”Vi hör så mycket om riskfaktorer för autism under graviditet och förlossning. Men våra barn föds inte med autism, de utvecklar den senare. Jag förstår inte det.”
Svaret på dagens ”Har du frågor?” kommer från Paul Wang, barnläkare med inriktning på utveckling och beteende, Autism Speaks senior vice president för medicinsk forskning.
”När börjar autism?” är en av de mest djupgående frågor vi ställs inför inom vårt område. För närvarande kan autism inte diagnostiseras på ett tillförlitligt sätt förrän vid ungefär två års ålder. Föräldrarna märker dock ofta symtom redan innan dess. Analysen av videoband från barns första födelsedagsfester visar faktiskt att tecken på autism redan finns hos många barn vid den åldern, även om föräldrarna inte blir oroliga förrän flera månader eller år senare.
Är det möjligt att autism börjar ännu tidigare? Forskningen säger oss ”ja.”
I de flesta medicinska tillstånd utlöses de underliggande processerna innan deras tecken och symtom blir uppenbara. Tänk på artrit. Lederna bryts ner och inflammationen sätter in flera år innan värken och smärtorna dyker upp. Vid dyslexi (läshandikapp) är symtomen inte uppenbara förrän barnet börjar lära sig läsa. Men symtomen har sina rötter i skillnader i hjärnan som finns mycket tidigare i utvecklingen.
En liknande kedja av händelser inträffar vid autism. Vi vet att giftexponering under graviditeten och komplikationer i samband med förlossningen kan störa hjärnans processer före födseln och kort därefter. Mutationer i de gener som förknippas med autism kan påverka hur hjärnan utvecklas och fungerar, med början långt före födseln.
Även om de yttre symtomen på autism kanske inte är uppenbara omedelbart efter födseln ackumuleras de underliggande skillnaderna i hjärnan. Ibland kan hjärnan kompensera för att kompensera för de störda processerna. Så småningom dock, om störningen var tillräckligt allvarlig, räcker de kompenserande processerna inte längre till, och symtom uppstår.
Detta kan på samma sätt förklara många fall av autistisk regression, där ett litet barn verkar utvecklas normalt för att sedan förlora förmågor, eller regrediera, till autism. Kanske fortsatte den inledande störningen i hjärnans utveckling att förvärras. Eller kanske kunde de kompenserande processerna inte hålla jämna steg.
Med tanke på hur komplex hjärnan är kan det vara mycket svårt att korrigera skillnader i hjärnans utveckling och funktion som börjar så tidigt i livet. Det är därför behandlingen av autism måste vara så intensiv, och därför är tidig diagnos och behandling så viktig.
Tack för din fråga. Jag hoppas att mitt svar ger lite perspektiv.