Förväntningseffekt Definition
En förväntanseffekt inträffar när en felaktig tro som innehas av en person, uppfattaren, om en annan person, målet, leder till att uppfattaren agerar på ett sådant sätt att det förväntade beteendet framkallas från målet. Om Mary till exempel får höra att en ny medarbetare, John, var ovänlig, kan hon agera mer reserverat i hans närhet, avstå från att inleda samtal med honom och inte inkludera honom i aktiviteter. John kan då reagera på Marys reserverade beteende genom att inte heller inleda samtal eller aktiviteter med henne, vilket bekräftar hennes förväntningar om att han är ovänlig. Förväntningseffekter är således en underkategori av självuppfyllande profetior som uppstår i ett interpersonellt sammanhang.
Förväntningseffekt Bakgrund
Självuppfyllande profetior har länge uppmärksammats och studerats av samhällsvetare. Bankkonkurser under den stora depressionen erbjuds ofta som ett klassiskt exempel: Ett felaktigt rykte cirkulerade om att en bank var på väg att gå i konkurs. Detta skulle leda till en strömning till banken, där kunderna skyndade sig att ta ut sina pengar innan banken fick slut på pengar. Banker har naturligtvis inte tillräckligt med kontanter för att täcka alla sina insättningar, så en strömning mot banken skulle till slut tvinga den att gå i konkurs, ett offer för kundernas falska förväntningar.
Forskningen om förväntanseffekter började med Robert Rosenthals arbete, som tittade på experimenterande personers förväntningar. Rosenthal visade att experimentatorer ibland kan få sina resultat delvis på grund av att deras förväntningar ledde till att de behandlade sina experimentdeltagare på ett partiskt sätt, vilket framkallade det antagna beteendet. Detta arbete ledde till den slutgiltiga insikten att forskare måste utforma sina studier så att de förhindrar experimentatörernas förväntningseffekter. Lyckligtvis finns det en enkel lösning på detta problem: Om studier genomförs där försöksledarna är blinda för deltagarnas experimentella villkor (dvs. om de inte vet vilka deltagare som ingår i försöks- respektive kontrollgrupperna) är det omöjligt för dem att påverka deltagarnas svar. Den dubbelblinda experimentella utformningen förblir idag den gyllene standarden inom forskningen.
Forskningen om förväntanseffekter vände sig sedan till andra interpersonella sammanhang. Den klassiska studien Pygmalion in the Classroom visade att elever vars lärare fick veta att de var akademiska blomstrare (men som i själva verket bara slumpmässigt hade märkts som sådana) uppvisade betydande vinster i IQ under skolåret jämfört med elever som inte hade märkts som akademiska blomstrare.
Aktuell forskning om förväntningseffekter
Aktuell forskning om förväntningseffekter har gått bortom att bara påvisa att de förekommer och har identifierat och förstått de teoretiska och metodiska variabler som modererar förväntningseffekter.
Med andra ord, för vilka typer av människor och i vilka typer av situationer är det mer sannolikt att förväntanseffekter uppstår?
Forskning som undersöker dessa frågor visar att även om det finns individuella skillnader som modererar förväntanseffekter, till exempel självkänsla, kön och kognitiv styvhet, så tycks situationella faktorer, till exempel den relativa makten mellan den som uppfattar och den som är måltavla, och hur länge de har känt varandra, vara viktigare prediktorer av förväntanseffekter. Det är mer sannolikt att en förväntanseffekt uppstår när den som uppfattar har större makt än målet (t.ex. i en relation mellan lärare och elev) och när den som uppfattar och målet inte tidigare har varit bekanta med varandra. Ju längre individerna känner varandra, desto mindre sannolikt är det att uppfattade personer antingen bildar eller påverkas av felaktiga förväntningar.
I samband med detta har en stor del av den senaste forskningen på detta område ägnats åt frågan om att fastställa hur kraftfulla förväntningseffekter är i naturligt förekommande sammanhang till skillnad från i laboratoriet. Laboratorieexperiment ger vanligen förväntningseffekter av större omfattning. I den verkliga världen verkar noggrannhetseffekter (dvs. när de förväntningar som bildas av den som uppfattar återspeglar målets faktiska förmågor eller egenskaper) vara vanligare än förväntningseffekter, som uppträder mer sällan eller tenderar att vara mindre omfattande.
En annan viktig fråga på detta område gäller förmedlingen av förväntningseffekter; med andra ord, vilka är de beteenden genom vilka den som uppfattar förväntningar kommuniceras till målet? Även om de specifika medierande beteendena beror på interaktionens sammanhang kan de allra flesta klassificeras som tillhörande dimensionerna affekt eller ansträngning. Affekt avser det socioemotionella klimat som skapas av den som uppfattar, och det handlar främst om ickeverbala signaler som förknippas med värme och vänlighet. En lärare som har höga förväntningar på en elev kommer alltså att le mer, använda ett vänligare tonfall och ha mer ögonkontakt med eleven. Ansträngning avser främst frekvensen och intensiteten i interaktionerna mellan den som uppfattar och målet. En lärare med positiva förväntningar på en elev kommer till exempel att försöka lära ut mer material och svårare material till den eleven, ställa fler frågor och tillbringa mer tid med att prata med eleven.
Förväntningseffekter Betydelse
Då felaktiga förväntningar kan ha så allvarliga förgreningar, förblir detta ett ämne för socialpsykologisk forskning med stor betydelse inom både metodologiska och verkliga områden. Till exempel har vetskapen om att experimentatörers förväntningar oavsiktligt kan snedvrida deras resultat lett till stora förbättringar av hur forskare utformar och genomför experiment, såväl inom psykologi som inom andra områden, t.ex. medicin.
Att förstå den roll som andras förväntningar på en person kan spela när det gäller att bestämma en persons utfall i livet är av större social betydelse, allt från så triviala händelser som huruvida han eller hon kommer överens med en ny arbetskamrat till frågor av enorm betydelse, t.ex. huruvida han eller hon i slutändan lyckas eller misslyckas i skolan. Att säga att förväntningar kan få självuppfyllande konsekvenser är därför ett budskap om både varning och hopp. Det är ett varningsbudskap eftersom felaktiga negativa förväntningar kan leda till att en person som annars är kapabel att uppnå sin fulla potential inte kan göra det. Det är också ett budskap om hopp, eftersom positiva förväntningar från en viktig person i ens liv – förälder, lärare, arbetsgivare – kan bidra till att leda en person till prestationer som man tidigare bara kunnat drömma om.