Under din tid som skrivstudent kanske du hör lärare tala om ”retoriska situationer”. Detta är en term som används för att tala om alla slags omständigheter där en person försöker få en annan person att ändra uppfattning om något, oftast via text (som en bok, ett blogginlägg eller en tidskriftsartikel). Men varje gång någon försöker föra fram ett argument gör man det utifrån ett visst sammanhang. Och det sammanhanget påverkar och formar det argument som framförs.
Dessa retoriska situationer kan man bättre förstå genom att undersöka de retoriska begrepp som de bygger på. Filosofen Aristoteles organiserade dessa begrepp som text, författare, publik, syfte och miljö.
I vilket format eller medium framförs argumentet: bild? skriftlig uppsats? tal? sång? protestskylt? meme? skulptur? Alla dessa är texter.
- Vad vinner man på att en text är komponerad i ett visst format/genre?
- Vilka begränsningar skapar en viss typ av text?
- Vilka möjligheter att uttrycka sig erbjuder en form av text som en annan inte gör?
Författare
Här är ”författaren” till en text skaparen, den person som använder sig av kommunikation för att försöka åstadkomma en förändring hos sin publik. En författare behöver inte vara en enskild person, eller en person överhuvudtaget – en författare kan vara en organisation. För att förstå den retoriska situationen i en text måste man undersöka författarens identitet och hans eller hennes bakgrund.
- Vilken erfarenhet har författaren av ämnet?
- Vilka värderingar har författaren, antingen generellt eller med avseende på just detta ämne?
- Hur investerad är författaren i textens ämne? Med andra ord, vad påverkar författarens perspektiv på ämnet?
Publik
Publiken är varje person eller grupp som är den avsedda mottagaren av texten, och även den eller de personer som texten försöker påverka. För att förstå den retoriska situationen i en text måste man undersöka vem den tilltänkta publiken är genom att tänka på dessa saker:
- Vad är publikens demografiska information (ålder, kön etc.)
- Vad är/är den tilltänkta publikens bakgrund, värderingar, intressen?
- hur öppen är den tänkta publiken för författaren?
- vilka antaganden kan publiken göra om författaren?
- i vilket sammanhang tar publiken emot texten?
Syfte
Vad hoppas författaren uppnå med kommunikationen av denna text? Vad vill de ha av sin publik? Vad vill publiken ha av texten och vad kan de göra när texten har kommunicerats? Både författare och publik kan ha syften och det är viktigt att förstå vilka dessa kan vara i den retoriska situationen för den text du undersöker. En författare kan försöka informera, övertyga, definiera, tillkännage eller aktivera, medan publikens syfte kan vara att ta emot meddelande, kvantifiera, känna en känsla av enhet, motbevisa, förstå eller kritisera. Alla dessa syften bestämmer ”varför” bakom de beslut som båda grupperna fattar.
Setting
Inget sker i ett vakuum, och det gäller även den text du försöker förstå. Den skrevs i en viss tid, i ett visst sammanhang och/eller på en viss plats, som alla kan påverka hur texten kommunicerar sitt budskap. För att förstå den retoriska situationen i en text ska du undersöka både publikens och författarens miljö och fråga dig själv om det fanns ett särskilt tillfälle eller en särskild händelse som föranledde just den här texten vid just den tidpunkt då den skrevs.