Q: Jag har ofta undrat hur Island fick sitt namn. Naturligtvis är svaret ytligt sett uppenbart, men jag undrar varför ”is” annonserades ut på framsidan på det sättet när det fanns många möjliga alternativ.
Till exempel, med tanke på öns vulkaniska ursprung, kunde den inte lika gärna ha fått namnet ”Eldlandet” (nu föreställer jag mig en helt ahistorisk debatt om landsnamn i det gamla Alþingi: Eldpartiet producerar sin bästa eldiga retorik, men det större ispartiet förblir orubbligt oförändrat i sin beslutsamhet att döpa sitt nya land till Island!).
Den avsikt som låg bakom namngivningen var kanske att avskräcka nya bosättare eftersom man ansåg att bosättningen redan var tillräckligt stor … eller kanske, vilket kan vara fallet med många länder, likt en snöboll riktad mot en ladugårdsd, kastades namnet ”Island” helt enkelt på den nyfunna ön och råkade bara fastna?
Sean, Nordirland
–
A: Som framgår av svaret på en tidigare fråga i ämnet sägs Island ha fått sitt namn av en norsk viking vid namn Hrafna-Flóki Vilgerðarson.
Enligt Landnáma (”Boken om bosättningar”) seglade Hrafna-Flóki till Island från Norge med sin familj och boskap och planerade att bosätta sig i det nya land som han hade hört så mycket om.
Han kallades Hrafna-Flóki, eller korp-Flóki, eftersom han tog med sig tre korpar på resan till Island för att hjälpa honom att hitta vägen.
Hrafna-Flóki tros ha seglat i land i Vatnsfjörðurfjorden på Barðaströnd, den södra stranden av halvön Västfjordarna, omkring år 865 e.Kr.
Antika rester av det hus som Hrafna-Flóki sägs ha byggt, Flókatóftir, finns nära piren i Brjánslækur.
Vatnsfjörður var rikt på fisk och nybyggarna var så upptagna av fisket att de glömde att göra hö till sin boskap och andra nödvändiga förberedelser inför vintern. Hrafna-Flókis djur dog till följd av detta och på våren bestämde sig bosättarna för att lämna landet.
För att ge sig av vandrade Hrafna-Flóki upp i bergen och såg att Vatnsfjörður var fylld av packis (andra källor säger att han tittade på Ísafjarðardjúp). Han gav därför landet namnet Ísland (”Island”) och det har varit känt som sådant sedan dess. Hrafna-Flóki återvände senare och blev en av Islands permanenta bosättare.
För att Hrafna-Flóki gav landet ett namn som höll, hade två andra norrländska sjöfarare också gett det ett namn.
Den första norrmannen som upptäckte landet var Naddoddur Ástvaldsson från Norge. Vid sin avresa föll snö på bergen och därför gav han landet namnet Snæland (”Snöland”).
Han följdes av den svenske vikingen Garðar Svavarsson. Efter en vinter på norra Island gav han ödmjukt landet namnet Garðarshólmur (”Garðars ö”) – efter sig själv.
Ett annat gammalt namn som har förknippats med Island är Thule, som för första gången nämns i den grekiske upptäcktsresanden Pytheas skrifter i On the Ocean om en region längst i norr. Thule kan dock även gälla Grönland, Norge, Orkneyöarna, Shetland eller Skandinavien.
Jag har hört din teori om att Island fick namnet Island för att stöta bort andra nybyggare medan Grönlands namn var avsett att locka andra nybyggare till landet tidigare. Den är intressant men jag vet inte om det ligger mycket sanning i den.
Det finns kanske inte heller mycket sanning i den officiella historien, som utmanades av konstnären och akademikern Ægir Geirdal i en artikel i Morgunblaðið år 2000.
Enligt vissa skriftliga källor bodde irländska munkar i landet innan de nordiska bosättarna kom och jagade bort dem alla.
De kallades papar och omnämns i vissa ortnamn på Island, bland annat ön Papey utanför sydöstra Island, även om det inte finns några arkeologiska belägg för att de vistades där.
Det irländska klosterhelgonet Brendan ”sjöfararen” sägs ha besökt landet på 600-talet, långt innan de nordiska bosättarna anlände, där han träffade ankariten Póll (eller Paul), som hade bott i landet i 60 år, eller så går historien.
Ægir skrev att St Brendan blev så berörd av att träffa Póll på påsksöndagen och höra hans berättelser om det vackra landet att han föll på knä, förklarade landet heligt och uppkallade det efter sin herre och frälsare Jesus, eller Ís(s)u på gammal gaeliska.
För att stödja denna teori förklarar Ægir att på många andra språk, som franska och tyska, har namnet på Island inte något att göra med is och kyla utan heter Islande och Island (till skillnad från Pays de Glace och Eisland).
Detta beror på att irländska munkar var de främsta akademikerna och lärarna vid kungarnas hov på det europeiska fastlandet under de första århundradena efter det att nordborna bosatte sig på Island, resonerar Ægir.
Som ett bidrag till namndebatten utlyste Promote Iceland i fjol en tävling för att döpa om Island som en del av den senaste turistmarknadsföringskampanjen Inspired by Iceland.
I motsats till ett utbrett missförstånd i utländska medier är tävlingen bara för skojs skull och kommer inte att resultera i att landet faktiskt döps om.
Tävlingen är snarare tänkt att uppmuntra turister att sammanfatta sina intryck av landet i ett ord eller en mening och lägga upp sina namnförslag på webbplatsen Inspired by Iceland tillsammans med historierna bakom dem.
Förslagen har strömmat in, bland annat Wonder Land, Endless Night Land, Best Country to Grow a Beard Land och Awesome Jumper Land och jag tror att jag har sett ditt förslag Fireland där också. Men ingen har föreslagit Jesus-land, så vitt jag vet.
ESA