Mina bästa resurser och tips för textstrukturer i sakprosa

Många elever kämpar med att känna igen och använda textstrukturer i sakprosa som ett verktyg för att underlätta deras förståelse. Under årens lopp har jag provat många olika strategier och resurser för att hjälpa mina elever att behärska denna färdighet. En del fungerade och en del fungerade inte. Och vissa var jag tvungen att skapa själv eller ändra för att passa mina elevers behov. I det här inlägget delar jag med mig av några av mina bästa resurser och tips för att lära ut textstrukturer i sakprosa så att du också kan hjälpa dina elever att uppleva den där ”glödlampan”.

Vikten av struktur för sakprosatexter

Läsare som förstår strukturerna för sakprosatexter kan närma sig informationstexter med en plan för sin läsning. De börjar känna igen de organisatoriska mönstren och förväntar sig att informationen ska utvecklas på vissa sätt. Elever som kan känna igen en textstruktur med jämförelser och kontraster kommer till exempel att läsa för att hitta jämförelsepunkter och skillnader. Elever som kan känna igen en textstruktur med problemlösning kommer att leta efter ett problem, söka efter erbjudna lösningar och utvärdera lösningarna utifrån den information som ges i texten.

När jag introducerade textstruktur för mina elever förklarade jag att författare använder textstrukturer för att organisera information eller idéer en text. Jag brukar skriva följande definition på tavlan:

Här är några saker som fungerade i mitt klassrum:

Tips #1 – Introducera strukturerna en i taget

Jag använde mig av denna ordning:

1.) Beskrivning

2.) Sekvens

3.) Problem och lösning

4.) Orsak och verkan

5.) Jämförelse och kontrast

Detta är den ordning som följs av de flesta läroböcker. Den är vald eftersom eleverna verkar förstå beskrivning och ordningsföljd lättare än de andra tre. Vid den här tidpunkten är målet att lära ut processen att identifiera textstruktur.

Tip #2 – Använd visuella element

Ett ankardiagram hjälper eleverna att visualisera organisationen av varje textstruktur. Ni kan arbeta med detta tillsammans i klassen.

Skriv textstrukturen, definiera den, ge ett diagram och en organisatör som visar strukturen och skriv ut alla ledord för strukturen.

Det visuella är viktigt här. De visar eleverna hierarkin och relationerna mellan idéer i de olika textstrukturerna. Du kan hitta dessa kostnadsfria utskriftsblad här. En viktig del av detta är att visa eleverna de grafiska organisatörerna på ankardiagrammet så att de kan förstå organisationen. Det är också oerhört viktigt att se till att eleverna förstår de enkla definitionerna. Detta kan ta några inställningar för eleverna att förstå.

Förutom att skapa ankardiagrammet tillsammans med eleverna ska du presentera affischerna eller anslagstavlan för eleverna. Häng upp affischerna på en synlig vägg eller dela ut dem till eleverna så att de kan använda dem som referens.

De här affischerna kommer verkligen att hjälpa dina visuella elever och hjälpa alla elever att identifiera varje struktur. Du hittar dem här.

Jag inkluderade ett utskrivbart ankardiagram som du kan dela ut till eleverna så att de kan arbeta med det självständigt och använda det som referens.

Med dessa visuella utskrivbara dokument inkluderade jag versioner med olika kolumner som lämnats tomma. Med dessa versioner kan du låta eleverna fylla i olika information som de har lärt sig under hela enheten.

Tip #3 – Lär ut de ”ledord” som hör till varje struktur

När eleverna har fått ta del av de olika textstrukturer som finns, bör du introducera de olika signal- eller ledorden som kan hjälpa eleverna att identifiera textstrukturen. Eleverna kommer lättare att kunna identifiera textstrukturer om de blir bekanta med dessa ledord.

Förklara för eleverna att författare använder ledord för att visa läsaren hur idéerna hänger ihop. Du kan ge eleverna referensbladet som finns här och som innehåller ledord för varje textstruktur som de ska lära sig. Efter att ha arbetat med detta ett tag bör ledorden börja bli en självklarhet för eleverna.

Med den här gratis utskrivbara texten har jag också inkluderat exempelpassager om sengångare. Varje passage är skriven för att passa den särskilda textstrukturen.

Du kan använda dessa passager för att exponera eleverna för textstrukturen eller för att hjälpa dem att identifiera signal- eller ledord.

Tip #4 – Modellera hur man hittar textstrukturen tillsammans med eleverna

För att eleverna ska arbeta självständigt kan du visa dem processen för att hitta en textstruktur. Ta ett kort avsnitt och läs det tillsammans med eleverna. Stanna upp under läsningen och understryk/betona ledord som du hittar och fyll i en grafisk organisatör tillsammans med dem (eller låt dem göra det självständigt från ovan).

