Frågor och svar om autism: Vad är tillämpad beteendeanalys?

Autism Q & A: Vad är tillämpad beteendeanalys?

av Dawn Hendricks, Ph.D., Susan Palko, M.Ed. och Adam Dreyfus, MA, BCBA

Applied Behavior Analysis (ABA) är ett vetenskapligt sätt att förstå beteende. ABA hänvisar till en uppsättning principer som fokuserar på hur beteenden förändras eller påverkas av miljön samt hur inlärning sker. Begreppet beteende avser färdigheter och handlingar som behövs för att prata, leka och leva. Även om dessa principer påverkar alla varje dag kan de tillämpas systematiskt genom interventioner för att hjälpa individer att lära sig och tillämpa nya färdigheter i sitt dagliga liv.

ABA kräver genomförande av etablerade principer för inlärning, beteendestrategier och miljöförändringar för att förbättra och lära ut nya beteenden. I praktiken måste genomförandet vara systematiskt så att lärarna kan identifiera hur beteendet kan ändras och förstå hur inlärningen har skett. Det yttersta målet med ABA är att etablera och förbättra socialt viktiga beteenden. Sådana beteenden kan innefatta akademiska, sociala, kommunikativa och dagliga färdigheter; i huvudsak alla färdigheter som ökar individens oberoende och/eller livskvalitet.

Fråga: Hur används principer och metoder för tillämpad beteendeanalys?

Svar: Principerna och metoderna för ABA kan användas för att stödja individer på minst fem sätt.

  • ABA kan användas för att öka beteenden, t.ex. att lyssna på en talare eller hälsa på en kamrat.
  • Principerna och metoderna kan användas för att lära en elev nya färdigheter, till exempel att använda en sked och lära sig addition.
  • ABA kan användas för att bibehålla beteenden, till exempel att läsa synord som man lärt sig tidigare.
  • ABA:s principer och metoder kan användas för att hjälpa en elev att generalisera eller överföra ett beteende från en situation eller ett svar till en annan. Till exempel kan en elev lära sig att generalisera att slutföra uppgifter i resursrummet till att slutföra dem i det allmänna klassrummet.
  • ABA kan användas för att minska störande eller utmanande beteenden.

Förståelsen av vad som menas med ABA ökar om varje term definieras individuellt: Tillämpad, beteende och analys.

Fråga: Vad betyder ordet ”tillämpad”?

Svar: ABA-interventioner handlar om beteenden av påvisad social betydelse – beteenden som är viktiga! När lärare tillämpar ABA-interventioner riktar de in sig på beteenden som är viktiga för personen. Att lära sig att korsa en gata på ett säkert sätt kan till exempel vara viktigt för en person som har ett nytt jobb i staden, medan att lära sig att beställa lunch i cafeterian kan vara viktigt för någon annan. Det utbud av beteendeproblem som ABA behandlar är brett och djupt.

Följande lista illustrerar omfattningen av möjliga beteenden:

  • Lärande av sociala färdigheter,
  • Generalisering av läsning av synord i olika texter,
  • Lärande av färdigheter för toalettbesök,
  • Lärande av lämpligt beteende i pausrummet,
  • Lär ut rutin vid sänggåendet,
  • Ökat antal önskade föremål,
  • Generalisering av konversationsfärdigheter för kollegor på arbetsplatsen, och
  • Lär ut hur man åker buss.

Fråga: Vad betyder ordet ”beteende”?

Svar: För att För att förstå ABA är det viktigt att förstå vad som menas med beteende. Beteende är allt som en person gör. Beteende är mätbart och observerbart. Ofta tänker man på beteende i negativa termer, till exempel att skrika eller slå. Beteende gäller dock alla slags positiva handlingar och färdigheter också, till exempel att hälsa på en kamrat, utföra ett matematiskt problem, skriva under ett brev, ställa en fråga och så vidare.

När beteende diskuteras i samband med ABA, betraktas det i allmänhet i tre olika sammanhang.

  • Beteenden som ska bibehållas över tid, till exempel ett barn som har lärt sig att borsta tänderna eller en tonåring som har lärt sig att hantera ett checkhäfte.
  • Beteenden som ska ökas. För den person som inte kan begära något att äta eller interagera med en kamrat är det viktigt att lära ut dessa färdigheter.
  • beteenden som måste minskas. Det är uppenbart att en förälder vill se ett barn tillbringa mindre tid med att skrika eller få ett raseriutbrott, i det här fallet skulle föräldern också vilja se positiva beteenden öka, till exempel att kommunicera eller be om hjälp.

