälpa dig att få den.”
• Diskutera inte värdet av att leva eller argumentera för att självmord är rätt eller fel.
• Ställ inte en fråga som tyder på att du vill ha ”nej” som svar. Till exempel: Ställ inte en fråga som innebär att du inte vill ha ett nej: ”
• Försök inte på egen hand att lösa situationen.
• Säg ALDRIG att ”det är bara i huvudet, det är bara att ta sig ur det”.
• Vänligen kom ihåg att ett självmordshot eller självmordsförsök är en medicinsk nödsituation som kräver professionell hjälp så snart som möjligt. Ring 911 och få hjälp.

-NAMI – känn till tecknen

Tekniker som kan hjälpa till att de-eskalera en kris

Håll dessa viktiga tekniker i åtanke i händelse av en kris. Kom ihåg att du är där för att lyssna, vara stödjande och ge personen den hjälp den behöver. Gör ditt bästa för att förbli lugn och låt dem veta att du finns där för dem och att de inte blir dömda.

• Håll din röst lugn
• Underhåll dig från att överreagera
• Lyssna på personen
• Uttryck stöd och oro
• Underhåll dig från kontinuerlig ögonkontakt
• Sök hur du kan hjälpa till
• Flytta. långsamt
• Föreslå alternativ i stället för att försöka ta kontroll
• Var tålmodig
• Undvik att röra vid personen om du inte ber om lov
• Ansätt försiktigt åtgärder innan du inleder dem
• Giv dem utrymme, få dem inte att känna sig instängda
• Gör inga dömande kommentarer
• Argumentera inte och försök inte resonera med personen

-NAMI – Navigating a Mental Health Crisis

Om du inte kan de-eskalera krisen själv kan du söka ytterligare hjälp från psykisk sjukvårdspersonal som kan bedöma situationen och avgöra vilken nivå av krisintervention som krävs.

Typer av behandling

När du nu vet vad du ska göra i en kris är nästa steg behandling. Behandling kan ske i två typer av miljöer: Slutenvård eller öppenvård.

Slutenvårdsbehandling

Slutenvårdsbehandling innebär att personen tas in i en behandlingsmiljö som kräver att man stannar över natten. Det kan vara ett sjukhus, ett behandlingshem eller en krisenhet, men behandlingen ges medan personen är på plats på behandlingsanläggningen 24 timmar om dygnet.
Vistelsetiden i en stationär miljö varierar och beror vanligen på krisens svårighetsgrad samt sjukförsäkringsskyddet.

Utomatisk behandling

Utomatisk innebär att psykisk hälsovård ges medan personen bor hemma och fortsätter sin vanliga rutin med arbete, skola och familjeliv. Denna behandling anses vara den minst restriktiva formen av behandling.

Typer av hälso- och sjukvårdspersonal som deltar i mentalvårdsbehandling

Under hela behandlingsprocessen kan behandlingsteamet bestå av flera av nedanstående typer av hälso- och sjukvårdspersonal. Här finns en översikt över vad varje typ ansvarar för.

Psykiatriker

Medicinska läkare som specialiserar sig på psykiatri och vanligtvis ansvarar för patientens vårdplan.

Psykologer

Gör diagnostiska tester, genomför individuella, familje- eller gruppterapisessioner

Psykiatriska sjuksköterskor

Diagnostiserar och behandlar mentala hälsoproblem och tillhandahåller hälsovård, inklusive att förskriva mediciner.

Registrerade sjuksköterskor

Bedömmer patientens framsteg och ger känslomässigt stöd uppmuntran och hälsoutbildning. Sjuksköterskan administrerar också mediciner och övervakar patientens allmänna hälsa.

Terapeuter

Gör individuell terapi, gruppterapi eller familjeterapi. Terapeuten kan vara psykolog, licensierad klinisk socialarbetare, lessened professional counselor och äktenskaps- och familjerådgivare.

Socialarbetare

Identifiera sociala och terapeutiska behov, hjälpa till att koppla patienten till samhällets resurser och göra hänvisningar till tjänster. De arbetar direkt med patienten, dennes familj och samhällsleverantörer för att förklara behandlingsalternativ och planer och identifiera eventuella pågående behov hos patienten.

Sjuksköterskeassistent/psykiatrisk assistent/psykiatrisk assistent/psykiatriarbetare/beteendetekniker

De arbetar under ledning av psykiatrer och sjuksköterskor i slutenvårdsmiljöer för att tillhandahålla rutinmässig omvårdnad och personlig omvårdnad av patienten, inklusive att äta, klä på sig, sköta om sig och duscha. De hjälper till att se till att enheten är säker.

Case Managers

De hjälper till med att ansöka om resurser som socialförsäkringsförmåner och Medicaid. De känner till bostadsalternativen i sitt område och vet hur man får bostadskuponger eller hyresstöd. De känner till samhällsprogram och grupper i samhället och till arbetsträning och eventuellt arbete.

Patientföreträdare

Hjälper familjerna att lösa eller ta upp frågor om kvalitet, lämplighet och samordning av vården för patienten.

