Lästid: 4 minuter
Förra veckan släppte Indiens regering inflationssiffrorna för augusti månad som vi berättade om i vår rapport efter veckan. Tidigare har vi också gjort en genomgång av inflationen och dess betydelse. För att främja vårt mål att göra finansmarknaderna och ekosystemet så enkelt som möjligt tänkte vi täcka ett ämne som det inte pratas så ofta om, mest för att det missuppfattas som komplicerat. För vad det är värt så är det inte det! Låt oss försöka förstå förhållandet mellan inflation och räntor och varför du bör bry dig om deras kemi (eller bristen på den).
För att komma till förhållandet mellan dessa 2 viktiga makrovariabler, låt oss förstå inflationen kortfattat…
Inflation – en kort översikt
Inflation är, som du kanske redan vet, den hastighet med vilken priserna ökar under en viss tidsperiod. Nästa naturliga fråga är dock priser på vad? Det pris som avses här borta är genomsnittspriset på nästan alla konsumtionsvaror och tjänster. Detta inkluderar mat och dryck, kläder och skor, bränsle och ljus osv. Regeringen jämför alltså hur mycket en korg med alla dessa varor och tjänster kostade för en viss tid sedan jämfört med i dag för att komma fram till inflationstakten för den perioden. En årlig inflationstakt på 5 % innebär att om en korg med konsumtionsvaror kostade ₹100 för ett år sedan kommer samma korg att kosta ₹105 i dag. Stigande priser är också ett tecken på att efterfrågan på varor och tjänster överstiger utbudet av varor och tjänster – vilket också innebär att för mycket pengar jagar ett färre antal varor … och det orsakar en prisökning. Eftersom efterfrågan är större än utbudet har säljarna således incitament att ta ut högre priser, vilket orsakar en ökning av inflationstakten.
Okej, det var en kortfattad redogörelse för inflationen. Låt oss nu få bort en missuppfattning… inflation är inte alltid något dåligt. Faktum är att en nominell inflation (på cirka 3-5 procent) för en växande ekonomi är ett hälsosamt tecken. Det innebär att konsumenterna är villiga att spendera pengar på varor och tjänster snarare än att spara pengar. Och utgifter är viktiga för den ekonomiska tillväxten. Men för mycket inflation kan också vara mycket ödesdigert för ekonomin. För i en miljö med hög inflation minskar pengarnas värde – mätt i antalet varor och tjänster som kan köpas. För att förstå detta kan vi ta ett exempel. Låt oss säga att ett enda paket chips kostar ₹10 och om du därför har en ₹20-sedel med dig kan du köpa två paket chips. Låt oss anta att inflationstakten det året är 100 % (dvs. priserna fördubblas på ett år). Det skulle innebära att 1 paket chips kommer att kosta ₹20 om 1 år. Det året kommer du alltså bara att kunna köpa 1 paket chips (med ₹20, i stället för 2 paket som du kunde köpa året innan). Inflationen minskar alltså antalet varor och tjänster som du kan köpa över tid och mycket höga inflationsnivåer kan vara ytterst ödesdigra för ekonomin.
Inflation och räntor – kemin (eller inte)
Detta leder oss till vår huvudsakliga diskussionspunkt. Du förstår, vid det här laget vet vi att inflation är viktigt, men bara i rätt mängd. Och det är centralbankens uppgift att hålla koll på inflationen. Hur försöker den göra det? Om du inte redan har gissat det – räntor! Ett av de viktigaste verktygen som centralbankerna använder för att hålla prisnivåerna (och därmed inflationen) i schack är bland annat räntorna. Regeringen fastställer referensräntorna beroende på hur inflationen i ekonomin beter sig… Låt oss förstå hur.
Recessioner kännetecknas i första hand av sjunkande inkomster, och därmed sjunkande utgifter och investeringar, vilket i slutändan leder till sjunkande BNP-tillväxt. På grund av detta sjunker också inflationen – eftersom efterfrågan är svag. I en sådan situation är det centralbankens uppgift att ingripa för att få ekonomin på rätt köl igen. Det är då som RBI skulle besluta att sänka räntorna. Låt oss titta på hur 2 uppsättningar människor beter sig när räntorna sänks – privatpersoner som du och jag, och företag. För människor som du och jag är det mindre troligt att vi sparar när räntorna sänks. Det beror på att bankerna kommer att betala oss lägre ränta på vårt sparande än vad de tidigare gjorde. Så vi föredrar att spendera dessa pengar i stället för att spara. Dessutom kommer företag att uppmuntras att låna pengar (eftersom räntorna har sänkts) och i sin tur investera dem i sin verksamhet. När räntorna sänks ökar alltså utgifterna och investeringarna, vilket innebär att efterfrågan på varor och tjänster också ökar, vilket får inflationen att stiga till önskvärda nivåer.
Nu, låt oss säga att RBI höjer räntorna. Som privatpersoner skulle vi hellre spara pengar (eftersom avkastningen skulle bli högre) och företagen skulle hellre låta bli att låna pengar eftersom kostnaden för att låna har ökat. Detta skulle skapa en situation där utgifter, investeringar och därmed efterfrågan alla minskar. Detta skulle sänka inflationstakten.
I ett nötskal…
Därmed är inflation och räntor teoretiskt sett omvänt relaterade – det vill säga de går i motsatt riktning. När en ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur sänker centralbanker runt om i världen räntorna för att stimulera utgifter och investeringar, vilket så småningom får inflationen att stiga och det hjälper ekonomin att komma på fötter igen. Å andra sidan, när inflationen är mycket hög och ekonomin börjar bli överhettad, höjer centralbankerna räntorna för att motverka utgifter och investeringar, vilket bidrar till att sänka inflationen – vilket i sin tur kyler ner en annars överhettad ekonomi.
*****
Prenumerera på vår veckovisa marknadsanalys
3 00 000+ investerare läser vårt veckovisa nyhetsbrev för att få djupgående insikter om investeringar, de senaste uppdateringarna om marknaden och finansnyheter.