Fråga: Vad betyder ordet ”analys”?

Svar: Genom att använda tydliga definitioner av beteende och systematiskt tillhandahållande av interventioner kan tillförlitliga samband mellan interventioner och beteende fastställas. Det finns också ett behov av en tillförlitlig insamling av data samt analys av dessa data för att avgöra om beteenden förändras. Genom analys kan lärarna avgöra om beteendena ökar eller minskar, samt hur snabbt förändringen sker. Detta gör det möjligt att fatta objektiva beslut om framtida insatser. Följande komponenter behövs för att säkerställa att analysen kan genomföras:

  • Specifika interventionsmål och målsättningar,
  • En väldefinierad plan inklusive de strategier som används för att uppnå målen,
  • Löpande datainsamling för att visa att interventionen faktiskt var ansvarig för beteendevinsterna, och
  • En plan för att säkerställa att behandlingsvinsterna generaliseras och bibehålls.

Fråga: Vad är de grundläggande principerna för ABA?

Svar: De grundläggande principerna för ABA består av miljövariabler som påverkar beteendet. Dessa variabler är antecedenter och konsekvenser. Förut är händelser som inträffar precis före beteendet, och en konsekvens är den händelse som följer efter beteendet. I följande figur visas konsekvenserna av en beteendeförändring och ges ett exempel. Det är genom systematisk tillämpning av antecedenter och konsekvenser som målbeteendet kommer att bibehållas, öka eller minska – det är så inlärning kommer att ske!

En omfattande ABA-plan måste ta upp alla komponentområden: antecedent, beteende och konsekvens.

Fråga: Hur kan antecedenten användas för att påverka beteendet?

Svar: Det finns alltid en föregångare till ett beteende, oavsett om det är ett positivt beteende som ska ökas eller ett negativt beteende som ska minskas. Det är viktigt att förstå antecedenterna eftersom de hjälper eleven att veta vad han eller hon ska göra. När John, en 16-åring med ASD, till exempel får se en bild på familjens skåpbil vet han att han ska ta på sig skorna och sätta sig i bilen.

Det finns många sätt att förändra antecedenten för att påverka inlärningen. Det viktigaste sättet att rikta in sig på antecedenter är att direkt anpassa undervisningen och elevens uppgifter så att eleven kommer att lyckas. Till exempel har Ty svårt att svara på meningar med flera ord, så instruktioner med ett ord kommer att användas i stället för meningar. James blir överväldigad när han inte vet vad han ska göra i sin läsuppgift. Därför presenteras anvisningar för honom med hjälp av bildkort.

Miljön eller undervisningsmaterialet kan också ändras när man beaktar antecedenter. Detta handlar om omständigheter som skapar förutsättningar för ett beteende. Följande exempel illustrerar hur man genom att manipulera miljön och/eller undervisningsmaterialet kan förändra ett beteende.

  • Jake har svårt att slutföra en skrivuppgift i en samarbetsgrupp, så han sätts i par med en kamrat i stället för med en grupp av sina kamrater.
  • Joni har svårt med matematik; därför slutför hon sina matematikuppgifter på morgonen när hon är som bäst.
  • När Skyler arbetar med läsförståelse ombeds hon att matcha en bild med den mening hon just läst; hennes kamrater ombeds att svara på en flervalsfråga.

Fråga: Hur kan konsekvenser användas för att påverka beteendet?

Svar: Hur beteendet påverkas av de konsekvenser som följer är en avgörande faktor i alla aspekter av ABA. Det finns begränsningar för vad som kan ändras innan ett beteende inträffar, men den största kontrollen som lärare har är över hur de reagerar på ett beteende. Är uppmärksamhet konsekvensen? Är beröm en konsekvens? Får personen tillåtelse att ”ta sig ur” en aktivitet?

Den mest effektiva konsekvensen är användningen av förstärkning för att förstärka lämpliga beteenden. Begreppet förstärkning antas ofta avse saker som en person tycker om att göra eller ett föredraget föremål. Inom ABA går förstärkning dock längre än så. Förstärkning definieras som något som, när det ges efter ett beteende, ökar den framtida frekvensen av det beteendet. Med andra ord måste förstärkning leda till en beteendeförändring!

