Kråkor är välkända för sin intelligens. Faktum är att hela Corvidae-familjen är känd för att vara den smartaste av alla fåglar och några av de smartaste av alla djur. Hemligheten bakom deras överlägsna intellekt har för första gången lokaliserats i deras hjärna, enligt en ny studie av Lena Veit och Andreas Nieder från institutet för neurobiologi vid universitetet i Tübingen. Artikeln publicerades i Nature Communications.
Corvider som kråkor och korpar har varit kända för sin intelligens långt innan mycket forskning ägnades åt ämnet. Förutom att de är ett av de få djur som kan använda verktyg för att hitta mat och lösa problem har de komplexa sociala strukturer. Information delas inom mordet så att gruppbeslut kan fattas. De har otroliga minnen som gör att de kan känna igen mänskliga ansikten. Detta är dåliga nyheter för de människor som inte är omtyckta av fåglarna, eftersom ryktet kan spridas och kråkorna kommer att dyka och attackera ansikten.
Tyvärr, eftersom fågelhjärnor skiljer sig så mycket från däggdjurshjärnor, har man inte vetat så mycket om hur besluten fattas och var fågelintelligensen faktiskt kommer ifrån. För studien tränades kråkorna att utföra en rad datoriserade minnestester. En bild blinkade på skärmen och försvann sedan. Därefter skulle ytterligare två bilder dyka upp. Den ena var densamma som den första medan den andra var annorlunda. Vissa delar av testet krävde att kråkorna skulle hitta en matchning med den första bilden och andra delar ville ha den bild som var annorlunda. Efter en kort träningsperiod kunde kråkorna utföra testet utan ansträngning, även när okända bilder användes.
Medans kråkorna var upptagna med att välja bilder kartlade forskarna fåglarnas neurologiska funktion. De upptäckte att det fanns en stor aktivitet i nidopallium caudolaterale, som i viss mån motsvarar människans prefrontala cortex. Detta är den region i hjärnan där högre tänkande sker och verkställande beslut fattas. Forskarna noterade också aktivitet i olika områden beroende på om kråkan skulle välja det föremål som var detsamma medan ett annat område användes när den valda bilden skulle vara annorlunda. Efter ett tag kunde forskarna använda fågelns hjärnaktivitet och se vad den skulle välja innan fågeln hade en chans att lämna in sitt val.
Då fågelhjärnor skiljer sig så mycket från däggdjurshjärnor finns det inte många gemensamma strukturer från tiden före divergensen för över 300 miljoner år sedan. Även om strukturen inte är densamma finns det många likheter i de beslutsfattande cellerna. Forskarna spekulerar i att den intelligens som ses hos däggdjur (särskilt primater) och den som finns hos fåglar mycket väl kan vara en produkt av konvergent evolution.