Följande av en kris

En kritisk del av utskrivningsplanen är ett möte med en psykisk hälsovårdspersonal, vanligen inom 7 dagar efter att patienten blivit utskriven. Dessa möten bör göras innan man lämnar den inrättning där man fick krisservice.

För att hjälpa den mentala hälsovårdaren vid uppföljningsmötet behöver du följande information:

• Namn på alla mediciner – syfte och dosering, biverkningar som upplevts
• Någon förändring i livssituationen
• Tillgång till transport
• Om krisplanen fortsätter att uppfylla din närståendes behov
• Hur andra medicinska tillstånd hanteras

Det är viktigt att komma ihåg att kristillståndstjänsterna är tänkta att hjälpa dem som är psykiskt sjuka att få den hjälp som de behöver i en säker miljö. Återhämtning kan vara en process som kräver kontinuerlig vård, behandling och stöd.

Mental Health First Aid History

Inom det medicinska området pratar vi om HLR som räddar liv; inom det psykiatriska området och missbruksvärlden är Mental Health First Aid lika med HLR.

-Jacqueline Beinenstock, Psychiatric Acute Care Unit Director

Mental Health First Aid började 2001 i Australien och kom till USA 2008. Detta är ett evidensbaserat program som har visat sig ha positiva programresultat.

Det viktigaste att komma ihåg är att alltid se personen först och inte reducera en person till en lista med symtom eller diagnos.

Kulturen spelar en betydande roll för hur varningssignaler kan manifestera sig och vilka typer av interaktionsbehandling och stöd som kan vara till hjälp.

Mental Health First Aid är en 8-timmarskurs som lär deltagarna hur man känner igen symtomen på psykiska problem, hur man erbjuder och ger första hjälpen och hur man vägleder individen till professionell hjälp om det är lämpligt.

Mental Health First Aid är likvärdig med en utbildning i första hjälpen. Den lär dig inte att vara professionell, terapeut eller rådgivare. Den går igenom din roll och dina begränsningar som första hjälparen för psykisk hälsa.

Målet med Första hjälpen för psykisk hälsa är att avmystifiera ämnet psykisk ohälsa och att öka medvetenheten om och betydelsen av psykisk hälsa och minska stigmatiseringen.

5 steg för Första hjälpen för psykisk hälsa

Du kan hjälpa till i en krissituation genom att följa ALGEE-handlingsplanen:

A- Bedöm om det finns risk för självmord eller skada
L- Lyssna utan att döma
G- Ge trygghet och information
E- Uppmuntra till lämplig professionell hjälp
E- Uppmuntra till självhjälp
E- Uppmuntra till självhjälphjälp och andra stödstrategier

Vad är en säkerhetsplan och vikten av att ha en

• Steg 1 – Varningstecken på att en kris kan vara på väg att utvecklas
• Steg 2 – Interna copingstrategier, saker jag kan göra för att tänka på mina problem utan att kontakta en annan person (avslappningsteknik-fysisk aktivitet)
• Steg 3 – Människor och sociala miljöer som ger distraktion.
• Steg 4 – Personer som jag kan be om hjälp.
• Steg 5 – Professionella personer eller organ som jag kan kontakta under en kris. (Terapeut, kontaktperson i nödsituationer, AA, NA, PACT-teamarbetare)
• Steg 6 – Att göra miljön säker.

Källor för psykisk hälsokris

National Suicide Prevention Lifeline (dygnet runt): 1-800-273-TALK
Somerset County Mental Health Crisis Team (dygnet runt): 908-526-4100

Somerset County Behavioral Resources

Alcoholics Anonymous of Northern NJ 800-245-1377
Al-Anon – engelska 973-744-8686
– spanska 973-268-1260
Atlantic Behavioral Health 888-247-1400
Bonnie Brae School & Behandlingscenter för boende (män i åldern 12-18 år) 908-647-0800
Carrier Clinic 800-933-3579
Crawford House (Daytop New Jersey vid Crawford House) 908-874-5153
Daytop Village 973-543-5656
Easter Seals 732-257-6662
Eating Disorders (ED) Program by RWJUH-Somerset 800-914-9444
Hunterdon Behavioral Health 866-424-2060
JFK Center for Behavioral Health 732-321-7189
Narcotics Anonymous NJ 732-933-0462
National Awareness on Mental Illness NJ (NAMI-Somerset Chapter) 732-940-0991
New Jersey Addiction Services Hotline 844-276-2777
Richard Hall Community Mental Health (908) 725-2800
Seabrook House 800-761-7575
Sekulära övergrepp 24-timmars hotline av Zufall Health Center i Somerville 908-526-7444
SHIP (Samaritan Homeless Interim Program) 908-393-9545
Robert Wood Johnson University Hospital – Somerset Behavioral Health 800-914-9444
University Behavioral Healthcare 800-969-5300
Vet to Vet Hotline 866-838-7654

Mer stöd

För en längre lista över kriscenter och stödgrupper samt deras telefonnummer och webbplatser, och deras hemsidor, se vår sida om hjälpsamma resurser.