I filosofin är en konstruktion ett objekt som är idealt, det vill säga ett objekt för sinnet eller tanken, vilket innebär att dess existens kan sägas vara beroende av ett subjekts sinne. Detta står i kontrast till alla eventuellt sinnesoberoende objekt, vars existens påstås inte vara beroende av existensen av ett medvetet observerande subjekt. Skillnaden mellan dessa två termer kan således jämföras med skillnaden mellan fenomen och noumenon i andra filosofiska sammanhang och med många av de typiska definitionerna av begreppen realism och idealism. I korrespondensteorin om sanning ska idéer, t.ex. konstruktioner, bedömas och kontrolleras utifrån hur väl de motsvarar sina referenter, som ofta uppfattas som en del av en sinnesoberoende verklighet.
Som sinnesberoende objekt omfattar begrepp som vanligtvis betraktas som konstruktioner de abstrakta objekt som betecknas av sådana symboler som 3 eller 4, eller ord som frihet eller kyla, eftersom de ses som ett resultat av induktion eller abstraktion som senare kan appliceras på observerbara objekt eller jämföras med andra konstruktioner. Vetenskapliga hypoteser och teorier (t.ex. evolutionsteori, gravitationsteori) samt klassificeringar (t.ex. i den biologiska taxonomin) är därför också begreppsmässiga enheter som ofta betraktas som konstruktioner i den ovan nämnda betydelsen. Däremot kan de flesta vardagliga, konkreta saker som omger observatören klassificeras som objektiva (i betydelsen ”verkliga”, det vill säga som tros existera utanför observatören).
Hur mycket av det som observatören uppfattar som objektivt är kontroversiellt, så den exakta definitionen av konstruktioner varierar kraftigt mellan olika synsätt och filosofier. Synsättet att sinnena direkt fångar de flesta eller alla egenskaper hos externa objekt brukar förknippas med termen direkt realism. Många former av nominalism tillskriver själva språket processen för begreppskonstruktion, t.ex. konstruerar man idén om ”fiskar” genom att göra distinktioner mellan ordet ”fisk” och andra ord (t.ex. ”sten”) eller genom någon form av likhet mellan de referenser som den klass som ordet implicerar omfattar. Omvänt hävdar den platonska idealismen i allmänhet att det finns en ”verklighet” som är oberoende av subjektet, även om denna verklighet ses som idealisk, inte fysisk eller materiell, och därför kan den inte kännas av sinnena. Som sådan är idén om ”frihet” eller ”kyla” lika verklig som idén om ”stenighet” eller ”fiskighet.”
Skapandet av konstruktioner är en del av operationaliseringen, särskilt skapandet av teoretiska definitioner. Nyttan av en konceptualisering framför en annan beror till stor del på konstruktionsvaliditeten. För att ta itu med konstruktions icke-observerbarhet har amerikanska federala organ som National Institutes of Health National Cancer Institute skapat en konstruktionsdatabas kallad Grid-Enabled Measures (GEM) för att förbättra användningen och återanvändningen av konstruktioner.
I vetenskapsfilosofin, särskilt med hänvisning till vetenskapliga teorier, är en hypotetisk konstruktion en förklarande variabel som inte är direkt observerbar. Till exempel används begreppen intelligens och motivation för att förklara fenomen inom psykologin, men inget av dem är direkt observerbart. En hypotetisk konstruktion skiljer sig från en intervenerande variabel genom att den har egenskaper och konsekvenser som inte har påvisats i empirisk forskning. Dessa tjänar som vägledning för vidare forskning. En intervenerande variabel är å andra sidan en sammanfattning av observerade empiriska resultat.