VIKTIGT: Om du inte är säker på om någon avsiktligt skadar sig själv med suicidala avsikter, läs vår guide om hur man hjälper någon som är självmordsbenägen för att få mer information om hur man kan hjälpa till med att göra den bedömningen. Den här artikeln kommer endast att behandla icke-suicidalt självskadebeteende.
Självskadebeteende – eller självskadebeteende – kan uppstå i många olika former, och i den här artikeln görs det av andra skäl än självmordsförsök.
Självskadebeteende kan bestå av något av följande beteenden:
– Riva eller slita sönder huden.
– Rista in ord eller former i huden.
– Skära, nypa eller klia huden.
– Bränna huden.
– Förhindra att sår läker.
– Dra ut hår.
– Slå eller slå på föremål tills de börjar blöda.
– Avsiktlig överdosering av mediciner utan självmordsavsikt.
Det kan vara beklämmande att upptäcka att någon du känner skadar sig själv, men det finns sätt du kan ge stöd på.
Den här guiden hjälper dig att förstå problemet och förklarar hur du kan hjälpa någon som skadar sig själv.
Varför människor skadar sig själva
Tyvärr är självskadebeteende relativt vanligt hos unga vuxna. De som ägnar sig åt självskadebeteende kan göra det av olika anledningar, bland annat:
Som du kan se varierar orsakerna, och det är viktigt att inse att självskadebeteendet vanligtvis görs som svar på någon form av ångest. Det är en copingmekanism, så när du bestämmer dig för att hjälpa till bör du fokusera på att lösa lidandet, inte på det självskadande beteendet.
Hur man hjälper någon som skadar sig själv
Om du misstänker att någon du känner skadar sig själv, lär sig Mental Health First Aid att du ska följa ALGEE-åtgärderna:
- BEDÖMNING av risken för skada: Om du möter någon som skadar sig själv, fråga om det behövs läkarvård. Om personen verkar medvetslös, förvirrad eller desorienterad, eller om personen blöder snabbt, ring 911. Ring också 911 om du hittar någon som har fått en överdos eller intagit gift.
- LYSSNA utan att döma: Om personen inte har livshotande skador kan du inleda en diskussion med honom eller henne. Förklara vilket beteende du har lagt märke till och att du är orolig för deras välbefinnande. När du pratar är det viktigt att du förblir icke-dömande. Slå inte larm eller straffa personen. Behåll ett lugnt sätt och försök hitta sätt att lindra källan till ångesten.
- Giv uppmuntran och information: Betona alltid att det är möjligt att återhämta sig. Om de vill ha eller behöver mer information om vad de går igenom kan du berätta om S.A.F.E. Alternatives (Self Abuse Finally Ends). De kan läsa resurserna på nätet på selfinjury.com eller ringa informationslinjen på 1-800-DON’T-CUT (366-8288).
- UPPMANAR till lämplig professionell hjälp: Eftersom självskadebeteende är ett symptom på ett underliggande problem är det viktigt att stödja personen i att hitta lämplig hjälp. Ofta upplever personen psykiska problem eller en psykisk sjukdom som behöver åtgärdas. Även om du vill vara övertygande ska du se till att personen fortfarande fattar sina egna beslut om hur han eller hon ska gå vidare med behandlingen. Men du kan gärna ringa läkare för att hitta en som tar emot nya patienter, följa med dem till möten, erbjuda dig att köra eller hjälpa till på liknande sätt.
- UPPMUNTA till självhjälp och andra stödstrategier: Fråga personen vad som har hjälpt honom eller henne att må bättre tidigare eller vilket stöd – oavsett om det är familj, vänner, trossamfund eller andra grupper – som har varit till nytta. Uppmuntra dem att utnyttja dessa källor till tröst och att pröva andra självhjälpsstrategier, som motion, avslappningsträning eller vad som bäst passar deras situation.