fredag 1 maj 2015
För vissa personer med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) går symptomen längre än flashbacks, mardrömmar, sömnlöshet och spända känslor som många känner. Upp till 30 procent av personer med PTSD lider också av symtom som kallas depersonalisering och de-realisering – det vill säga att de upplever ”utomkroppsliga” episoder eller känslor av att världen inte är verklig. Dessa störningar i medvetenhet och medvetande kallas dissociation.
Ny forskning visar nu att hjärnans kretsar som är involverade i bearbetningen av rädsla är kopplade på ett annat sätt hos dessa personer än hos andra som diagnostiserats med PTSD. Resultaten, som rapporteras i Neuropsychopharmacology, tyder på att sådana patienter behöver olika behandlingsalternativ.
PTSD med dissociation erkänns som en distinkt undertyp av sjukdomen. Den är vanligast bland personer vars PTSD utvecklades efter upprepade trauman eller motgångar i barndomen. Genetiska faktorer kan också öka risken för att utveckla PTSD med dissociation.
Studier har visat att påminnelser om traumatiska händelser utlöser olika mönster av neurala aktiviteter hos patienter med dissociativ PTSD jämfört med personer som har PTSD utan dissociation. I båda grupperna tros känsloreglerande hjärnkretsar vara störda. Emotionella reaktioner är undermodulerade (underreglerade eller kontrollerade) av hjärnan hos de flesta personer med PTSD, vilket gör att de återupplever traumatiska händelser och upplever hyperarousalsymtom som att de lätt blir skrämda. Hos personer med den dissociativa subtypen av PTSD är de känslomässiga reaktionerna däremot övermodulerade (överreglerade) av hjärnan, vilket leder till känslomässig distansering och subtypens karakteristiska känslor av depersonalisering och avrealisering.
Seniorförfattare Ruth Lanius, M.D., Ph.D., från University of Western Ontario ledde ett forskarlag som inkluderade Margaret McKinnon, Ph.D., två gånger (2007 och 2009) NARSAD Young Investigator-stipendiat vid McMaster University i Ontario. Forskarna använde sig av funktionell magnetisk resonanstomografi för att jämföra aktiviteten i hjärnan hos 49 personer med PTSD, varav 13 hade diagnostiserats med den dissociativa subtypen av sjukdomen. I deras studie ingick också 40 personer utan PTSD.
Forskarna fokuserade sin analys på delar av hjärnan som ansluter till amygdala, en liten struktur djupt inne i hjärnan som är involverad i känslor och bearbetning av rädsla. De undersökte kopplingar till två delar av amygdala: den basolaterala amygdala, som utvärderar sensorisk information och hjälper till att integrera känslor, och den centromediala amygdala, som hjälper till att utföra rädsloreaktioner.
De fann att i hjärnan hos patienter med den dissociativa subtypen av PTSD var amygdala starkare kopplad till hjärnregioner som är involverade i medvetande, medvetenhet, känsloreglering och proprioception (känslan för kroppsposition) än hos PTSD-patienter utan den dissociativa subtypen. Forskarna menar att patienternas dissociativa symtom kan vara direkt relaterade till dessa förändringar i hjärnans funktionella kretslopp.
Läs sammanfattningen.