Den gråkronade tranen har en häckningsuppvisning som innefattar dans, bugning och hoppning. Den har ett bultande rop som innefattar uppblåsning av den röda gulsäcken. Den har också ett tutande ljud som skiljer sig ganska mycket från andra tranaarters trumpetande. Båda könen dansar, och omyndiga fåglar ansluter sig till de vuxna. Dansen är en integrerad del av uppvaktningen, men kan också ske när som helst under året.
Flockar på 30-150 fåglar är inte ovanliga.
Diet och utfodringRedigera
Dessa tranor är allätare och äter växter, frön, sädesslag, insekter, grodor, maskar, ormar, ormar, småfiskar och ägg från vattenlevande djur. Genom att stampa med fötterna när de går spolar de upp insekter som snabbt fångas och äts. Fåglarna umgås också med betande växtätare och drar nytta av sin förmåga att ta bytesdjur som störs av antiloper och gaseller. De tillbringar hela dagen med att leta efter mat. På natten tillbringar den krönta tranan sin tid i träden för att sova och vila.
HäckningEdit
Gråkronade tranor tidsbestämmer sin häckningssäsong kring regnperioden, även om effekten varierar geografiskt. I Östafrika häckar arten året runt, men mest frekvent under de torrare perioderna, medan häckningssäsongen i södra Afrika är tidsbestämd för att sammanfalla med regnen. Under häckningssäsongen bygger tranpar ett stort bo, en plattform av gräs och andra växter i hög våtmarksvegetation. Den gråkronade tranan lägger en kull med 2-5 glansiga, smutsvita ägg, som båda könen ruvar i 28-31 dagar. Ungarna är prekociala, kan springa så snart de kläcks och flyger ut efter 56-100 dagar. När de är fullvuxna och självständiga skiljer sig kycklingar av olika kön från sina föräldrar för att bilda en egen familj. Gråkronade tranor har setts samlas i stort antal i en ceremoni som liknar ett bröllop när två kycklingar gifts bort. Det nya paret dansar en stund innan de flyger iväg tillsammans för att starta en ny familj.