Den amerikanska högsta domstolens beslut från 1954 i Brown v Board of Education blev en milstolpe i kampen för medborgerliga rättigheter i USA, och Linda Brown, som har avlidit i en ålder av 75 år, stod i centrum för beslutet. Det började i september 1950, när sjuåriga Linda gick med sin far Oliver för att anmäla sig till tredje klass på Sumner Elementary School, några kvarter från deras hus i ett integrerat bostadsområde i Topeka, Kansas.
Linda hade gått i Monroe Elementary i ett svart bostadsområde en bussresa därifrån. Hon ville gå i en skola i närheten med sina vänner och, som hennes mamma Leola minns, ”hennes pappa sa till henne att han skulle försöka göra sitt bästa för att göra något åt saken”. Men Topekas grundskolor var segregerade.
Oliver Brown, som var svetsare vid Atchison Topeka and Sante Fe-järnvägen, var också pastor i den lokala African Methodist Episcopal Zion-kyrkan, och han var en av de tretton svarta föräldrar som uppmuntrades av National Association for the Advancement of Coloured People (NAACP) att försöka skriva in sina barn från Topekas fyra svarta skolor i några av de 18 helt vita skolorna. Han blev naturligtvis avvisad, och Linda minns när de gick raskt hem ”hur jag kunde känna spänningen i honom”.
Naacp stämde och Brown, som stod först i alfabetisk ordning, blev den namngivna käranden i Oliver Brown m.fl. mot Board of Education of Topeka.
Samma stämningar i Delaware, South Carolina, Virginia och District of Columbia lades till och tre år senare avgjorde högsta domstolen, inklusive en ångerfull före detta medlem av Ku Klux Klan, enhälligt till Browns fördel. De upphävde 1896 års dom Plessy v Ferguson, som hade godkänt ”separata men likvärdiga” faciliteter för raserna, med motiveringen att sådana bestämmelser i sig var ojämlika och bröt mot det skydd som garanteras i det 14:e tillägget.
Året därpå skulle Rosa Parks ifrågasätta de segregerade sittplatserna på bussarna i Montgomery, Alabama. I kölvattnet av Brown, som skulle genomföras med ”all medveten snabbhet”, följde en rad dramatiska konfrontationer om skolintegration: Little Rock Nine i Arkansas 1957, Ruby Bridges i New Orleans 1960, som förevigades i Norman Rockwells målning The Problem We All Live With, och James Meredith 1962 vid University of Mississippi.
När högsta domstolen fattade sitt beslut gick Linda redan i en integrerad mellanstadieskola i Topeka; blyg och tystlåten stod hon i fokus för oönskad uppmärksamhet i pressen. Hon tyckte dock att det var roligt att hennes skolkamrater ”inte trodde att det var jag” som hade haft så stort inflytande. Men det var inte förrän 1959, när hon gick i high school i Springfield, Missouri, dit familjen hade flyttat, som hon insåg att ”en dag kanske jag kommer att stå i historieböckerna!”.
1961 dog hennes pappa av värmeslag när han svetsade, och hennes mamma återvände till Topeka. Linda studerade tidig utbildning vid Washburn College i Topeka och Kansas State University, gifte sig och uppfostrade två barn.
År 1979 anslöt hon sig för sina barns räkning till American Civil Liberties Union för att återuppta Brown v Board of Education, och hävdade att segregeringen av Topeka’s skolor fortfarande var ofullständig. Det avgjordes inte förrän 1989, då högsta domstolen lät en lägre domstols dom till ACLU:s fördel stå fast; en ny plan för integration genomfördes inte förrän 1993. År 1994, på 40-årsdagen av Brown v Board of Education, berättade Linda för en intervjuare: ”Vi känner oss modfällda över att vi 40 år senare fortfarande talar om segregering. Men kampen måste fortsätta.”
Hon undervisade små barn och gav pianolektioner och spelade i kören i St Mark’s, den kyrka där hennes far hade varit pastor. Hennes syster Cheryl startade Brown Foundation, för vilken Linda arbetade som utbildningskonsult och undervisade i Head Start-program för underprivilegierade familjer. Trots sin motvilja mot att stå i rampljuset var hon en skicklig talare i medborgarrätts- och utbildningsfrågor.
Hennes första äktenskap, med Charles Smith, slutade i skilsmässa. Hennes andra make, Leonard Buckner, och hennes tredje make, William Thompson, avled före henne. Hon efterlämnar sin mor, två systrar, Cheryl och Terry, samt en son, Charles, och en dotter, Kimberly, från sitt första äktenskap.
– Linda Carol Brown Thompson, född den 20 februari 1943; död 25 mars 2018
{{topLeft}}
{{bottomLeft}}
{{topRight}}
{{bottomRight}}
{{/goalExceededMarkerPercentage}}
{{/ticker}}
{{heading}}
{{#paragraphs}}
{{.}}
{{/paragraphs}}}{{highlightedText}}
- Dela på Facebook
- Dela på Twitter
- Dela via e-post
- Dela på LinkedIn
- Dela på Pinterest
- Dela på WhatsApp
- Dela på Messenger
.