Internationell handel är utbyte av varor och tjänster mellan länder. Den totala handeln är lika med export plus import. År 2019 var den totala internationella handeln knappt 19 biljoner dollar.
Mer än 25 % av de varor som handlas är maskiner och elektronik, som datorer, pannor och vetenskapliga instrument. Nästan 12 % är bilar och andra former av transportmedel. Därefter kommer olja och andra bränslen som bidrar med 11 %. Kemikalier, inklusive läkemedel, bidrar med ytterligare 10 %.
Nyckelresultat
- Internationell handel öppnar nya marknader och exponerar länder för varor och tjänster som inte finns tillgängliga i deras inhemska ekonomier.
- Länder som exporterar utvecklar ofta företag som vet hur man uppnår en konkurrensfördel på världsmarknaden.
- Handelsavtal kan öka exporten och den ekonomiska tillväxten, men den konkurrens som de medför är ofta skadlig för små inhemska industrier.
Fördelar med internationell handel
Export skapar arbetstillfällen och ökar den ekonomiska tillväxten, samt ger inhemska företag mer erfarenhet av att producera för utländska marknader. Med tiden får företagen en konkurrensfördel i den globala handeln. Forskning visar att exportörer är mer produktiva än företag som fokuserar på inhemsk handel.
Import gör det möjligt för utländsk konkurrens att sänka priserna och utöka urvalet, till exempel tropiska frukter, för konsumenterna.
Nackdelar med internationell handel
Det enda sättet att öka exporten är att göra handeln lättare i allmänhet. Detta gör regeringarna genom att sänka tullar och andra hinder för import. Det minskar arbetstillfällen i inhemska industrier som inte kan konkurrera på global nivå. Det leder också till outsourcing av arbetstillfällen, vilket är när företag flyttar callcenter, teknikkontor och tillverkning till länder med lägre levnadsomkostnader.
Länder med traditionella ekonomier kan förlora sin lokala jordbruksbas när utvecklade ekonomier subventionerar deras jordbruksindustri. Både USA och EU gör detta, vilket underminerar priserna för de lokala jordbrukarna i andra länder.
USA:s internationella handel
Under 2019 uppgick USA:s export till 2,5 biljoner dollar, vilket bidrog med 11,7 % till bruttonationalprodukten. Det mesta av de tillverkade varor som USA:s ekonomi producerar är för intern konsumtion och exporteras inte. Tjänster utgör också en stor del av ekonomin, och dessa är svårare att exportera. BNP-komponenterna delas vanligtvis in i fyra huvudkategorier: personlig konsumtion, företagsinvesteringar, offentliga utgifter och nettoexport.
Trots allt det som produceras importerar USA mer än det exporterar. Under 2019 uppgick importen till 3,1 biljoner dollar. Det mesta av detta var kapitalvaror (datorer) och konsumtionsvaror (mobiltelefoner). Den inhemska skifferoljeproduktionen har också minskat importen av olja och oljeprodukter. Även om amerikanerna gynnas av importen dras den av från BNP.
Handelsunderskott
USA har ett handelsunderskott. När man jämför USA:s import- och exportkomponenter för 2019 blir summan ett handelsunderskott på mer än 480 miljarder dollar.
Och även om underskottet inte är rekordhögt har det ökat de senaste åren, trots det handelskrig som inleddes av president Donald Trump i mars 2018. Trumps protektionistiska åtgärder innefattade en 25-procentig tull på stålimporter och en 10-procentig tull på aluminium. Kina, EU, Mexiko och Kanada meddelade vedergällningstullar, vilket skadade USA.USA:s export, och en överenskommelse nåddes om att ta bort de kanadensiska och mexikanska tullarna i maj 2019. Tullarna pressade aktiemarknaden och minskade enligt National Bureau of Economic Research den amerikanska investeringstillväxten med nästan 2 % i slutet av 2020.
USA:s handelsavtal
Länder som vill öka den internationella handeln strävar efter att förhandla fram frihandelsavtal. Det nordamerikanska frihandelsavtalet (Nafta) mellan USA, Kanada och Mexiko är ett av de största frihandelsavtalen. Handeln mellan de tre länderna uppgick 2018 till totalt 1,2 biljoner dollar. När man beaktar dess historia och syfte överväger Naftas fördelar vida dess nackdelar.
Den 30 november 2018 beslutade USA, Mexikanska och kanadensiska ledare undertecknade avtalet mellan USA, Mexiko och Kanada (United States-Mexico-Canada Agreement, USMCA), som uppdaterade Nafta på områden som digital handel och immateriella rättigheter.
Partnerskapet Trans-Pacific Partnership (TPP) förhandlades fram mellan USA och elva andra länder, som alla gränsar till Stilla havet, och syftade till att förbättra handeln och investeringarna mellan TPP:s partnerländer. De länder som ingick i TPP var Australien, Brunei, Chile, Japan, Malaysia, Mexiko, Kanada, Kanada, Mexiko, Nya Zeeland, Peru, Singapore och Vietnam. TPP innehöll nya handelskrav som rörde förenlighet mellan regleringar och stöd till småföretag. Men trots att det undertecknades av alla 12 länder 2016 drog president Trump tillbaka USA från avtalet i januari 2017. Den 8 mars 2018 undertecknade de övriga 11 TPP-länderna ett ändrat avtal för att hålla avtalet intakt utan USA.
Separat skulle det transatlantiska handels- och investeringspartnerskapet ha knutit samman USA och Europeiska unionen (EU), två av världens största ekonomier. Det skulle ha ökat handeln genom att ta bort alla tullar mellan de två enheterna. Precis som med TPP föredrog dock Trump-administrationen inte avtalet lika mycket som Obama-administrationen. Förhandlingarna gick i stå och EU förklarade samtalen föråldrade 2019.
USA har många andra regionala handelsavtal och bilaterala handelsavtal med specifika länder. Landet deltog också i det viktigaste multilaterala handelsavtalet, Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT). Även om GATT tekniskt sett är nedlagt lever dess bestämmelser vidare i Världshandelsorganisationen.