ABA delar upp förstärkning i positiv och negativ förstärkning. Positiv förstärkning definieras som en händelse där tillägget av något som personen gillar (beröm, pengar, mat eller leksaker) ökar frekvensen av målbeteendet i framtiden. Till exempel delar Joey sin leksak med sin lillebror och hans mamma berättar för honom hur snäll han är och ger honom en godbit. I framtiden delar Joey sin leksak med sin lillebror oftare.

Negativ förstärkning definieras som avlägsnande av något aversivt eller ”negativt” för att öka den framtida frekvensen av det beteendet. Exempelvis ger fröken Wiley läxor varje dag, men i går lämnade alla elever in sina läxor i tid, så fröken Wiley ger inte läxor i dag. I det här fallet togs den negativa händelsen med dagliga läxor bort för att förstärka att eleverna lämnar in sina läxor. Är det troligt att fröken Wileys klass kommer att lämna in sina läxor oftare nu?

En annan konsekvens är bestraffning. Bestraffning är att ge något efter ett beteende som minskar frekvensen av målbeteendet i framtiden. Straff rekommenderas inte eftersom det ofta har en negativ inverkan på individen och ger förändringar som inte är långvariga. I vissa fall, när man använder bestraffning för att minska framtida förekomster av ett beteende, läggs något till som är avskräckande eller obehagligt, t.ex. skrikande eller socialt ogillande. Många av oss har varit utsatta för denna form av bestraffning. Exempel på detta är en verbal tillrättavisning eller en fortkörningsböter. Andra bestraffningar kan innebära att man tar bort eller tar bort något som man tycker om för att minska framtida beteenden. Förlust av datortid och utegångsförbud under helgen är två exempel på denna typ av bestraffning.

Fråga: Vem kan dra nytta av ABA?

Svar: Vem kan dra nytta av ABA? ABA-principerna finns dagligen i alla våra liv. Beteenden formas eller förändras utifrån de antecedenter och konsekvenser som en person möter. Om till exempel en skällande hund håller någon i grannskapet vaken på natten kommer personen troligen att lära sig att stänga fönstret innan han eller hon går och lägger sig. Detta är ett exempel på en antecedent som påverkade beteendet. Om en anställd får en bonus på jobbet för att han eller hon gör ett bra jobb är det troligt att han eller hon arbetar hårdare. Detta är ett exempel på hur en konsekvens kan forma beteendet. Miljövariabler som dessa är ständigt på spel och påverkar ofta inlärning och beteende.

Fråga: Var och av vem används ABA?

Svar: De interventioner som har utvecklats med hjälp av ABA-principerna används i alla delar av livet och i alla yrken. Olika typer av människor använder ABA i sina arbeten och i sina liv. Föräldrar, lärare, psykologer, chefer och ett stort antal andra använder dessa principer inom utbildning, viktminskning, djurträning, gerontologi, industrisäkerhet, reklam, medicinska förfaranden, marknadsföring, bilsäkerhet, sport och en mängd andra områden och verksamheter. Tillämpad beteendeanalys används i både allmänna och särskilda undervisningslokaler. Lärare använder till exempel ABA för att hantera klassrummets beteende, lära gruppen läsfärdigheter och hjälpa klassen att memorera multiplikationsfakta.

Dessa principer har också studerats och utvecklats för att användas med särskilda populationer av individer under de senaste åren, inklusive personer med ASD. ABA-tekniker kan vara särskilt användbara för att lära ut beteenden till barn med ASD som annars kanske inte ”lär sig” dessa beteenden på egen hand lika snabbt som andra barn. En mängd olika ABA-tekniker har utvecklats för att bygga upp användbara färdigheter hos elever i alla åldrar. Dessa tekniker kan användas både i strukturerade situationer, t.ex. formell undervisning i klassrummen, och i mer naturliga vardagssituationer, t.ex. vid lek eller måltider. De används för att utveckla grundläggande färdigheter som att uppmärksamma, lyssna och imitera samt komplexa färdigheter som att läsa, samtala och ta andras perspektiv.

Fråga: Vad är några av de undervisningsstrategier som används inom ABA?

