Hantering av jordnötsallergier

Det råder stor förvirring och många spekulationer om vad som orsakar matallergier. Ett nyligen publicerat inlägg här på PeanutAllergyFacts.org tog faktiskt upp den här frågan, som en del av en övergripande titt på varför det har skett en ökning av matallergier. En rapport som nyligen släpptes av National Academies of Science med titeln Finding a Path to Safety in Food Allergy Assessment of the Global Burden, Causes, Prevention, Management, and Public Policy ifrågasätter vad vi tror att vi vet om matallergier. När det gäller varför födoämnesallergier utvecklas säger rapportförfattarna att de bidragande faktorerna är dåligt kända. Rapporten listar de vanligaste hypoteserna för varför individer utvecklar livsmedelsallergier enligt följande: (1) mikrobiell hypotes, (2) hypotesen om undvikande av allergen, (3) hypotesen om dubbel allergenexponering, (4) hypotesen om näringsmässig immunmodulering och (5) andra hypoteser.

Här följer en mycket kort introduktion till varje hypotes:

  1. Mikrobiell hypotes – Inkluderar ”hygienhypotesen” och ”hypotesen om de gamla vännerna”, som antyder att en mängd miljöfaktorer påverkar vårt mikrobiom (alla mikrober som lever på och i våra kroppar) och att dessa mikrober interagerar med vårt immunförsvar på positiva (eller negativa) sätt. Förändringar i mikrobiomet kan bidra till utvecklingen av födoämnesallergier.
  2. Hypotesen om undvikande av allergiframkallande ämnen – föreslår att undvikande av potentiella allergiframkallande ämnen under prenatala och tidiga spädbarnsperioder skulle kunna förebygga allergier. Eftersom bevisen inte stöder undvikande som ett sätt att förebygga födoämnesallergi rekommenderas detta inte längre.
  3. Hypotesen om dubbel allergenexponering – Föreslår att allergisk sensibilisering mot livsmedel kan ske genom hudexponering för allergiframkallande proteiner, särskilt när huden är trasig (som vid eksem). Vidare hävdar hypotesen att när proteiner introduceras oralt, genom att äta potentiellt allergiframkallande livsmedel, innan denna sensibilisering sker genom huden, undviks allergi och långsiktig tolerans uppstår. Detta har nu bevisats för jordnötter i LEAP-studien.
  4. Hypotesen om näringsmässig immunmodulering – Denna hypotes innebär att inte bara livsmedelsallergenerna utan även andra beståndsdelar som påverkar immunförsvaret spelar en roll i utvecklingen av livsmedelsallergier. Till exempel kan D-vitamin, fettsyror och folat spela en roll i utvecklingen av livsmedelsallergi.
  5. Andra hypoteser – I pågående forskning undersöks fetma och diabetess roll i utvecklingen av livsmedelsallergier eftersom de också har ökat samtidigt som livsmedelsallergier. Likaså finns det vissa som menar att ökad konsumtion av bearbetade livsmedel eller livsmedelstillsatser, genetiskt modifierade livsmedel och att äta mer snabbmat orsakar matallergier. Inga studier har dock visat att det finns ett orsakssamband inom något av dessa områden.

Andra obevisade bidragande orsaker till födoämnesallergi är bland annat vaccinationer. Det finns ingen forskning som stöder ett orsakssamband mellan vaccinationer och jordnötsallergi. Children’s Hospital of Philadelphia (CHOP) anger faktiskt uttryckligen på sin webbplats Vaccination Education Center att jordnötsolja, som vissa personer antyder, inte används som en del av vaccinationer.

För det sista är det viktigt att notera att genetik sannolikt också spelar en roll i utvecklingen av matallergi. Oavsett om det rör sig om ett fristående anlag för allergi eller en fråga om att genuttrycket påverkas av miljöfaktorer, fortsätter forskarna att försöka förstå hur individers gener påverkar födoämnesallergier. Det finns många okända frågor om hur och varför födoämnesallergier utvecklas. Forskarna kan inte svara definitivt på den frågan.

Men det betyder inte att vi inte ska göra någonting. Faktum är att de nya rekommendationerna om tidig introduktion av jordnötsprodukter för att förebygga jordnötsallergier är en spännande utveckling som bygger på rigorös forskning. För att citera Matt Greenhawt, MPH, MD, barnallergolog och forskare vid Colorado Children’s Hospital, i en intervju nyligen: ”Vi vet att dessa barn med svårt eksem och eller äggallergi hade cirka 80 procents minskad chans att utveckla jordnötsallergi om jordnöt introducerades mellan fyra och elva månader i livet. Det är en hel generation av barn som aldrig behöver utveckla denna allergi.”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.