Tips #5 – Använd grafiska organisatörer

Förvänta dig inte att eleverna omedelbart ska ha ett bra grepp om organisationen, sambanden och hierarkin mellan idéer och information i sakprosatexter. Grafiska organisatörer hjälper dem att visualisera dessa organisationsmönster.

För denna enhet skulle jag använda samma korta slöjdpassager som finns ovan för att bryta upp textstrukturerna i grafiska organisatörer för eleverna. Jag har inkluderat en uppsättning passager utan namnet på textstrukturen så att du kan arbeta med eleverna för att identifiera textstrukturen.

När eleverna nu förstår ledorden eller signalorden kan de använda dessa avsnitt tillsammans med de grafiska arrangörerna för att verkligen se och förstå organisationen av textstrukturen.

När de arbetar med de olika textstrukturerna, dela ut den grafiska organisatören så att hela textens organisationsstruktur är på plats. Jag har skapat en serie grafiska organisatörer som du kan hämta här. Elevernas uppgift blir nu att hitta hur textens idéer passar in i den definierade strukturen.

Det finns tre versioner av varje grafisk organisatör. Den ena versionen är helt ifylld och uppställd för att hjälpa dig att lära ut textens struktur. Dela ut denna till dina elever så att de kan använda den som referens om de behöver den. Detta kommer att ytterligare upprepa de viktiga delarna av varje textstruktur.

En annan version av den grafiska organisatören är tom.

Du kan använda dessa tomma grafiska organisatörer med de korta passager som jag har tillhandahållit. Du kan också använda de här blanka grafiska organisatörerna tillsammans med mina differentierade avsnitt och frågor om textstruktur för facklitteratur som du hittar här. Ge eleverna en egen kort text (från ovanstående avsnitt). Du kan använda dig av en gradvis frigörelse av ansvaret med dina elever. Börja med att vägleda och modellera hur man understryker ledorden och vägled dem sedan att fylla i den grafiska organisatören genom att ta fram viktiga delar av texten som definierar textstrukturen. När eleverna blir mer bekväma med detta kan du låta eleverna arbeta självständigt med en passage med den grafiska organisatören.

Det är viktigt att komma ihåg att du någon gång under din enhet sannolikt kommer att behöva differentiera. Vissa elever kanske kan arbeta självständigt, hämta idéer från texten och visa hur idéerna hänger ihop i en tom grafisk organisatör. Andra grupper kanske behöver en delvis ifylld grafisk organisatör eller ytterligare hjälp med ledord. Jag har inkluderat båda versionerna som du kan använda med dina elever.

Den sista uppsättningen grafiska arrangörer är fylld med svarsnycklarna från de korta passagerna. Med dessa kan du noggrant bedöma elevernas arbete för att bekräfta om de behärskar innehållet eller inte.

Tip #6 – Öva

En av de bästa sakerna du kan göra är att låta eleverna öva på dessa färdigheter. Jag har skapat differentierade läspassager och frågor för textstrukturer för sakprosa som finns här.

Frågorna hjälper eleverna att fokusera på hur informationen är organiserad och hjälper dem att identifiera viktiga signalord som ger ledtrådar om textens struktur. Det bästa är att texterna är differentierade så att dina elever kan arbeta på sin läsnivå med samma färdighet.

Tip #7 – Visa din förståelse

Jag är en stark anhängare av att blanda formativa och summativa bedömningar. Det finns definitivt en tid och plats för bedömningar med papper och penna. Naturligtvis tycker jag att de är mycket viktiga. När du kan, försök dock att även tillgodose dina visuella inlärare.

För att eleverna ska kunna visa sin förståelse för textstrukturer har jag skapat detta Allt om mig-textstrukturhäfte som finns här.

Det här är ett roligt sätt för eleverna att tillämpa sina kunskaper om textstrukturer (och få veta mer om dem också!).

Förutom att fylla i grafiska organisatörer för varje sakprosatextstruktur måste de också ta det de lärt sig och skriva ett eget stycke med hjälp av de korrekta signalorden (ledorden) för varje struktur.

Hämta alla gratis resurser som ingår i det här blogginlägget HÄR.

Alla dessa gratis resurser är nu digitala! Du kan tilldela dessa resurser i Google Classroom, Microsoft Teams, Canva och andra plattformar.

Se mina differentierade passager och frågor om textstruktur för sakprosa HÄR. Det finns tre differentierade nivåer av varje passage för årskurserna 3-6. Dessutom innehåller varje avsnitt fem frågor som innehåller en kombination av korta svar, grafiska organisatörer och flervalsfrågor. Frågorna hjälper eleverna att avgöra textstrukturen i ett avsnitt. De ber eleverna att analysera hur informationen är organiserad och att identifiera viktiga signalord som finns i texten.