Svar: Lärare, föräldrar och beteendespecialister har många verktyg i sina verktygslådor. ABA omfattar många strategier och förfaranden som kan vara till hjälp. Några av de mest använda är uppmaning, formning, uppgiftsanalys, funktionell beteendeanalys/bedömning, antecedentinterventioner och funktionell kommunikationsträning. Besök VCU-ACE:s webbplats för ytterligare resurser om undervisningsstrategier: www.vcuautismcenter.org

Fråga: Är diskret träning samma sak som ABA?

Svar: Det råder förvirring kring begreppen Discrete Trial Training (DTT) och ABA. DTT är ett av många undervisningsförfaranden som används inom ABA. Dessa termer är dock INTE synonyma. I stället är DTT en undervisningsstrategi som bygger på ABA:s principer och som fokuserar på förvärv av färdigheter och är användbar när man lär ut tidiga inlärningsfärdigheter, t.ex. receptiva instruktioner eller imitation, eller när inläraren behöver färdigheter som bryts ner i små, inlärningsbara delar.

Det finns fyra huvudkomponenter i diskret prövningsträning: instruktion, respons, konsekvens och intervallet mellan prövningarna. Först ger läraren en instruktion. För det andra svarar eleven. Om det är en ny färdighet kan läraren ge en uppmaning mellan instruktionen och svaret för att hjälpa eleven att svara korrekt. Elevens svar bedöms som korrekt eller felaktigt och utifrån detta beslut ges en konsekvens. Om svaret är korrekt ges positiv förstärkning. Om svaret är felaktigt ger läraren ett korrigeringsförfarande. Detta avslutar det diskreta inlärningsförsöket och läraren väntar sedan under en bestämd tidsperiod (t.ex. 5 sekunder) innan han eller hon fortsätter med nästa försök. Om läraren behöver utforma ett inlärningsprogram som bryter ner varje komponent i så enkla termer som möjligt och planerar att lära ut varje moment individuellt, kan han eller hon välja att använda sig av diskret försöksutbildning.

Sammanfattning

Använd beteendeanalys är en vetenskap där interventioner tas från befintlig forskning och tillämpas för att förbättra beteendet på socialt betydelsefulla sätt. ABA är ett sätt att närma sig beteende som maximerar positiva resultat. Enkelt uttryckt kräver ABA att man konstruerar interventionsstrategier som definierar de antecedenter och konsekvenser som kommer att resultera i en ökning av positiva färdigheter och en minskning av problembeteenden. Beslut om interventionens effektivitet baseras på insamlade data. Baserat på dataanalysen kan föräldern eller interventionisten välja att fortsätta med interventionen eller ändra interventionen för att ge positiva resultat för individen.

Catania, C. (2007) Learning, Fourth Interim Edition. Cornwall-on-Hudson, NY: Sloan Publishing
Cooper, J., Heron, T., & Heward, W. (2007) Applied Behavior Analysis, Second Edition. Upper Saddle River, NJ: Pearson Prentice Hall.
Lovaas, O. I. (1987). Beteendebehandling och normal pedagogisk och intellektuell funktion hos unga autistiska barn. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 55(1), 3-9.
Simpson, R. L. (1999). Tidiga insatser för barn med autism: The search for best practices. Journal of the Association for Persons with Severe Handicaps, 24, 218-221.
Simpson, R. L. (2001). ABA och elever med autismspektrumstörningar: Frågor och överväganden för effektiv praxis. Focus on Autism and Other Developmental Disabilities, 16(2), 68-71.

Besök VCU-ACE online för ytterligare resurser! http://www.vcuautismcenter.org/index.cfm

Medarbetare i detta nummer: Dawn Hendricks, Ph.D., Susan Palko, M.Ed., & Adam Dreyfus, MA, BCBA.

Redaktör: Becky Boswell, MBA

Informationen i denna FAQ (Frequently Asked Questions) kommer från Virginia Commonwealth University’s Autism Center for Excellence (VCU-ACE), som finansieras av Virginia State Department of Education (Grant # 881-61172-H027A100107). Virginia Commonwealth University är en institution för lika möjligheter och positiv särbehandling som ger tillgång till utbildning och anställning utan hänsyn till ålder, ras, hudfärg, nationellt ursprung, kön, religion, sexuell läggning, veteranstatus, politisk tillhörighet eller funktionshinder. Om särskilda anpassningar eller språköversättning behövs kontakta Voice (804) 828-1851 | TTY (804) 828-2494. För ytterligare information om ACE, kontakta: .

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.