Mikrobiologi är studiet av mikroskopiska organismers biologi – virus, bakterier, alger, svampar, slemmiga mögel och protozoer. De metoder som används för att studera och manipulera dessa små och oftast encelliga organismer skiljer sig från de metoder som används i de flesta andra biologiska undersökningar. I rekombinant DNA-teknik används mikroorganismer, särskilt bakterier och virus, för att amplifiera DNA-sekvenser och generera de kodade produkterna. Genom att flytta gener från en mikroorganism till en annan, eller genom att förstärka dem inom mikroorganismer, kan man använda mikrobiella färdigheter för att lösa medicinska och miljömässiga problem. Många mikroorganismer är unika bland levande varelser genom sin förmåga att använda gasformigt kväve från luften för att tillgodose sina näringsbehov eller att bryta ned komplexa makromolekyler i material som t.ex. trä. Genom att omorganisera de gener som styr dessa och andra processer försöker forskarna konstruera mikroorganismer som kan bearbeta avfall, gödsla jordbruksmark, producera önskvärda biomolekyler och lösa andra problem på ett billigt och säkert sätt.
Mikrobiologer gör karriär inom många områden, bland annat inom jordbruks-, miljö-, livsmedels- och industriell mikrobiologi, folkhälsa, resursförvaltning, grundforskning, utbildning och läkemedelsindustrin. Jobb inom alla dessa områden finns tillgängliga på BS-nivå samt på MS- och PhD-nivå (se vår guide för ansökan till forskarskolor). Huvudämnet mikrobiologi innehåller också de krav som förväntas för antagning till läkar-, tandläkar- och andra hälsovårdsskolor samt till forskarskolor inom mikrobiologi, molekylärbiologi, biokemi och relaterade discipliner.
Mikrobiologi – karriärinformation
Se länkarna nedan för mer information:
- Krav för huvudämnet
- Sampelschema