Instinkt

Bedömning | Biopsykologi | Jämförande | Kognitiv | Utveckling | Språk | Individuella skillnader | Personlighet | Filosofi | Social |
Metoder | Statistik | Klinisk | Pedagogisk | Utbildning | Industrial |Professional items |World psychology |

Djur – Djuretologi – Jämförande psykologi – Djurmodeller – Översikt -Index

Instinkt är en hypotetisk konstruktion som förklarar förekomsten av instinktiva beteenden.

Uttrycket ”instinkt” inom psykologin användes för första gången på 1870-talet av Wilhelm Wundt. I slutet av 1800-talet ansågs de flesta upprepade beteenden vara instinktiva. I en genomgång av litteraturen på den tiden skrev en forskare upp 4 000 mänskliga ”instinkter”, efter att ha tillämpat denna etikett på alla beteenden som var repetitiva. I takt med att forskningen blev mer rigorös och termerna bättre definierade blev instinkt som förklaring till mänskligt beteende mindre vanligt. Vid en konferens 1960, som leddes av Frank Beach, en pionjär inom den jämförande psykologin, och där kändisar inom området deltog, begränsades begreppet i sin tillämpning. Under 60- och 70-talen innehöll läroböcker fortfarande en viss diskussion om instinkter med hänvisning till mänskligt beteende. År 2000 visade en undersökning av de tolv mest sålda läroböckerna i introduktionspsykologi endast en hänvisning till instinkter, och det var med avseende på Sigmund Freuds hänvisning till ”id”-instinkterna. I denna mening tycktes instinkter ha blivit betraktade som alltmer överflödiga när det gäller att försöka förstå mänskligt psykologiskt beteende.

En del freudianska psykoanalytiker har behållit termen instinkt för att hänvisa till mänskliga motivationskrafter (såsom sex och aggression), som ibland representeras som Eros – livsinstinkt och Thanatos – dödsinstinkt. Denna användning av termen motivationskrafter har ersatts av termen drifter för att korrigera det ursprungliga felet i översättningen av |Freuds verk.

Psykologen Abraham Maslow hävdade att människan inte längre har några instinkter eftersom vi har förmågan att åsidosätta dem i vissa situationer. Han ansåg att det som kallas instinkt ofta är oprecist definierat och i själva verket är liktydigt med starka drivkrafter. För Maslow är en instinkt något som inte kan åsidosättas, och därför, även om termen kan ha tillämpats på människor i det förflutna, gör den det inte längre.

Boken Instinct (1961) fastställde ett antal kriterier som skiljer instinktiva från andra typer av beteenden. För att betraktas som instinktivt måste ett beteende: a) vara automatiskt, b) vara oemotståndligt, c) inträffa vid någon punkt i utvecklingen, d) utlösas av någon händelse i miljön, e) förekomma hos alla medlemmar av arten, f) vara oföränderligt och g) styra ett beteende för vilket organismen inte behöver någon träning (även om organismen kan dra nytta av erfarenhet och i den utsträckningen är beteendet modifierbart).

I en klassisk artikel som publicerades 1972 fördömer psykologen Richard Herrnstein Fabres åsikter om instinkt.

Inom biologin

Jean Henri Fabre, en entomolog, betraktade instinkt som varje beteende som inte krävde kognition eller medvetande för att utföras. Fabre inspirerades av sina intensiva studier av insekter, av vilka han felaktigt ansåg att vissa beteenden var fixerade och inte kunde påverkas av miljön.

Instinkt som begrepp föll i onåd på 1920-talet i och med behaviorismens framväxt och tänkare som B. F. Skinner, som hävdade att de mest betydelsefulla beteendena är inlärda. Dessa uppfattningar, liksom Fabres uppfattning att de flesta beteenden helt enkelt var reflexmässiga, visade sig också vara alltför förenklade för att redogöra för människans komplexa känslomässiga och sociala beteende.

Intresset för medfödda beteenden återuppstod på 1950-talet med Konrad Lorenz och Nikolaas Tinbergen, som gjorde åtskillnad mellan instinkt och inlärda beteenden. Vår moderna förståelse av instinktiva beteenden hos djur beror till stor del på deras arbete. Vid prägling har en fågel till exempel en känslig period under vilken den lär sig vem som är dess mamma. Konrad Lorenz hade som bekant ett avtryck av en gås på sina stövlar. Därefter följde gåsen den som bar stövlarna. Gåsens mamma var inlärd, men gåsens beteende gentemot stövlarna var instinktivt…

Se även

• Biologiskt imperativ
• Innatism
• Natur kontra fostran
• Psykologisk nativism
• Sociobiologi

v-d-e Neuroetologi
Begrepp inom neuroetologin	Förutsättning – Slumpdetektor. – Umwelt – Instinkt – Funktiondetektor – Central mönstergenerator (CPG) -NMDA-receptor – Lateral hämning – Fast handlingsmönster – Kroghs princip-Hebbianska teorin- Ljudlokalisering	Fil:Neuroetologylogo.gif
Neoetologins historia	Theodore Holmes Bullock – Walter Heiligenberg -Niko Tinbergen- Konrad Lorenz- Eric Knudsen-Donald Griffin – Donald Kennedy – Karl von Frisch – Erich von Holst – Jörg-Peter Ewert
Metoder inom neuroetologin	Helcells-patchklämma
Modellsystem inom neuroetologin	Djurens ekolokalisering – Vaggla Dance- Electric Fish – Vision in toads – Neuroethology of Frog Audition – Infrared sensing in snakes

Denna sida använder sig av Creative Commons licensierat innehåll från Wikipedia (visa författare).