Day trading-marknader har två separata priser som kallas bid- och askpriser, vilket betyder köp- respektive säljpriser. Avståndet mellan dessa två priser kan variera och påverka om en viss marknad kan handlas. Det avgör också hur handeln sker.
Små spreadar
När köp- och säljpriserna ligger nära varandra finns det en liten spread. Om till exempel köp- och säljpriserna på YM, Dow Jones terminsmarknad, låg på 1,3000 respektive 1,3001 skulle spreaden vara 1 tick.
Vad det här exemplet innebär i reella termer är att om du omedelbart köpte 1 000 YM skulle det kosta dig 1 300 dollar.10; om du omedelbart sålde tillbaka det skulle du få 1 300,00 dollar (en förlust på 10 cent).
Denna förlust på 0,10 dollar är spreaden – skillnaden mellan budpriset och säljpriset. Spreaden är vad marknadsgaranten tjänar på tusentals affärer varje dag i utbyte mot att ta risker i samband med att skapa en marknad.
En liten spread finns när en marknad handlas aktivt och har hög volym – ett betydande antal kontrakt som handlas. Detta är fallet under hela handelsdagen för många populära handelsmarknader, men det sker bara vid vissa tider på dagen för andra marknader, t.ex. under europeisk marknadsöppning och amerikansk marknadsöppning.
Stora spreadar
När köp- och säljpriserna ligger långt ifrån varandra sägs det att spreaden är en stor spread. Om köp- och säljpriserna på EUR, terminsmarknaden för euro-till-US-dollar, låg på 1,3405 och 1,3410 skulle spreaden vara 5 ticks.
En stor spread finns när en marknad inte handlas aktivt och den har låg volym – det vill säga att antalet kontrakt som handlas är färre än vanligt. Många daghandelsmarknader som vanligtvis har små spreadar kommer att ha stora spreadar under lunchtid eller när handlare väntar på ett ekonomiskt nyhetsmeddelande.
Effekter på handel
De flesta daghandlare föredrar små spreadar eftersom dessa gör det möjligt för deras order att fyllas till de priser de vill ha. Många daghandlare kommer tillfälligt att sluta handla om deras marknad utvecklar en stor spread.
En stor spread gör att order – särskilt marknadsorder – fylls till oönskade priser. Detta kräver då negativa justeringar för handelssystemet för att kompensera, till exempel genom att öka en stop loss.
Handel med spreaden
En del daytraders försöker göra affärer som drar nytta av spreaden, och dessa handlare föredrar en stor spread. Handelssystem som handlar med spridningen är kollektivt kända som handelssystem för ”scalping”. Handlarna är kända som ”scalpers” eftersom de bara vill ha några få ticks vinst med varje handel. Ett exempel på att handla med spread skulle vara att placera samtidiga limitorder – snarare än marknadsorder – för att köpa till budpriset och sälja till försäljningspriset, och sedan vänta på att båda orderna ska fyllas.
Marknader med små spreadar
Några populära daytrading-marknader som vanligtvis har små spreadar är bland annat valutaterminerna, till exempel euroterminsmarknaden (EUR), och aktieindexterminer. Några aktieindexfutures är t.ex:
- YM: Dow Jones futures market
- ES: Terminmarknaden för S&P 500
- ER2: Russell 2000 futures market
- DAX: DAX futures market
- CAC40: CAC40 futures market
ZG, Gold 100 troy ounce futures market, är en råvarufuture som vanligtvis har små spreadar. ZC, terminsmarknaden för majs, och ZW, terminsmarknaden för vete, är exempel på jordbruksfutures där små spreadar är vanligast.
Balansen tillhandahåller inte skatte-, investerings- eller finansiella tjänster och råd. Informationen presenteras utan hänsyn till specifika investerares investeringsmål, risktolerans eller finansiella omständigheter och är kanske inte lämplig för alla investerare. Tidigare resultat är inte vägledande för framtida resultat. Investeringar är förenade med risker, inklusive eventuell förlust av kapital.